It is said that libraries are the cornerstones of democracy.What is then the democratic mandate, and how is itperceived by the library staff? That's what I examine in thismaster's thesis. I’ve made 14 phone interviews with librarystaff, from assistants to managers, and examined what theirdaily work routine looks like and what they think belongs tothe democratic mandate. I found that all agree that there is ademocratic mandate, but it is not clearly stated in anydocument.I found seven areas that my respondents saw as part of themandate; availability, diversity, children and young people,equality, public education, free of law and cultural history.These are not sharply defined, but can often move into oneanother. The everyday work of the library is more of a socialwork than you might think. The digital divide means that thelibrary staff will largely be helping with things like orderingstuff over the Internet, get email accounts, helping people tolearn social media, helping immigrants and refugees to learnhow Swedish society works and so on.The problems experienced with the democratic mandatewere mainly economic. Downsizing means that the staffdoes not have time and opportunity to help as much as theywant. The fact that the democratic mandate is not so clearlystated was also experienced as a problem. A clearly definedmandate would not only draw guidelines for labor, but alsoshow outward a little better what you actually do at thelibraries, more than lend books. / Program: Bibliotekarie

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en diskussion kring de moderna språkämnenas legitimitet i den svenska skolan. Detta genom att undersöka språklärares syn på möjligheten att inkludera arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen i moderna språk. Studien innefattar också en jämförelse med undervisningen i ämnet engelska. Undersökningens teoretiska förankring utgörs av fyra olika synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati, nämligen lärande om, genom och för demokrati, samt demokrati här och nu . Viktiga utgångs- och referenspunkter för examensarbetet är dessutom grund- och gymnasieskolans läroplaner, samt Skolverkets presentation av skolans värdegrundsarbete. Den aktuella studien har genomförts med hjälp av samtalsintervjuer med lärare som har ämneskombinationen moderna språk/engelska. Resultatet från dessa intervjuer visar att samtliga av de ovan nämnda synsätten i någon mån kan återspeglas i undervisningen i moderna språk, om än i varierande grad. Förekomsten av respektive synsätt tycks bland annat bero på elevernas kunskapsnivå i målspråket, lärarens intressen och erfarenheter, gruppstorlek, samt undervisningens tidsutrymme. I jämförelsen med engelskämnet konstaterade de intervjuade språklärarna att det framförallt är två saker som de moderna språken kan bidra med till värdegrundsarbetet. Dels kan kunskaper i ytterligare främmande språk utöver engelska ge utökade möjligheter att knyta an till andra folk och kulturer, dels kan språkstudierna förse eleverna med nya perspektiv på exempelvis kulturella företeelser och människors olika livssituationer. Det sistnämnda kan leda till en utveckling av elevernas generella interkulturella kompetens, vilket är en viktig målsättning i det nutida språkklassrummet.

Under de senaste åren har frågor kring biblioteken och den fria åsiktsbildningen varit aktuella, både som dilemman som diskuterats inom biblioteksväsendet och som debatter som rasat i media. Det har handlat om hur biblioteken förhåller sig, eller bör förhålla sig, till åsiktsfrihetens gränser. Samtidigt har en nationell biblioteksstrategi tagits fram under ledning av Kungliga biblioteket, där biblioteken beskrivs som ett viktigt försvar för demokratin, och samtidigt som ”neutrala”. ”Neutralitet” har också varit föremål för ett antal artiklar av forskare som argumenterar för eller emot att biblioteken ska förhålla sig ”neutrala”. Denna uppsats undersöker vilka idéer kring ”neutralitet” som finns i bibliotekslagen (SFS 2013:801) och dess förarbeten, och hur dessa kan förstås i relation till ”fri åsiktsbildning” och ”det demokratiska uppdraget”. För att undersöka detta görs en kvalitativ idéanalys av källmaterialet. Detta har gjorts genom Lindbergs metod för kvalitativ analys av idéer samt beskrivande idéanalys. I materialet har tre typer av utsagor studerats: grundläggande värderingar, beskrivningar av verkligheten samt föreskrivande utsagor. Tillsammans bildar dessa tre typer av utsagor ”triader” där en viss värdering och en viss beskrivning av verkligheten tillsammans motiverar en viss handling. Centralt i analysen är också att lyfta fram budskap, motsägelser och oklarheter i det analyserade materialet. Analysen sätts i relation till tidigare forskning, vilket leder till en slutdiskussion om vilka konsekvenser idéerna kring ”neutralitet” kan få för bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Slutsatserna är att ”neutralitet” är ett ”tomt” begrepp som kan fyllas med olika innehåll, beroende på vilka intressen som finns hos den som använder begreppet. Motsägelserna i bibliotekslagen och dess förarbeten kring hur biblioteken samtidigt ska verka för ”demokratiska värden” och vara ”neutrala” inför alla typer av åsikter gör det komplicerat att följa uppdraget. I och med det långtgående och motsägelsefulla kravet på ”neutralitet” kan det finnas en risk att biblioteken inte har någon tydlig värdegrund att stå fast vid under politiska svängningar.

The fact that the public libraries have a democratic mission is considered to be of course. How is it expressed in municipal library plans that are political documents at municipal level? With this essay, the ambition is to find out how ideas about the public libraries democracy mission are expressed and how they relate to theories of democracy.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>

The purpose of this study is to investigate how elementary school teachers work with the concept of democracy in the classroom. In this study different methods for teaching about the concept of democracy are analyzed as well as teachers' attitudes towards democracy education.  The Swedish school system is supposed to raise the future generation of democratic members of  the society and our teachers are the ones assigned to implement this difficult task. We grew an interest and curiosity in what methods teachers use in their teaching to ensure democracy awareness among young children.  A number of different sources have been used as a foundation for finding methods for democracy education. Apart from that, other sources have been used to analyze the results of the methods we have found. The methods include cooperative learning (group work, roleplay and drama), current events as resources and deliberative communication. The analysis made in this study shows patterns in the teaching methods as well as how different teachers approach the concept of democracy. Also how student influence impacts democracy education in elementary schools.  The concept of democracy is complex and depending on the individual teacher's approach to democracy teaching the methods tend to vary. In conclusion many of the methods we have come across in our research tend to be of the cooperative kind. For this reason traditional teaching is never recommended. In addition, variation in teaching methods is important for a proper and meaningful democracy education.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserad kunskap. Utifrån denna kategorisering belyses vilka demokratimodeller som framträder i läroböcker för gymnasiet. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras demokratimodeller som förekommer i läroböckerna utifrån tre demokratimodeller: val-, deltagar-, och samtalsdemokrati. Resultatet visar både att faktabaserade om-kunskaper dominerar i samtliga läroböcker och att valdemokrati är den modell som förespråkas mest. / The purpose with this study is to contribute to a better understanding regarding the task of teaching democratic and basic values in school today. This study intends to discuss both the perception of knowledge and what type of democracy that is presented in school text books in civics, at high school level. This is to explicate what the task of teaching democratic and basic values in school means. By studying school text books in civics, through a qualitative method this study aims to identify what type of democracy that is being described and emphasized. The study works with two types of knowledge’s, in-knowledge and about-knowledge. The in-knowledge emphasizes the knowledge’s of how to live in a democratic society, and about-knowledge emphasizes the factual knowledge about a democratic society. By these two categories this study attempts to illustrate what democratic model is described in school text books in high school. With an idea- analysis and a hermeneutic approach three democratic models will be identified, electoral-, participative-, and deliberative democracy. The result shows that factual based knowledge, about-knowledge dominates in school text books and that the electoral democratic model is being most advocated.

Genom en interpretativ fenomenologisk analys av dramapedagogers syn på dramapedagogik som demokratiarbete, syftar studien till att öka kunskapen om hur dramapedagoger upplever demo­kratins väsen och hur detta konkretiseras och utspelas i deras praktik. Uppsatsen syftar bidra till förståelsen av dramapedagogikens potential och didaktik att i praktiken verka i glappet mellan ett svävande och generellt - i styrdokument formulerat - samhälleligt demo­krati­uppdrag och fördjupade, mer komplexa insikter om demokratis väsen.  I bakgrunden lyfts demokratins nedgång globalt sett samt kritik mot att demokrati­perspektiv­en i svenska läroplaner och läromedel rört sig mot ekonom­isk liberalism och ensidigt fokuserar på en formande aspekt. Vidare lyfts beskrivningar av dramapedagogik som ett demokratiskt arbetssätt. Som teoretiska perspektiv på demokrati, dialog, lärande och för­ändrings­processer tas begrepp som dialogism, det flerstämmiga klassrummet, transgressive learning, norm­kritisk pedagogik, trans­kontextualitet, vita activa, etisk stress och paktivitet upp i uppsatsens teoridel via tänkare som Arendt, Bateson, Bornemark, Dewey, Dysthe, Freire och hooks. Det empiriska materialet som består av tre djupintervjuer och ett fokussamtal med dramapedagoger, redovisas och analyseras genom en klustermodell samt en fiktiv tolkande dialog mellan nämnda tänkare. Resultatet stärker tidigare forskning och bidrar med fördjupning om hur dramapedagogik kan ses som ett politiskt, demokratiskt förändringsarbete och möjliggör komplexitet och trans­kontext­ualitet samtidigt som den uppmuntrar ställnings­taganden och demokratiskt hand­lande. I motsats till en nyliberal logik av individualism och konkurrens, kan dramapedagogik sägas förena människor genom samspel mellan individers unika särarter och leda till mångfald och växande. Resultatet lyfter en syn på demokrati och drama­pedagogisk praktik som krävande, gränsöverskridande och normkritiskt förändrande.

This study examines whether and how the Swedish school's democratic mission and core values are integrated into the teaching of fiction in the subject of Swedish at upper secondary school. The starting point for the study is partly a formulation about the purpose of the Swedish subject which states that fiction should be used as a source of both self-insight and understanding of other people, and partly that an anti-oppressive approach is required for the school's democratic mission to be implemented. The study has a student perspective as well as a teacher perspective where the students' and teachers' reasoning about the teaching of fiction is examined. The material has been collected through two different surveys, one aimed at the students and one at the teachers. The results show that less than half of the students perceive that they have gained self-insight or a greater understanding of others through the teaching of fiction. Meanwhile, a majority of the teachers consider themselves to have good awareness of norms and oppressive structures, and state that they include this perspective in the teaching of fiction.

The aim of this study is to understand how students who are involved in student councils at upper secondary schools in a municipality in northern Sweden experience their opportunity for formal student influence. This is done on the basis that the school in regulatory documents has a democratic responsibility to educate citizens who should be able to be active in society when they have completed a Swedish school education. The study was conducted through qualitative group interviews with students who have either been or are active on the board of each student council. Results from the interviews show that students experience different conditions for conducting work at different schools. The students' experience may indicate that the school leadership acts both in accordance with and in violation of the school's democratic mission. Furthermore, students believe that they gain valuable knowledge from their involvement in student councils, which according to democracy theories can bring increased participatory democratic knowledge for them, which in turn can lead to a stronger democratic society.