This study aims at exploring the connections between nonviolence and sustainability in two cases. The relationship between nonviolence and sustainability is identified and discussed in light of the theories on nonviolence of Johan Galtung and theories of the ethical framework of ecocentrism. The theories are positioned in contrast to the two cases Swedish Muslims for Peace and Justice and The Sámi Parliament that are explored with connections to nonviolence and sustainability. The notion of peace and nonviolence and sustainable development is a relatively unexplored territory. So, through the first analysis of the two cases, I found three concepts of knowledge, cooperation and environment that appeared relevant. Therefore, I did my analysis with focus on these three concepts as helpful tools for the analysis and further discussion. These were used throughout the work in the study, in the light of the theories and vice versa, the material was then accessible. Then I could read between the lines and make the connections between nonviolence and sustainability, more explicit. The first conclusion made from this study is that nonviolence and sustainability are two realms that can and should be understood in terms of each other. Nonviolence and sustainability are both highlighted by understanding them in relationship to each other. There is a need to promote long-lasting peace. We also need to consider both people and nature to reduce our environmental footprints. We need to consider needs for all living beings, including nature. The study also concluded with a need for knowledge and cooperation to fight against structural and cultural violence. Furthermore, there is need to consider the earth and people, everything, and everyone in cooperation in the communal struggle´s, with focus on sustainable peace at every level of society.

No description available.

In this thesis, a framework is constructed for a life cycle assessment within a civilengineering project. There are various methods available on how to conduct lifecycle assessments and this thesis explores one method related to civil engineeringworks. The assessment follows the structure based in related standards such asEN 15804 which describes how to declare construction products. A working copyof a possible upcoming European level standard for sustainability assessment ofcivil engineering works is also used in the process. The object of assessment arethe materials, concrete and steel, in the retaining walls that are constructed alongthe channel near Södertälje Harbour. This is a part of a larger project, called theMälar Project.The life cycle of these type of constructions often stretches over long periodsof time which leaves a lot of uncertainties while estimating the impacts during thelater life stages. The research problem is much about how to handle the differentmodules of the life cycle regarding civil engineering works.Example data were collected and presented for each module of the life stage.The results of the example data showed that most of the impact came from theproduct stage. The conclusions are that the collection of data should be an integratedpart in the operating procedures for the company for a more efficientprocess, Environmental Product Declarations are a good source of data and standardson European level gives good guidelines on how to conduct a life cycleassessment for civil engineering projects. / I detta examensarbete konstrueras ett ramverk för hur en livscykelanalys kan utförasinom väg- och vattenbyggnad. Det finns många olika riktlinjer för hur enlivscykelanalys kan utföras och i detta examensarbete utforskas en metod för projektinom väg- och vattenbyggnad. Arbetet följer strukturen ur EN 15804 sombeskriver hur man bedömer byggprodukter. Ett arbetsexemplar av en ny, möjligstandard på Europanivå för miljöbedömning av projekt inom väg- och vatten användsockså i processen. Det som bedöms via livscykelanalys i denna studie är deingående materialen, stål och betong, i hållväggarna som byggs längs med kanalenvid Södertälje Hamn. Detta är en del av ett större projekt, kallat Mälarprojektet.Livscyklerna för denna typ av projekt är oftast väldigt långa vilket skapar enosäkerhet i data då påverkan för senare delar av livscykeln behöver uppskattas.Problematiken som presenteras handlar mycket om hur modulerna för livscykelnska behandlas för denna typ av projekt.Exempeldata samlades in för de olika modulerna och presenterades i tabellersom täcker alla relevanta delar av livscykeln. Resultatet av exempeldatan visadeatt den mesta påverkan kom från produktstadiet. De slutsatser som dras är attinsamlingen av data bör vara en integrerad del av företagets arbetsmetod fören effektiv process, miljödeklarationer är en bra källa till data och standards påEuropanivå ger bra guidelinjer för hur en livscykelanalys kan utföras för liknandeprojekt.

Biowaste Valorization (BV) includes practices that capture the value of biowaste through its conversion to high-value products. BV practices can influence the progress of various Sustainable Development Goals (SDGs) differently. BV can have several potential interactions with the SDGs (BV-SDGs interactions) that may take the form of either synergies or trade-offs. Therefore, the identification of BV-SDGs interactions is key to the successful achievement of SDGs. Sweden is a country at an advanced stage of BV implementation and can thus offer valuable insights. Through semi-structured interviews, relevant stakeholders evaluated the impact of BV on 15 selected SDGs targets in Sweden thus far. Both positive and negative effects were found, but synergies outnumbered the trade-offs with BV positively contributing to all 15 targets. However, this study also shows some potential trade-offs that require further investigation. The findings highlight the need for multidisciplinary collaboration to address BV-SDGs interactions comprehensively. The evidence provided in this study can inform the scientific community as well as other types of stakeholders towards better BV planning. The insights from the Swedish case can be valuable to Sweden and other countries in different stages in the transition to BV and a wider Circular Economy (CE). / Biowaste Valorization (BV) inkluderar metoder som fångar värdet av bioavfall genom dess omvandling till högvärdiga produkter. BV-praxis kan påverka utvecklingen av olika hållbara utvecklingsmål (SDG) på olika sätt. BV kan ha flera potentiella interaktioner med SDG (BV-SDG-interaktioner) som kan ta formen av antingen synergier eller avvägningar. Därför är identifieringen av BV-SDG-interaktioner nyckeln till ett framgångsrikt uppnående av SDG. Sverige är ett land i ett långt framskridet stadium av BV-implementering och kan därmed erbjuda värdefulla insikter. Genom semistrukturerade intervjuer utvärderade relevanta intressenter effekten av BV på 15 utvalda SDG-mål i Sverige hittills. Både positiva och negativa effekter hittades, men synergierna överträffade avvägningarna med BV som positivt bidrog till alla 15 målen. Men den här studien visar också på några potentiella avvägningar som kräver ytterligare utredning. Resultaten belyser behovet av tvärvetenskapligt samarbete för att ta itu med BV-SDG-interaktioner på ett heltäckande sätt. Bevisen som tillhandahålls i denna studie kan informera vetenskapssamhället såväl som andra typer av intressenter mot bättre BV-planering. Insikterna från det svenska fallet kan vara värdefulla för Sverige och andra länder i olika skeden av övergången till BV och en bredare cirkulär ekonomi (CE).

The research aims to understand how female former child soldiers describe the ones who had power over them in the bush of Lord’s Resistance Army (LRA) to understand how patriarchal beliefs in a society affect vulnerable women. The researcher wishes to enhance the importance of working against patriarchal beliefs and stopping child abductions for the sake of young women’s empowerment. The impact of the deep-rooted problem of patriarchy should be researched concerning child soldiers since they are vulnerable and are also the future female population. How they get affected by power relations early in their lives should be examined since they are a part of the future which needs to be brought into empowerment and gender equality and not enhance the patriarchal beliefs. Therefore, the attitudes of former female child soldiers have been examined through a qualitative single case study to see how the gender gap and patriarchal beliefs mirror their experiences in the bush and could affect their empowerment. The patriarchal theory, feminist theory and empowerment theory will help analyze and discuss the findings of the data. The data was collected from stories of four female former child soldiers which were coded, memo written and interpreted. By doing this research the consequences of patriarchal beliefs are enhanced through how hidden parts of society are exposed to gender exploitation due to their vulnerability. The findings show that women’s attitudes towards the ones in power do affect to what extent they experience exploitation and gender-based violence. The result implies that women in developing patriarchal societies are having different attitudes towards empowerment. Ugandan society and other societies need help to transition out of patriarchal beliefs which could lead to potential peace and eventually develop a secure and equal society.

As global inequality reaches unprecedented levels, social entrepreneurship has emerged as a promising tool for addressing this and fighting some of the most challenging social issues of our time. This thesis seeks to dive into the specific challenges that social entrepreneurs encounter in low-income settings by conducting a case study in the favelas in Brazil, one of the world’s most widely recognized low-income areas. By conducting a comprehensive literature review, the thesis establishes a conceptual framework for the challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. This is used to guide the analysis for the data collection in a deductive manner. Data is collected using semi-structured interviews with seven social entrepreneurs operating within the favelas. The findings reveal that the interviewed social entrepreneurs in the favelas face significant obstacles across five main areas: financial capital, legal and regulatory environment, infrastructure, human capital, and social capital. These challenges are consistent with the conceptual framework of challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. / I takt med att den globala ojämlikheten når rekordnivåer har socialt entreprenörskap vuxit fram som ett lovande verktyg för att tackla några av vår tids mest utmanande samhällsfrågor. Denna avhandling syftar till att undersöka de specifika utmaningar som sociala entreprenörer möter i låginkomstmiljöer genom att genomföra en fältstudie i favelorna i Brasilien, ett av världens mest kända låginkomstområden. Genom att göra en omfattande litteraturgenomgång etablerar avhandlingen först ett konceptuellt ramverk för de utmaningar som sociala entreprenörer i låginkomstmiljöer står inför. Denna används senare för att vägleda analysen av datainsamlingen på ett deduktivt sätt. Data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju sociala entreprenörer verksamma inom dessa områden. Resultaten visar att de intervjuade sociala entreprenörerna möter betydande hinder inom fem huvudområden: finansiellt kapital, lagar och regler, infrastruktur, humankapital och socialt kapital. Dessa utmaningar är i linje med det konceptuella ramverket för utmaningar som sociala entreprenörer står inför i låginkomstområden.

2015 is a turning point in the common history where the 2030 Agenda has set 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to transform our world into a thriving and sustainable society in which humankind’s well-being is ensured while protecting the planet’s environmental boundaries. The same year, the European Commission adopted its first Circular Economy Action Plan with 54 actions to be implemented with a concise milestone: closing the loop. This inspiring concept of shifting to a Circular Economy (CE) in opposition to a linear economy is now gaining tremendous attention worldwide in the light of the emergency of redesigning our society to accelerate the journey towards a sustainable development. To successfully make this transition, a systemic change is required and it is a necessity to join forces to implement an extensive collaboration needed to align those two far reaching commitments. Thus, this study scrutinizes the interconnections between the CE targets and the SDGs targets using unique pairs of indicator time-series from 2000 to 2019 for 28 member states of the European Union (EU). The Global SDG Indicators Database and the Circular Economy Monitoring Framework of the European Commission were selected to perform this analysis. Firstly the correlations are disentangled into synergies for positive correlations and trade-offs for negative correlations using the Spearman’s rank correlation. Secondly this study aims at going further in the interpretation by examining causality in correlations found through a Transfer Entropy (TE) model measuring the power of coupling strength for two possible causal directions. This means that the directionality is assessed in a correlation by understanding which indicator in a pair is the cause and which is its effect. Hence a synergy could either be due to a positive impact of a CE target on a SDG target or to a SDG target that enhances a CE target. An analogous analysis is performed for a tradeoff. Broadly, the outcomes highlight a stronger causality in the interconnections in the direction CEtowards SDGs and overall the results show more positive interconnections with 22.43% of share than negative ones with 8.62% of share. The highest share of positive impacts of the CE on the SDGs isfound with SDG 7 (Affordable and Clean Energy), SDG 3 (Good Health and Well-Being) and SDG 15(Life on Land) while the highest share of negative impacts of the CE on the SDGs is found with SDG 2(Zero Hunger), SDG 9 (Industry, Innovation and Infrastructure) and SDG 10 (Reduced Inequalities). Additionally, the study identifies various speeds of development between countries in the alignmentof their SDGs progress and CE implementation. United Kingdom, Spain and France gather the best results in term of positive interconnections while Italy, Latvia and Luxembourg appear to have the highest share of negative interconnections. To succeed in both commitments, identified synergiesshould be leveraged and trade-offs efficiently tackled. / År 2015 var en vändpunkt i den gemensamma historien när Agenda 2030 satte de 17 Globala Målenför hållbar utveckling (SDGs) som syftar till att omvandla vår värld till ett välmående och hållbartsamhälle där mänsklighetens välbefinnande säkerställs samtidigt som planetens miljögränserskyddas. Samma år antog den Europeiska Kommissionen sin första handlingsplan för cirkulärekonomi med 54 åtgärder som ska genomföras med en enda milstolpe: att sluta kretsloppet. Detta inspirerande koncept om att byta till en cirkulär ekonomi (CE) i stället för en linjär ekonomi får nu stor uppmärksamhet över hela världen i ljuset av det akuta behovet av att omforma vårt samhälle för att påskynda övergången till en hållbar utveckling. För att lyckas med denna övergång krävs en systemförändring och ett omfattande samarbete är nödvändigt för att sammanfoga dessa två omfattande åtaganden. Därmed undersöker denna studie kopplingarna mellan CE-målen och SDG delmålen med hjälp av unika par av indikatortidsserier från 2000 till 2019 för 28 medlemsstater av Europeiska Unionen (EU). ”The Global SDG Indicators Database” och ”The Circular EconomyMonitoring Framework” av den Europeiska Kommissionen valdes ut för denna analys. Först kopplas korrelationerna loss till synergier för positiva korrelationer och avvägningar för negativakorrelationer med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient. Vidare syftar denna studie till att gå längre i tolkningen genom att undersöka kausalitet i de korrelationer som hittades med hjälp aven Transfer Entropy (TE)-modell för att mäta kopplingsstyrkan för två möjliga kausala riktningar. Detta innebär att riktningen i en korrelation bedöms genom att förstå vilken indikator i paret som är orsaken och vilken som är verkan. En synergi kan alltså bero på en positiv inverkan av ett av CEmålen på ett av SDG-delmålen eller tvärtom. En likartad analys utförs för en avvägning. På det helataget visar resultaten på en starkare kausalitet i kopplingarna i riktning från CE-målen till SDGdelmålen, och överlag visar resultaten att det finns fler positiva sammankopplingar med 22.43% än negativa med 8.62%. Den högsta andelen av CE-målens positiva effekter på SDG-delmålen återfinnsför mål 7 (Hållbar Energi för Alla), mål 3 (God Hälsa och Välbefinnande) och mål 15 (Ekosystem ochBiologisk Mångfald) medan den högsta andelen negativa effekter på SDG-delmålen återfinns för mål2 (Ingen Hunger), mål 9 (Hållbar Industri, Innovationer och Infrastruktur) och mål 10 (Minskad Ojämlikhet). Dessutom identifierar studien olika utvecklingshastigheter mellan länderna när det gäller deras framsteg i SDG-delmålen och genomförandet av CE-målen. Storbritannien, Spanien och Frankrike har de bästa resultaten när det gäller positiva sammankopplingar medan Italien, Lettland och Luxemburg tycks ha den högsta andelen negativa sammankopplingar. För att lyckas med både SDG och CE bör identifierade synergieffekter utnyttjas och kompromisser hanteras effektivt.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.

Indonesia’s energy demand has been growing rapidly driven by increasing population, urbanization, and rapid economic growth. With increasing energy demand, the emissions associated with the energy sector continue to increase. With the gradual increase in demand and dominant share of fossil fuels in the energy mix, implementing the energy efficiency measures is crucial for Indonesia to achieve its energy and climate goals. From the policy perspective, National Energy plan of Indonesia aims to achieve higher levels of energy efficiency to reduce the overall energy intensity. Indonesia also has commitments to reduce greenhouse gas emissions and achieve SDG targets. This report reviews the current status of energy demand and energy efficiency in Indonesia and evaluates the potential of implementing energy efficiency measures and fuel switching options to achieve future low carbon energy future. Long term energy model of Indonesia is modelled using the open-source modelling tool OSeMOSYS. Different scenarios have been developed to investigate the outcome of implementing energy efficiency and fuel switching measures in the Residential, Commercial, and Transportation sectors. The results are presented in terms of reduction in total final energy use, greenhouse gas emissions, and local air pollution. Cost-Benefit analysis of the applied measures present their financial feasibility. With the deployment of efficient appliances, up to 30% electricity savings can be achieved in the residential and commercial sector. Vehicle electrification can contribute towards reduction in annual energy use by 48% by the end of modelling period. Measures in the residential and commercial sector directly contribute towards emission reductions. Vehicle electrification does not show proportionate reduction in emissions compared to energy use reduction due to high carbon intensity of the electricity grid. However, significant reduction in local air pollutants can be achieved. Cost benefit analysis shows that deployment of efficient appliances is financially feasible with maximum 2 years of payback period. On the other hand, successful deployment of electric vehicles will require tangible support from government due to its high price premium compared to conventional vehicles. Energy efficiency measures and fuel switching also contribute substantially to achieving Sustainable Development Goal 7.3. In conclusion, this study presents a set of technically and economically feasible energy system development options for Indonesia. From the modelling perspective, this study identifies ways to implement demand side management measures in the energy supply modelling system OSeMOSYS. / Indonesiens energibehov har ökat snabbt drivet av ökande befolkning, urbanisering och snabbekonomisk tillväxt. Med ökande energibehov fortsätter utsläppen i energisektorn att öka. Medden gradvisa ökningen i efterfrågan och den dominerande andelen fossila bränslen ienergimixen är genomförandet av energieffektivitetsåtgärderna avgörande för att Indonesienska uppnå sina energi- och klimatmål. Ur politiskt perspektiv syftar Indonesiens nationella energiplan till att uppnå högre nivåer av energieffektivitet för att minska den totala energiintensiteten. Indonesien har också åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser och uppnå SDG-mål. Denna rapport granskar den aktuella statusen för efterfrågan på energi och energieffektivitet i Indonesien och utvärderar potentialen för att genomföra energieffektivitetsåtgärder och alternativ för bränsleomkoppling för att uppnå framtida energiförbrukning med låg koldioxid. Indonesiens långsiktiga energimodell modelleras med hjälp av open-sourcemodelleringsverktyget OSeMOSYS. Olika scenarier har utvecklats för att undersöka resultatet av genomförande av energieffektivitet och bränsleomkopplingsåtgärder inom bostads-, kommersiellt och transportsektorn. Resultaten presenteras i termer av minskning av den totalaslutliga energiförbrukningen, växthusgasutsläpp och lokal luftföroreningar. Kostnadsnyttoanalys av de tillämpade åtgärderna utgör deras ekonomiska genomförbarhet. Med användning av effektiva apparater kan upp till 30% elbesparing uppnås i bostads- och affärssektorn. Fordonselektrifiering kan bidra till minskning av den årliga energiförbrukningen med 48% i slutet av modelleringsperioden. Åtgärder inom bostads- och kommersiell sektor bidrar direkt till utsläppsminskningar. Fordonselektrifiering visar inte proportionell minskning av utsläpp jämfört med energiförbrukningen på grund av hög kolintensitet i elnätet. Emellertid kan en betydande minskning av lokala luftföroreningar uppnås. Kostnads för delningsanalys visar att distribution av effektiva apparater är ekonomiskt möjlig med maximalt 2 års återbetalningsperiod. Å andra sidan kommer framgångsrik distribution av elfordon att kräva konkret stöd från regeringen på grund av dess höga prispremie jämfört med konventionella fordon. Energi effektivitetsåtgärder och bränsleomkoppling bidrar också väsentligt till att uppnå mål för hållbar utveckling 7.3. Sammanfattningsvis presenterar denna studie en uppsättning tekniska och ekonomiskt genomförbara energisystemutvecklingsalternativ för Indonesien. Från modelleringsperspektivet identifierar denna studie sätt att implementera hanteringsåtgärder på efterfrågesidan i modelleringssystemet för energiförsörjning OSeMOSYS.

The sustainable development of the section providing financing within Swedish banks are going through major challenges and changes. The United Nations is constantly working on improving sustainable directives within all industries to ultimately reach all 17 sustainable development goals that have been set up for a more sustainable world. Banks are in a unique position where they have a high indirect impact and influence over all other sectors and in relation all 17 sustainable development goals through their business. This can be seen in the two largest sectors within banking, investing and financing. While sustainable investing has been widely researched and developed, sustainable finance can still be considered in an early phase of development. By implementing sustainable factors to the credit management process of borrowers, banks can aid global sustainable development. This thesis has researched the relationship between United Nations’ 17 sustainable development goals and the credit rating of four Swedish commercial banks through. Special focus has been given to borrowers in the manufacturing industry. The results show that Swedish banks have initiated sustainable development within their credit rating analysis; however, they are still undergoing continuous improvements and additions. The process and extent of sustainable factors differentiates for all banks. Nonetheless, no bank has a special framework for measuring sustainable risk in the manufacturing industry. Because of the banks’ general process, this thesis concludes that there are no clear advantages nor disadvantages to being sustainable when applying for a loan from Swedish banks. Even though the banks argue that sustainability is both important and included in the credit rating process, the empirical data gathered suggests that the most important and significant factor remains how financially solvent a company is. / Hållbar utveckling av finansieringsavdelningen inom svenska banker genomgår stora utmaningar och förändringar. FN arbetar ständigt med att förbättra hållbara direktiv inom alla branscher för att i slutändan uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling som har fastställts för en mer hållbar värld. Bankerna är i en unik position där de har en hög indirekt påverkan och inflytande över alla andra sektorer och i förhållande till alla 17 mål för hållbar utveckling genom sin verksamhet. Detta kan ses i de två största affärsenheterna inom bank, investeringar och finansiering. Även om hållbara investeringar har varit föremål för forskning och utvecklats i stor utsträckning, kan hållbar finansiering fortfarande sägas vara i en tidig utvecklingsfas. Genom att implementera hållbara faktorer i kredithanterings processen för låntagare kan banken hjälpa till global hållbar utveckling. Denna uppsats har undersökt förhållandet mellan FN:s 17 mål för hållbar utveckling och kreditbetyget för fyra svenska affärsbanker. Särskilt fokus har givits låntagare i tillverkningsindustrin. Resultaten visar att svenska banker har initierat en hållbar utveckling inom sin kreditprocess; emellertid genomgår processen fortfarande kontinuerliga förbättringar och tillägg. Processen och omfattningen av hållbara faktorer skiljer sig åt för alla banker. Ingen bank har dock en särskild rutin för att mäta hållbarhetsrisker i tillverkningsindustrin. På grund av bankernas allmänna process drar vi slutsatsen att det inte finns några tydliga fördelar eller nackdelar med att vara hållbara när de ansöker om ett lån från svenska banker. Även om bankerna hävdar att hållbarhet är både viktig och ingår i kreditprocessen, tyder vår undersökning på att den för företag viktigaste faktorn fortfarande är hur ekonomiskt stabilt ett företag är.