Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd och kan innebära nedsatt livskvalitet, frekventa sjukhusinläggningar och hög dödlighet. En viktig del i behandlingen vid hjärtsvikt är utförandet av egenvård, vilket innebär att vidta åtgärder för att upprätthålla hälsa. På senare tid har utvecklingen och användningen av digitala verktyg som stöd till egenvård ökat. Genom olika digitala mobilapplikationer och fjärrövervakningssystem kan personer med hjärtsvikt stödjas i utförandet av egenvård, vilket kan leda till förbättrat hälsotillstånd och minskat antal sjukhusinläggningar.  Syftet var att beskriva upplevelser av att använda digitala verktyg som stöd till egenvård hos personer med hjärtsvikt.  Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och genomfördes i enlighet med Polit och Beck´s niostegsmodell. Utifrån databassökningar i CINAHL och PubMed inkluderades 18 artiklar med kvalitativ metod eller mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad analys.  Resultatet baseras på 18 artiklar som bedömts ha god kvalitet eller mycket god kvalitet. I resultatet framkom att deltagarna upplevde att de digitala vertygen kunde öka deras kunskap och förståelse för egenvård, öka deras motivation till egenvård och stärka deras egenmakt. De använde de digitala verktygen som stöd för att övervaka tecken och symtom på försämring och som stöd för att vidta egenvårdsåtgärder. De digitala verktygen upplevdes av många som användbara och enkla att använda, men det framkom också svårigheter med användningen som exempelvis fysiska begränsningar, bristande digital kompetens och tekniska problem.  Slutsatsen är att de digitala verktygen upplevdes användbara för att upprätthålla egenvårdsbeteenden, övervaka tecken och symtom som kan tyda på försämring och som stöd vid beslut om egenvårdsåtgärder. Deltagare beskrev dock även en del svårigheter med användningen. / Heart failure is a very common condition and can involve reduced quality of life, frequent hospitalizations and high mortality. An important part of the treatment for heart failure is the performance of self-care, which means taking measures to maintain health. Recently, the development and use of digital tools as support for self-care has increased. Through various digital mobile applications and remote monitoring systems, people with heart failure can be supported in self-care, which can lead to improved health status and reduced hospital admissions. The aim was to describe experiences of using digital tools as support for self-care in people with heart failure. The method was a literature review with a systematic search strategy and was carried out in accordance with Polit and Beck's nine-step model. Based on database searches in CINAHL and PubMed, 18 articles with a qualitative method or mixed method were included. All articles were quality checked and then analyzed through an integrated analysis. The result is based on 18 articles judged to have good quality or very good quality. The result showed that the participants felt that the digital tools could increase their knowledge and understanding of self-care, increase their motivation for self-care and strengthen their empowerment. They used the digital tools to support monitoring for signs and symptoms of deterioration and to support taking self-care measures. The digital tools were perceived by many as useful and easy to use, but there were also difficulties with their use. The perceived difficulties were mainly related to physical limitations, lack of digital skills and technical problems. The conclusion is that digital tools were found useful in maintaining self-care behaviors, monitoring signs and symptoms that may indicate deterioration, and supporting decisions about self-care measures. However, participants also described some difficulties with the use.

Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas. / The technical development in society moves faster and faster, a statement no one question nowadays. The development within computer and IT-area affects us all regardless of age. Computers are a natural tool and the concept of digital tools is included in several different subjects in elementary school program. This examination aims to illuminate the role of the iPad in elementary school music education. I have interviewed three individuals to get an answer to the question if an iPad with custom applications can be used as music instrument in education or even replace conventional music instruments. The individuals I have interviewed are: one representative from national agency for education (Skolverket), one principal from elementary school and one music teacher from elementary school. These qualitative interviews are the foundation of the empirical studies in this examination. The answers from this interview have been analyzed via a hermeneutic perspective, which have led to further questions and answers in this matter. The result clearly illustrates that iPads and applications have a given role as a tool in music education but can not be described as a music instrument. Nevertheless, all individuals interviewed underlines that the answer can be different in the future. This is a clear sign of how fast technology develops.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka. / In the present study, digital tools are examined that are used by certain music teachers, how they are used, and what the underlying pedagogical intentions may be. We have also tried to interpret the attitude of the music teachers in regard to the use of these tools, and whether it can be said to be dependent on age and work experience. Five informants in five small or medium-sized Swedish cities with various types of music teaching jobs were interviewed, with the hope in gaining an overall diverse response.In our view, we discuss what makes the subject interesting and relevant: that new technologies are a major part of children’s and young people's lifestyles. We also address some aspects of learning; socio-cultural perspectives - the view of learning as dependent on the individual's interaction with his environment, and also how learning is affected depending on how the material is presented. There is also a section on the investment made in integrating computer technology in Swedish schools, a section on what is presented in the agency's governing documents, and a third section on the teachers' role in relation to ICT (information and communication technology).The result shows that digital tools are used in planning, teaching and visual / auditory memory overlap between classes. Streaming services and sequencer programs are often used. It also points to modern means of communication as being important. An important argument for the use of new technologies is the opportunity for students to learn through hearing and mimicry thanks to much access to music. We can also see that teachers' attitudes towards new technologies are largely positive, but not without restrictions. The actual performance of music and the personal encounter with students will be held as the most important aspects. The question of the teacher's attitude toward new technologies as being dependent upon age and work experience has not been proven in this study.

De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer. Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg. En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning. / Most of us have probably experienced how digital tools can help us in many areas of everyday life. The intent of this paper is to increase knowledge concerning the attitudes of music and instrumental teachers' towards the use of digital tools in their pedagogical methodology. To achieve this aim, I have posed a number of questions to a small selection of music teachers, working within different learning environments. The results show that the implementation of computer and digital media in teaching is dependent upon whether the type of music taught is classical or pop/rock. The results furthermore indicate that music teachers are keen to increase both their knowledge and use of digital tools. One of the most important conclusions that I have reached is that there is a strong correlation between the personal and private use of computers and digital tools by teachers, and whether or not they are utilized as teaching aids.

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg.   Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget. Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur.   Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv. / The last few decades a lot has happened in digital technology in our society, and people have more or less made herself dependent of them. There is also talk about that the young children need to learn how to deal with the digital tools and many preschools across our country have now introduced tablet computers to there departments. But there is disagreements about how, when and if the tablets is used in the preschools. Background to this study came through that I discovered there fragments in the use of digital tools.   This quantitative study seeks to gain a view of how the tablets is used and how the preschool teachers looks at it. The study  was conducted by means of questionnaires sent out by email to staff at preschools around the country. The study is based on a socio-cultural perspective on child development and the structure of society. The results show that those who have access to tablet has a positive view of the use and used largely in an educational way, yet also as a pastime.

Bakgrund: Invandring till Sverige ökar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till lika sjukvård. Patienter har rätt till information och självbestämmande. För att uppnå delaktighet krävs att sjuksköterska och patient kan kommunicera. Det är därför av stort värde att beskriva förutsättningar i vården för patienter som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska. Syfte: Att undersöka förutsättningarna för en patient, som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska, att få god somatisk slutenvård samt att undersöka hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan underlättas. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor från ett universitetssjukhus i Sverige har intervjuats. Intervjuerna blev inspelade, transkriberade och analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan får ofta hitta egna lösningar och verktyg. Ett av de mest använda verktygen är det digitala verktyget Google Translate. Tolk används sällan även om sjuksköterskorna gärna ser att det används mer. Att inte kunna förstå personalen och inte ha möjlighet att kommunicera effektivt leder till att patienten förlorar mycket av sitt sociala liv, informationen blir bristfällig och delaktigheten blir lidande. Detta kan eventuellt leda till att patientens säkerhet påverkas. Slutsats: Språkbarriären påverkar patientens sociala behov, delaktigheten och informationsflödet. Mer användning av tolk efterfrågas men är omständligt. Digitala verktyg är ibland det enda alternativet, dessa verktyg är dock varken medicinskt anpassade eller säkra att översätta med. / Background: Immigration to Sweden is increasing. According to the Swedish Health Care Act, everyone is entitled to equal health care. Patients have the right to information and self-determination. To achieve participation requires that the nurse and patient can communicate. It is therefore of great value to describe the conditions of the care of patients who have inadequate or no knowledge of Swedish. Aim: To investigate conditions for a patient, who have inadequate or no knowledge of Swedish, to receive good somatic inpatient care and how communication between patient and nurse can be facilitated. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews where eight nurses from a Swedish university hospital was interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Nurses often find their own solutions and tools. One of the most used tools is the digital tool Google Translate. Interpreters are rarely used even if the nurses would like to see the interpreter and telephone interpreting being used more. Not being able to understand the staff and not having the ability to communicate in a good way causes the patient to lose much of their social life, insufficient information and lack of participation, this may have an impact on the patient safety. Conclusion: The language barrier affects the patient's social needs, participation and the information flow. More use of interpreters is requested but is cumbersome. Digital tools are sometimes the only option, however, these tools are neither medically customized nor secure to translate with.

In a society dependent on knowledge, information and information technology (IT), studying IT-oriented knowledge intensive firms becomes particularly interesting. Previous research has for the most part studied management consulting firms as well as how knowledge management and knowledge management initiatives can support or inhibit the growth of organizations. To further progress this line of research the study intends to fill a gap in research concerning consultants focusing on IT-solutions. Consequently, this study has two equally important purposes. Firstly, the study intends to investigate the application of Ikujiro Nonaka’s Organizational Knowledge Creation Theory on new empirical data. Secondly, this study aims to explain learning processes in the IT-consulting trade. The empirical data used is taken from eight interviews and three qualitative surveys from three different IT-consulting firms in Sweden. By using a multiple-case study design this study simultaneously presents a broad perspective of the IT-consulting trade and a deeper understanding of the knowledge sharing processes used in the different cases. The study has resulted in three major conclusions. (1) There are different types of digital tools that are important for knowledge sharing in organizations. These are digital conversation-rooms, digital pin boards and internal databases. (2) The authors also identify six conditions that are important for knowledge sharing. These conditions are proven to have a complex relationship with the context in which knowledge is shared and the consultants’ choice of digital tools. (3) Lastly the Organizational Knowledge Creation Theory is found to be insufficient in describing the knowledge sharing processes in IT-consulting firms, especially regarding the relation between the socialization and externalization processes. Proposals for future research in relation to the findings are presented.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de använder digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur lärarna upplever att elevernas motivation till lärande påverkas vid arbete med digitala verktyg i undervisningen. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ fenomenologisk forskningsansats. Insamling av data har skett genom en enkätundersökning på Internet vilken besvarats av verksamma lärare i grundskolans årskurs 4-6 som undervisar i ämnet svenska och använder sig av digitala verktyg i undervisningen varje dag. Resultatet visar en tydlig bild av att digitala verktyg används på flertalet olika sätt i svenskundervisningen. Främst används digitala verktyg i undervisningen till arbete med olika texter men också till att exempelvis blogga, visa filmer och ge feedback på elevarbeten. Resultatet visar även att lärarna upplever att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas motivation till lärande mestadels positivt. En respondent beskriver exempelvis att datorn bidrar till att textbearbetning blir enklare vilket gör att eleverna blir mer motiverade till att göra om och ändra. Det enda fall då elevers motivation till lärande har upplevts som negativ kan kopplas till att digitala verktyg använts som särskilt stöd i undervisningen och respondenten beskriver att elevernas känsla av att vara utpekade är främsta anledningen. / The purpose of the study is to examine how teachers describe their use of digital tools in teaching the subject of Swedish and how the teachers’ perceive that pupils' motivation for learning is affected when working with digital tools in the classroom. The study is based on a qualitative phenomenological research approach.  The collection of data has been done through a questionnaire on the Internet, which was answered by teachers that work in elementary school grades 4-6, teaching the subject of Swedish, and using digital tools in their every day teaching. The result clearly shows that digital tools are used in several different ways in the subject of Swedish.  Mostly, digital tools are used when working with different types of texts, but also for example to blog, show films and to give feedback on pupils’ work. The result also shows that digital tools have a manly positive impact on the pupils’ motivation. For example, one respondent describes that the computer contribute to easier text editing, which makes the pupils more motivated to redo and change in their work. The one case, when pupils’ motivation for learning has been perceived as negative can be linked to the use of digital tools as special support in teaching and the respondent describes that the pupils' sense of being singled out is the main reason.

Digitaliseringen i skolan har lett till att det blivit allt vanligare med 1:1-satsningar, det vill säga införande av en dator per elev. Detta görs för att öka elevernas digitala kompetens, men också ofta med förhoppning om ökad motivation till skolarbete. I studien har 17 elever inom årskurs 4–6 intervjuats. Syftet har varit att undersöka hur eleverna upplever att användningen av datorn under matematiklektionerna påverkar deras motivation, samt vilka faktorer eleverna lyfter fram som för-och nackdelar vid användningen av datorn. Dessa faktorer har sedan analyserats utifrån motivationsteori för att se hur olika typer av motivation kan påverka lärande. Resultatet visar att användningen av datorn under matematiklektionerna kan bidra både till elevernas yttre- och inre motivation, men att motivation för datorn bör skiljas från motivation för matematikinnehållet. Resultatet visar även på en brist i lärarstöd och att datorn ofta inkluderas i undervisningen på ett sätt som inte främjar elevernas inre motivation och lärande i matematik. / The digitization in school has led to an increase in 1: 1 investment, also known as the introduction of one computer per pupil. This is to enhance students' digital competence, but also often with the hope of increased motivation for schoolwork. In the study, 17 students in grades 4–6 were interviewed. The purpose has been to investigate how the students feel that the use of the computer during lessons in mathematics affects their motivation, as well as what factors the students highlight as the pros and cons of using the computer. These factors have then been analysed against motivation theory to see how different types of motivation can affect learning. The result shows that the use of the computer during lessons in mathematics can contribute both to the students' extrinsic and intrinsic motivation, but that motivation for the computer should be separated from the motivation for the mathematical content. The result also shows a lack in teacher support, and that the computer is often included in a way that does not promote the students' intrinsic motivation and learning in mathematics.

Användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste åren ökat i undervisningen. Efter en tidigare litteraturstudie upptäcktes ett tydligt tomrum i forskningen då kombinationen IKT och matematikundervisning inte är grundligt utforskad. Det finns en otillräcklighet i forskningen om lärares uppfattningar av IKT i matematikundervisningen även om digital kompetens och digitala verktyg är en del av lärares vardag. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares olika uppfattningar av IKT i matematikundervisningen. Utifrån detta syfte formades tre frågor som handlar om vad IKT är för lärare, hur de använder IKT i matematikundervisningen samt vilka aspekter lärarna urskiljer i användandet av IKT som kan påverka matematiklärandet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem grundskolelärare. Studien har utgått från fenomenografin som teoretisk grund. De uppfattningar som kunde urskiljas i data skapade utfallsrummet för den här studien. Utfallsrummet består av fyra uppfattningar om IKT i matematikundervisningen som till viss del ordnats hierarkiskt efter kvalitet: IKT som digitala verktyg och färdighetsträning, som verktyg för kommunikation, som verktyg för bedömning och dokumentation samt som verktyg för matematiklärande. Det fanns samband mellan utfallsrummet och den tidigare forskningen, bland annat kring olika digitala verktyg och appar. Däremot framkom det även en del luckor i den tidigare forskningen, där många av de delar som framkom i resultatet inte kunde ställas mot eller jämföras med den tidigare forskningen. / The use of information- and communication technology (ICT) has increased in education in recent years. After a previous literature study, a notable rift was discovered in the research since the combination of ICT and mathematics education has not been thoroughly explored. There is inadequate research on teachers’ conceptions of ICT in mathematics education, even though digital competence and digital tools are part of teachers’ everyday lives. The purpose of this study is to provide knowledge about teachers’ different experiences of ICT in mathematics teaching. In order to achieve this purpose, three questions were formed which were; what ICT is for teachers, how they use ICT in mathematics teaching, and what aspects teachers distinguish in the use of ICT that can influence mathematics teaching. Data was collected through semi-structured interviews with five primary school teachers. This study uses phenomenography as its theoretical base. The different conceptions that derived from the data shaped the outcome space for this study. The outcome space consists of four conceptions of ICT in mathematics teaching that to some extent have been arranged hierarchically by quality: ICT as digital tools and skills training, as tools for communication, as tools for assessment and documentation, and as tools for mathematical learning. There were connections between the outcome space and the previous research, among them digital tools and apps. However, there also emerged a few gaps in the previous research, where several of the parts that were seen in the result could not be compared with previous research.