Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.

Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment  My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team. / Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.

Studiens syfte är att undersöka och bredda kunskapen om hur barns närvaro och avtryck syns i ateljén som rum när de inte är där samt hur intra-aktionen mellan olika aktörer främjar barns agens och estetiska processer. Studiens metod bygger på en visuell etnografisk undersökning, där empirin består av fotografiskt material som samlats in från ateljéer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Barads syn på posthumanism samt Reggio Emilia filosofins beskrivning av rummet som den tredje pedagogen. Fotografierna har analyserats utifrån två analytiska verktyg, visuell analys samt semiotisk bildanalys. Studiens resultat visar att barn lämnat avtryck i ateljén som återfinns när de inte är där. Ett annat resultat är att barns agens syns i rummet och tolkas som antingen given av vuxna och rummets stöttning eller tagen som makt av barn själva. I fotografierna blir barns olika estetiska processer synliga och hur vuxna och rummet möjliggör för dessa. Det sker kontinuerligt intra-aktioner mellan de olika aktörerna som blir synliga genom olika estetiska processer. Det framkommer ur resultatet att rummet har svårt att helt få rollen som den tredje pedagogen, då förskoleverksamheten behöver använda ateljén för andra ändamål, såsom matplats. / The purpose of this study is to examine and broaden the knowledge about how children and their imprints are visible in the atelier when they are not present. Furthermore, how intra-action between different agents enables children's agency and aesthethic processes. The methodology is based on visual ethnography and the data consists of photographs of ateliers. The theoretic framework is based on Barad’s perspective on posthumanism and the Reggio Emilia philosophy’ description of the role of the environment as the third teacher. The method for analysis is visual analysis and semiotic image analysis. The results show that children's imprints can be found in the atelier when the children are not present. The results show that children's agency can be seen and interpreted as either given by others or taken as ways of power by the children themselves. Results show children’s different aesthethic processes and how adults and the room itself enable these. It’s visible that an intra-action occurs between different agents that become visible through different aesthetic processes. What appears through the result is that it’s difficult for the room to take on the role of the third teacher. Due to the organization's need for the room to have several purposes.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

The aim of the study is to conduct a qualitative rhetorical analysis of websites where Reggio Emilia-inspired preschools present their pedagogy to gain increased knowledge of the content that is written, focusing on the environment and materials. The environment is important in the Reggio Emilia pedagogy and they are convinced that the environment is of great importance for children's play, interaction, and upbringing into a democratic society. Rhetorical text analysis examines how the schools present their activities on their websites and how the environment and material the preschools use in their activities emerges in their presentations. With the help of three research questions, we find out how the pedagogical materials used in their pedagogical activities appear and how they describe the different environments at preschool. What material do they present and how it is presented, do they describe specifically what material they use, or do they only give a general description. Do they consider the recipient's experience and background in the presentation? We use rhetorical text analysis according to Lennart Hellspong and the Reggio Emilia pedagogy to find out how well they have phrased their presentations, we have used rhetorical analysis also to analyze the images that are included in the presentations. We investigate how the transmitter's ethos, character and personality, appear in the text. How the text affects the recipient's emotions and thoughts, pathos. We look at how the transmitter uses language and thinking, logos, as a compelling, persuasive, tool. We examine the child perspective that emerges, if the children are also assigned ethos and pathos through the text and how the educator's role and relationships appear in the text. The result shows that there are very few preschools that present their pedagogical activities at all on their website. Among the few who do, it varies a bit how they do it. Some use many images to supplement the descriptive text of the presentation of their material while others do not show any images at all. Some preschools specifically describe the different materials used, while others use collective names such as natural materials. The result shows that all the presentations we analyzed describe parts of the Reggio Emilia pedagogy but only about half of the preschools use concepts that are typical of pedagogy such as "the environment as the third pedagogue", "the competent child" and "the hundred languages". / Studiens syfte är att göra en kvalitativ retorisk analys av förskolors hemsidor som är inspirerade av Reggio Emilia för att få ökad kunskap om det innehåll som skrivs fram, med fokus på verksamhetens miljö och material. Miljön är viktig i Reggio Emiliapedagogiken och man är övertygad om att miljön har stor betydelse för barns lek, samspel, och fostran in i ett demokratiskt samhälle. Genom retorisk textanalys undersöks hur förskolorna presenterar sin verksamhet, på sina hemsidor, och hur miljön och materialet de använder i sin verksamhet träder fram i deras presentationer. Med hjälp av tre forskningsfrågor tar vi reda på hur det pedagogiska materialet man använder i sin pedagogiska verksamhet framträder och hur väl man beskriver de olika miljöerna på förskolan. Vilket material som presenteras och hur det presenteras, beskrivs det specifikt vilket material man använder eller ger man bara en generell beskrivning. Tar man hänsyn till mottagarens erfarenhet och bakgrund i sin beskrivning. Vi använder retorisk textanalys enligt Lennart Hellspong och Reggio Emiliapedagogiken för att ta reda på hur väl man formulerat sina presentationer, vi har använt retorisk analys även för att analysera de bilder som finns med i presentationerna. Vi undersöker hur sändarens ethos, karaktär och personlighet, framträder i texten. Hur texten påverkar mottagarens känslor och tankar, pathos. Vi tittar på hur sändaren utnyttjar språket och tänkandet, logos, som ett övertygande, persuasivt, redskap. Vi undersöker vilken barnsyn som framträder, om även barnen tilldelas ethos och pathos genom texten och hur pedagogens roll och relationer framträder i texten. Resultatet visar att det är väldigt få förskolor som presenterar sin pedagogiska verksamhet över huvud taget på sin hemsida. Bland de få som gör det varierar det en del hur man gör det. En del använder sig av många bilder för att komplettera den beskrivande texten i presentationen av sitt material medan andra inte visar några bilder alls. Vissa beskriver specifikt vilka olika material man använde medan andra använder sig av samlingsnamn som exempelvis naturmaterial. Resultatet visar att alla de presentationer vi analyserat beskriver delar av Reggio Emiliapedagogiken men bara ca hälften använder begrepp som är typiska för pedagogiken såsom ”miljön som den tredje pedagogen”, ”det kompetenta barnet” och ”de hundra språken”.