Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka elevers och vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör. Det förekommer dock ingen markant skillnad mellan elevernas och de vuxnas attityder. Gällande fula ord och uttryck visar majoriteten av informanterna att nedvärderande personbenämningar är den kategorin av fult språk som de ogillar starkast.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod. Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden – en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik – postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system. Den första sker vid brytpunkten mellan äldre och yngre fornsvenska, då flera typer av nominalfrasobjekt med substantiviskt huvudord förlorar möjligheten att flytta till vänster om sitt huvudverb. Den andra inträffar troligen vid slutet av äldre nysvenska, då även övriga objekt erhåller flyttningsrestriktioner. Ledföljdsvariationen i äldre nysvenska texter beskrivs också som avhängig två distinkta system, vilka antas vara relaterade till formalitetsgrad. Flyttning av particip och infinita verb betraktas som karaktäristiskt för ett mer formellt system. En annan empirisk iakttagelse är att det över tid sker en frekvensförskjutning från OV-ledföljd som är gångbar oavsett satsnivå till bisatsspecifika och verbfinala strukturer. Detta betraktas emellertid inte som relaterat till själva OV-systemet, utan som en konsekvens av att det finita verbets position förändras. Under äldre fornsvensk tid flyttar en bisats finita verb nästan alltid från V° till I°, vilket osynliggör att objektet kan flytta till vänster om det finita verbets basposition i VP. Under yngre fornsvensk och äldre nysvensk tid försvinner flyttning av finit verb succesivt i äldre texter, och bisatsspecifika ledföljder blir således vanligare. Utvecklingen uppvisar också ett diakront samband med det händelseförlopp som traditionellt har associerats med förlusten av V-till-I-flyttning; framväxten av en modern svensk af-ledföljd i bisats.

Syftet med studien är att ta reda på finskspråkiga elevers inställning till att läsa svenska som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det har ända sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt ämne för de finskspråkiga eleverna Det krävs dock inte längre av studenterna att avlägga studentskrivning i ämnet för att få studentexamen. Jag har genom enkäter och intervjuer tagit reda på elevernas inställning och attityd till det svenska språket och hur viktigt de tycker att det är att kunna det andra inhemska språket. Studien genomfördes i två gymnasieklasser och två högstadieklasser i en tvåspråkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i inställningen till svenskan beroende på när eleverna börjat läsa svenska. De elever som börjat läsa svenska på mellanstadiet är mer positiva till svenskstudierna än de elever som börjat studera svenska på högstadiet då det blir obligatoriskt. De informanter jag intervjuade trodde alla att svenskan hade en framtid i Finland och att språket skulle leva vidare tack vare en lång tradition och för att Finland har två officiella språk, svenska och finska.

Möjligheten att utelämna ett finit ha i bisats har varit en integrerad del av det svenska språket under flera århundraden. Det övergripande syftet med denna studie är att förklara varför konstruktionen uppstår och sprids i äldre svenska. Materialet består av 24 texter mellan 1435 och 1756, där bisatser med utsatt eller utelämnat hjälpverb excerperats. Bruket i äldre svenska har analyserats med variationslingvistiska metoder för att kartlägga spridningsprocessen och dess bakomliggande faktorer. Resultatet visar att ha-bortfall ökar kraftigt i frekvens vid slutet av 1600-talet, men att konstruktionen i begränsad mängd återfinns sedan andra hälften av 1400-talet. Uppkomsten under yngre fornsvenska betraktas som en syntaktisk innovation, medan frekvensökningen karaktäriseras som själva förändringen – en normförskjutning (jfr Milroy 1998). Innovationen tycks vara avhängig en ny svensk bisatsledföljd med satsadverbial före finita verb. Under äldre fornsvensk tid förekom obligatorisk flyttning av finit verb till I° i bisatser, vilket under yngre fornsvensk och äldre nysvensk tid övergick till ett system med verbet i V°. När ett finit ha inte flyttar till en högre position i den syntaktiska strukturen upphör det också att vara obligatoriskt. I en modern svensk huvudsats är flyttning till en strukturellt högre position, C°, fortfarande regel, varför ha-bortfall uteslutande förekommer i formella bisatskontexter. Innovationen diskuteras därmed i rent grammatiska termer, medan 1600-talets normförskjutning ses i ljuset av samhälleliga faktorer. Konstruktionens dramatiska frekvensförskjutning kan mycket väl bero på utökat inflytande från talvarieteten bildat umgängesspråk (jfr Widmark 1991). Möjligen har även språkkontakt med högtyskan påverkat konstruktionens stilistiska värde, men att karaktärisera ha-bortfall som ett syntaktiskt lån (jfr Platzack 1983) förefaller helt missvisande.

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö. / The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand.  In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.

The water is the most important factor and, at the same time, the more limitant than the plant needs for its development. Short periods of hidric stress can reduce crop productivity. In this way, the importance of knowing the rainfall amount that is retained in plant, straw and soil is fundamental to calculating the exact amount of water requested by the plant in their different growth stages. The objective of this work was to determine the water retention in the straw, in the soil and in the plants dossal after a precipitation, in the initial phase of growth of corn and bean crops. The drybeans (cv Rio Tibagi) and corn (hybrid Pioneer 30R53) were sowed in no-till (2, 4 and 6 t straw ha-1) and conventional (0 t of straw in covering) during 2006 agricultural year. The experimental design for corn was a bifatorial (2x4) and 3 replications, and for bean was a factorial and 3 replications. For corn two row spacings were tested (45 and 75 cm). Artificial rains were applied using a portable simulator of multiple nozzles, which applied 4 to 8 mm, with 30 mm h-1 rain intensity. They were made ridges in the area, (with steepness to drain the water) and a plastic canvas covered the soil surface, so that water that arrived to the plastic drained for the surface until a collector placed among two plants rows. Straw rugs were made with different amounts of straw (0, 2, 4 and 6 t ha-1) and put among the plants rows above soil surface (plastic canvas). The determination of the amount of water retained was made through the differences of weightings. The amount of applied water with the simulator was known using pluviometers; the straw rugs were weighed before and after rain simulation (for difference, it was obtained the value of water retention in straw). The water that passed through straw and was drained until the plastic was collected after the rain, in the collector placed between the plants lines and measured with a test tube, and obtained the amount of water that arrived to the soil, that in practice corresponds to the water that infiltrates in the soil. For difference, was obtained the water that was retained in the dossal. Statistical analysis the variance analysis, with regression in level of 5%. Water retention in the initial phase of corn was larger in the soil, for all straw amounts, and, in the final phase, water retention in plants dossal was increased. The largest water retention in straw was with 6 t ha-1, being the largest retention in the spacing of 45 cm among rows. In the dossal, the retention was smaller in the beginning and larger at the end, with the plants development (larger leaf area index). In the soil, water retention was larger where there was less straw in the initial phase. The retention was larger where there was more straw covering and in the smallest spacing (45 cm), being the soil retention larger without covering and with 75 cm among lines. In the dossal, retention was larger in the spacing 45 cm. In the black bean, water retention in straw was larger in the initial phase and with larger amount of straw, and in soil the largest water retention happened without covering (7,4mm). In the plants dossal water retention increased according to crop development. / A água é o fator mais importante e, ao mesmo tempo, o mais limitante que a planta necessita para o seu desenvolvimento. Curtos períodos de deficiência hídrica podem reduzir a produtividade das culturas. Assim, a importância de saber a quantidade de água que fica retida na planta, na palha e no solo é fundamental na hora de calcular a quantidade exata de água requerida pela planta nos seus diferentes estágios de crescimento. O objetivo deste trabalho foi determinar a retenção de água no solo, na palha e no dossel de plantas após uma precipitação, na fase inicial de crescimento das culturas do milho e feijão. O feijão (cv Rio Tibagi) e o milho (híbrido Pioneer 30R53) foram semeados no sistema plantio direto (2, 4 e 6 t palha ha-1) e convencional (0 t de palha em cobertura) durante o ano agrícola de 2006. O delineamento experimental para o milho foi um bifatorial (2 x 4) e três repetições, e o do feijão foi um fatorial com três repetições. No milho foram testados dois espaçamentos entre linhas (45 e 75 cm). As chuvas artificiais foram aplicadas utilizando-se um simulador estacionário de bicos múltiplos e oscilantes, o qual aplicou de 4 a 8 mm, numa intensidade de 30 mm h-1. Foram feitos camalhões na área, (com declividade para dar escoamento a água) e na superfície do solo foi colocada uma lona plástica para que a água escoasse pela superfície do solo até um coletor colocado entre duas linhas de plantas. Foram confeccionados tapetes de palha com diferentes quantidades de palha (0, 2, 4 e 6 t ha-1) e colocados entre as linhas de plantas acima da superfície do solo (lona plástica). A determinação da quantidade de água retida foi feita através das diferenças de pesagens. A quantidade de água aplicada pelo simulador era conhecida através de pluviômetros; os tapetes de palha eram pesados antes de serem colocados entre as linhas de plantas e após a chuva simulada (por diferença, era obtido o valor da água retida na palha); a água que passava pela palha e escoava até o plástico era coletada após a chuva no coletor colocado entre as linhas de plantas e medida com proveta, e, assim obtido o valor da quantidade de água que chegava ao solo, que na prática corresponde a água que infiltra no solo. Por diferença foi calculada a água que ficou retida no dossel. Foi realizada análise da variância, com regressão em nível de 5%. A retenção de água na fase inicial da cultura do milho foi maior no solo, para todas as quantidades de palha, e, na fase final aumentou a retenção no dossel de plantas. A maior retenção de água na palha foi na quantidade de 6 t ha-1, sendo a maior retenção no espaçamento de 45 cm entre linhas. No dossel, a retenção foi menor no início e maior no final, com o desenvolvimento da mesma (maior Índice de área foliar). No solo, a retenção foi maior onde havia menos palha na fase inicial. A retenção foi maior onde havia mais palha na cobertura e no menor espaçamento (45 cm), sendo a retenção no solo maior onde não havia cobertura e a 75 cm entre linhas. No dossel, a retenção foi maior no espaçamento 45 cm, com menor quantidade de palha em cobertura. No feijão, a retenção na palha foi maior na fase inicial e com maior quantidade de palha em cobertura, sendo que no solo a maior quantidade de água chegou onde não havia cobertura. No dossel de plantas a retenção de água foi aumentando conforme o desenvolvimento da cultura.

The soil is a complex system composed by live organisms, organic matter, gases, water and minerals parts that interact. In this sense, the soil organisms, besides inhabitants, are part of its composition. In the soil, the agricultural activity normally begin in a natural area, with several species of plants and animals living in equilibrium, may pass to a reduction of biodiversity, in function of agricultural practices. The present study was carried out in phases, aiming to evaluate and characterize the faunal composition, the population of nitrifying bacteria, and to develop a protocol to extract earthworms DNA. The faunal composition and nitrifying bacteria, population was done in an experiment with five years of no-till with the following treatments: a) witness (without lime); b) amount indicated by SMP method to pH 6.0 (100%), incorporated to soil in 20 cm depth; c) amount indicated by SMP method to pH 6.0 (100%), distributed in soil surface; d) half of the amount indicated by SMP method to pH 6.0 (50%), distributed in soil surface; and e) one quart of the amount indicated by SMP method to pH 6.0 (25%), distributed in soil surface. To evaluate the population of soil meso and macrofauna were collected samples in July (winter) and December (summer) of 2001. For epiedafic meso and macro organisms were installed traps for capture, and for euedafic macro organisms, were collected soil monoliths. The samples collected individually were placed in plastic bags, packed in thermo boxes and taken to Soil Biology Laboratory of UFSM Soils Department. Later, were performed separation, counting and classification of taxonomic groups in level of classes and order of the organisms? Were utilized the Shanon Diversity Index (H) to evaluate the population among the treatments and theTukey test (P=0.05) to compare the means of population in the different doses and mode of lime application. The doses and mode of lime application in no-till after 5 years were not a significant factor to affect the abundance and richness of soil fauna. The most representative population of organisms was Collembola. The quantitative determination of bacteria nitrifying population was performed with seeding of dispersed soil over a layer of silica gel and later addition of a mix composed of lime, alkaline silicates and an acid mixture, that became neutral forming a second layer of silica gel that contains the nutrients specific to the growth of the bacteria group studied. The experiment was performed in triplicates with 25 mg of soil samples per plaque. After 10 days of incubation in 28-30oC were done observations and counting of the colonies developed in each plaque, presuming that each bacteria formed one colony. The counting was done every 5 days for a period of 60 days. The application of 100% lime, incorporated or on soil surface, and 50% of lime on soil surface did not were significantly different in the number of colonies of nitrifying bacteria. The pH under 4.3 in the treatments witness and 25% of lime on soil surface affected negatively the bacteria population in depths 0-5 and 5-10 cm. To develop a protocol to extract DNA of earthworms, earthworms were collected in the experiment of doses and mode of lime application in the no-till system, in the experimental area of UFSM Soils Department. After visual characterization of identical groups, 10 individuals of each specie of Eisenia foetida and Pheretima spp were placed in alcohol 70% for later characterization after morphological patterns of each specie. Other 10 individuals were open and taken all materials from its interior. Before DNA extraction, the material stayed in sterilized water for 24 hours in refrigerator to eliminate any substances that may be stayed glued to the material. Later, the material was macerated and the DNA extracted. The DNA extracted was visualized in agarose gel 1.2%. The protocol developed was efficient to extract the DNA of Eisenia foetida and Pheretima spp. / O solo é um sistema complexo composto de seres vivos, ar, água, matéria orgânica e minerais que interagem. Neste sentido os organismos do solo, além de habitantes, são parte integrante de sua composição. No solo, a atividade agrícola que geralmente inicia como área natural, com muitas espécies de plantas e animais convivendo em equilíbrio, pode passar a uma redução da biodiversidade, decorrentes das práticas culturais. O presente estudo foi realizado em três etapas visando avaliar e caracterizar a composição faunística, a população de bactérias nitrificadoras e desenvolver um protocolo de extração de DNA para oligoquetas. A avaliação faunística e da população de bactérias nitrificadoras foi realizada em um experimento com cinco anos de plantio direto com os seguintes tratamentos: A) testemunha (sem calcário); B) quantidade recomendada pelo método SMP para pH 6,0 (100%), incorporada ao solo na profundidade de 20 cm; C) quantidade recomendada pelo método SMP para pH 6,0 (100%), distribuída na superfície do solo; D) metade da quantidade recomendada pelo método SMP para pH 6,0 (50%), distribuída na superfície do solo; E) um quarto da quantidade recomendada pelo método SMP para pH 6,0 (25%), distribuída na superfície do solo. Para avaliação da população da meso e macrofauna, foram coletadas amostras em julho (inverno) e dezembro (verão) de 2001. Para meso e macro organismos epiedáficos foram instaladas armadilhas de captura, e para macrorganismos euedáficos foram coletados monólitos de solos. As amostras coletadas foram, acondicionadas em caixas de isopor e levadas ao Laboratório de Biologia do Solo do Departamento de Solos da UFSM. Posteriormente, foi realizada a separação, contagem e classificação de grupos taxonômicos em nível de classe e ordem. Utilizou-se o índice de diversidade de Shannon (H) para avaliação das populações e para comparação, as médias nos diferentes tratamentos entre as doses e modos e aplicação de calcário através do teste Tukey a 5%. As doses e modo de aplicação de calcário em sistema de plantio direto após 5 anos foram fatores menos determinantes do que as condições climáticas (inverno-verão) na abundância e riqueza da fauna edáfica. A população de organismo mais representativa foi de colembola. A determinação quantitativa de população de bactérias nitrificadoras foi através da semeadura do solo dispersado sobre uma camada de sílica gel e posterior adição de uma mistura composta por calcário, silicatos alcalinos e uma mistura ácida, que contem os nutrientes específicos para o desenvolvimento do grupo bacteriano em estudo. O experimento foi realizado em plaqueamento triplicado com 25 mg de amostra de solo por placa. Após 10 dias de incubação a 28-30o C foram realizadas observações e contagens das colônias desenvolvidas nas placas, realizadas a cada 5 dias por um período de 60 dias. As aplicações de calcário 100% na superfície, 100% incorporada e 50% na superfície não diferiram significativamente no número de colônias de bactérias nitrificadoras. O pH inferior a 4,3 nos tratamentos 0% e 25% de calcário na superfície diminuiu a população de bactérias nitrificadoras. As oligoquetas, para o trabalho de desenvolvimento de um protocolo de extração de DNA, foram coletadas no experimento citado acima. Após caracterização visual de grupos idênticos, 10 indivíduos de cada espécie de Eisenia foetida e Pheretima sp. foram caracterizadas segundo padrões morfológicos. Outros 10 indivíduos foram abertos e retirado todo o material existente no seu interior. Posteriormente o material foi submetido à maceração e extração do DNA. O DNA extraído foi visualizado em gel de agarose 1,2%. O protocolo desenvolvido foi eficiente para extração de DNA em Eisenia foetida e Pheretima sp.

The aim of the study was to describe and analyse self-biographical narratives through a retroperspective, how three exposed individuals formulated the appearance and management of trauma during their childhood. The aim was further to describe the impact the trauma had in their childhood, due to the fact that they grew up with a disabled parent. To do so I had to get information from the individuals and chose to use autobiographies as empirical material. In order to implement the study I sought answers to four questions: The first question was how adults described experienced trauma and its origin during their childhood, that their parents had caused by them, depending whether the parents having a mental or social disable? The second question was how the adults handled their experience of trauma which occurred during their childhood? The third question for the study was which consequences the trauma had on the adults as children? The last question was which different factors of protection the individuals described during their childhood and how they related to these? The study showed that risk of the individuals suffering from trauma increased the longer the individual were exposed to violence and neglect. The severity of violence and neglect contributed to the origin and duration of trauma and caused problems that persisted in the children. The results also showed that children who experienced trauma, caused by their parents, depending their parents having a mental or social disable, had multiple consequences. The parents of the children often used physical or mental abuse against the children or neglected their basic needs of food and clothes. The children showed signs of distrust of others, problems with sleeping and often felt scared and ashamed of their parent’s behaviour, when the parents were sick. Furthermore the result of the study showed that the children tried to stop the violence from their parents by all means by trying to change their own behaviour. They did so because they thought they were to blame for the violence.

No description available.