In the mid-20th century the assignment of nurturing democratic citizens in Swedish schools, was first proposed and implemented. Since then, the democratic assignment has been put aside by the schools´ second assignment: communicating knowledge. The aim of this essay is to once again bring light on this forgotten assignment. I have gathered the material for this essay by interviewing five teachers of upper secondary school. By the use of three ideal types of democratic theory I then analyze the material to determine the teachers´ views on school democracy and their ways of using it in their teaching. The ideal types are participatory democracy, discursive democracy and representative democracy. The results show that the interviewed teachers share very similar views on school democracy, close to the ideal type participatory democracy. In their use of school democracy in teaching traces of both participatory and discursive democracy, can be found.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur pedagoger anser sig tillämpa begreppen demokrati och reellt inflytande i sitt vardagliga arbete med förskolebarn. Olika teoretiska vindar har under historiens gång format utbildningssystemens demokratiuppdrag. För pedagogen har detta inneburit att hen fått ta olika plats i den så kallade demokratiska fostran. Tre forskningsfrågor styrde valet av metod, vilken är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Fyra pedagoger verksamma inom förskolan deltog i studien och frågorna som valdes för att svara på syftet var: Hur beskriver pedagogerna att de synliggör demokrati för barnen i det vardagliga arbetet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar för att möjliggöra så det enskilda barnet får reellt inflytande i verksamheten? Hur beskriver pedagogerna begreppen reellt inflytande och demokratiska värderingar? Utifrån tidigare forskning framkom en teori om att det är tre faktorer som påverkar demokratiarbetet i förskolan. Faktorerna är pedagogen, organisatoriska förhållanden samt pedagogens analys och reflektionsarbete. De tre faktorerna användes för att analysera den data som framkommit i intervjuerna. Resultatet visar att mycket demokratiarbete sker i vardagen både med och för barnen, men är då ofta oreflekterat och oftast inte så uppenbart för pedagogerna. / The aim of this research was to study the effect of the democratic mission for preschool teachers in their daily work. Previous results indicates that there are three main factors affecting the democratic mission in preschool. First of all, the teacher, and secondly the conditions of the organization - the school. Last, but not least, the ability for preschool teachers to analyze and reflect towards their own considerations. I have gathered data through semi-structured interviews. All of the information providers are working as preschool teachers of today. The main goal of this study was to acquire new knowledge about how educators of today consider themselves applying democracy in preschool and how they consider the ability of preschool children applying real influence. I applied three main factors I found in previous research, to analyze the data. It seems that the democracy mission mainly affects the preschool teachers in their daily thoughts and actions without really being crystalized which means it affects their daily work with children and how they react and respond to children’s actions.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

Syftesbeskrivningen för grundskolans teknikämne rymmer mycket av skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Utifrån ämnets människa-teknik karaktär blir detta synligt och i de tvärvetenskapliga delar som rör människa-teknik-samhälle-miljö, vilka kan ses som att vi människor med teknik skapar samhällen och miljöer av naturen, är hållbar utveckling centralt. Hållbar utveckling kan ses utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer och hur dessa hör ihop och påverkar varandra. I läroplanen ges nu stort utrymme för individens användarkompetens och demokratiska rättigheter i teknisk literacitet och allmänbildning. Denna studie undersöker hur tekniklärare utifrån sin egen syn på ämnet tolkar denna del av kursplanen i Lgr11 som kan knytas till skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Litteraturstudien omfattar tidigare forskning inom kunskapsemfaser, syn på teknikundervisning utifrån bildning, literacitet och kunskap samt tidigare forskning av tekniklärares syn på innehåll i hållbar utveckling i teknikämnet. Intervjuer har utförts med ämnesaktiva tekniklärare och data analyserades med ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsemfaser och perspektiv ur värdegrunden. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna har liknande uppfattningar när det gäller vad teknik är och drivkrafter samt att människa-teknik-förhållandet är grundläggande och att teknik inte är ett isolerat fenomen. När det gäller tvärvetenskapligheten finns uppfattningen att tekniken är ett ämne som har med många andra ämnen att göra och fångar upp dem. De ekologiska faktorerna av hållbar utveckling är de som flest uttalanden kan knytas till i lärarnas utsagor. / The objective description of elementary school's technical subject holds a lot of the school's Swedish basic values and democracy mission. Based on the human-technology nature of the subject, this becomes visible and in the interdisciplinary parts regarding human-technologysociety- environment, which can be seen as us people creating societies and environments out of nature with technology, sustainable development is central. Sustainable development can be seen from economic, social and ecological aspects and how they belong and interact. The curriculum now gives adequate scope for students’ user-competence and democratic rights in technical literacy and general knowledge. This study investigates how technology teachers, based on their own knowledge tradition, interpret this part of the syllabus in Lgr11 that can be linked to the school's basic values and democracy mission. The literature study includes previous research in knowledge emphases, views on technical education based on education, literacy and knowledge, as well as previous research on technology teachers view on sustainable development within the technology subject. Interviews have been conducted with active technology teachers and data has been analyzed with a theoretical framework based on knowledge emphases and perspectives from the Swedish basic values. Results indicate that the interviewed teachers have similar perceptions as to what technology is and driving forces, and that the human-technology relationship is fundamental and that technology is not an isolated phenomenon. As far as interdisciplinarity is concerned, the perception is that technology is a subject that has with many other subjects to do and captures them. The ecological aspects of sustainable development are the ones that most of the teachers’ statements can be tied to.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om de mekanismer som ligger till grund för förskolepersonalens val och agerande, så kallad teacher agency, i relation till förskolans demokratiuppdrag i samverkan mellan förskola och hem. I studien interagerar ett ekologiskt perspektiv på teacher agency med latent innehållsanalys av fokusgruppsintervjuer. det för att tolka och analysera samtalen utifrån förskolepersonalens utsagor om förskolans demokratiuppdrag i samverkan mellan förskola och hem. I resultatet redogörs för tre olika förhållningssätt i förskolepersonalens utövande av förskolans demokratiuppdrag. De olika förhållningssätt som presenteras i resultatet analyseras och diskuteras mot studiens bakgrundsavsnitt varpå abstraktionsnåvån höjs och en tematisernade diskussion presenterar tre aktörskap som utgör olika villkor för teacher agency. genom att förstå och synliggöra hur olika förhållningssätt kan möjliggöra eller begränsa teacher agency, kan förskolepersonalen utveckla en medvetenhet för ökad förändringskapacitet och skapa nya villkor att utöva teacher agency. / The aim of this study is to investigate the democratic mission in preeschool education in relation to preeschool-home collaboration. In purpose to discuss the enabling and constraining conditions of teacher agency in relation to the subject. In the study theory of teacher agency interacts with latent content analysis to extract the content in the speech of preeschoolteachers and daycarrers in focusgroup-interviews. The result presents three different approaches in preeschoolteachers and daycarrers stories of practicing the democratic mission, wich effects preeschool-home callaboration. Observing in what way different approaches enable or constrain conditions of teacher agency, may develope awereness and reflektion of actions in different situations to increase achievement of teacher agency.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

The purpose of the study is to investigate how the curriculum for the Swedish upper secondary school meets the democratic challenges facing Sweden. These challenges come in the form of democratic exclusion, anti-democratic values​​and threats to the democratic conversation. The study is based on a qualitative text analysis in the form of discourse analysis. The material that forms the basis for the work is the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Social science is a subject that has a special position in the sense that the subject should also convey knowledge about democracy. The study shows that the curriculum seeks to provide students with knowledge and values​​in order to gain skills for effective participation in society. The curriculum together with the syllabus for social science seeks to create justice oriented citizens with a focus on academic reasoning. A large part of how the curriculum manages to meet the democratic challenges lies in the curriculum's intention to transfer certain values. Human rights, gender equality and people's equal value are some of the fundamental values ​​that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges in itself. Discussions about the goal- and knowledge-oriented curriculum are conducted. Even the high level of interpretability of the curriculum may be the basis for a problem.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.