Detta är en kvantitativ studie med syfte att undersöka lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilket syfte lärare har till att använda sig av digitala verktyg och hur de använder sig av det. Metoden som har använts för undersökningen är enkäter vars respondenter varit lärare från flertalet olika kommuner i Sverige. Lärarna som deltagit arbetar på grundskolan i årskurs 4-6 och undervisar i matematik. Resultatet visar på vilka olika sätt lärare använder sig av digitala verktyg i sin matematikundervisning. Fördelar med användandet lyfts fram där lärare utrycker att det är motiverande och att de själva kan variera och individanpassa undervisningen. Resultatet visar även att lärarna saknar kunskap och tid för att använda digitala verktyg i sin undervisning. Det teoretiska ramverket som använts för analysen visar vilken nivå lärarna i undersökningen ligger i förhållande till användandet av digitala verktyg i deras matematikundervisning. Denna analys visar på vilka kunskaper lärarna har om digitala verktyg och i vilken utsträckning de används. / This is a quantitative study aimed at studying teachers’ use of digital tools in mathematics teaching in elementary school. Research question have focused the study on the purpose teachers have of using digital tools and how they use it. The method used for the survey is questionnaires whose respondents were teachers from several different municipalities in Sweden. The teachers who has participated works at elementary school in grades 4-6 and teach in mathematics. The result shows the different ways teachers use digital tools in their mathematics education. Advantages of use are highlighted where teachers express that motivation is motivated and that they themselves can vary and personalize the teaching. The result also shows that teachers lack knowledge and time to use digital tools in their teaching. The theoretical framework used for the analysis shows the level at which the teachers in the survey relate to the use of digital tools in their mathematics education. This analysis shows the knowledge of teachers about digital tools and the extent to which they are used.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This dissertation aims to understand what is the role that journalists attribute to mobile devices in their production routines. The role of the professional in contemporary journalism field experiments the inclusion of digital technologies to the news production. A possible feature that can be considered is the mobility (SILVA, 2008), allowing the professional the possibility to carry its device to the information production. Among the Technologies, stands out the tablet. According to Canavilhas (2012), it is a tool that provides the journalist the possibility of narratives construction that, currently, it's updating the journalism language, becoming the position of the new Swiss Army Knife (JENKINS, 2008). To the radio, the addition of this tools also expands its mains features and allows to think of a radio that it is now expanded (KISCHINHEVSKY, 2011) in multiple plataforms, digital social networks and applicatives. Considering that the technologies and mobile devices updates the process of production of news, and the content consumption, this scenario is only possible from the influence of the convergence at the newsroom, this work aims to discuss how, actually, this devices are being used to the productions of news by the professionals and recognize the potentialities that it can be offered and used by the journalists. Therefore, this work seeks to understand how journalists use this tools in their work and how it reflects the news production in a radio station. As a research subject, it is chosen the Radio Independente 950 AM, from Lajeado/RS. As a methodological procedure, it was made a literature review about the following themes: radio, the convergence, professional culture, and the digital features to the news production. The collect tools used on this research was the observation and interviews. The interviews were the main tool and it was collected eleven statements with the newsroom professionals, production, web department and administrative department of the radio, as well as the observation of the routine productions in the radio. / Esta dissertação tem como principal objetivo entender qual é o papel que os jornalistas atribuem aos dispositivos móveis em suas rotinas produtivas. A atuação do profissional no campo jornalístico contemporâneo experimenta a inclusão de tecnologias digitais para a produção de notícias. Uma característica a ser considerada é a mobilidade (SILVA, 2008) permitindo ao profissional a possibilidade de levar consigo o dispositivo para produção de informação. Entre essas tecnologias, destaca-se o tablet que, segundo Canavilhas (2012), é uma ferramenta que proporciona ao jornalista a possibilidade de construção de narrativas que, atualmente, vêm reconfigurando à linguagem jornalística, assumindo a posição de novo canivete suíço (JENKINS, 2008). Para o rádio, a inclusão dessas ferramentas amplia também as principais características do meio e abre caminho para que se pense em um rádio que se encontra expandido (KISCHINHEVSKY, 2011) em múltiplas plataformas, redes sociais digitais e aplicativos. Considera-se que as tecnologias e os dispositivos móveis reconfiguram o processo de produção de notícias e o consumo de conteúdos. Esse cenário só é possível a partir da influência da convergência nas redações jornalísticas. Assim, este trabalho se propõe a discutir como, de fato, estes dispositivos são empregados para a produção de notícias pelos profissionais e reconhecer as potencialidades que eles oferecem e são utilizados pelos jornalistas. Dessa forma, busca-se entender como os jornalistas utilizam estas ferramentas em seu trabalho e como isso se reflete na produção de notícias em uma emissora de rádio. Como objeto de pesquisa, opta-se pela Rádio Independente 950 AM de Lajeado/RS. Como procedimento metodológico, foi realizada uma revisão de literatura acerca das temáticas: rádio, convergência, cultura profissional e características do meio digital para a produção de notícias. As ferramentas de coleta utilizadas para a pesquisa de campo foram as observações e as entrevistas. As entrevistas foram a principal ferramenta de trabalho, sendo colhidos 11 depoimentos com os profissionais da redação, produção, núcleo web e direção administrativa da emissora, além da observação de rotinas na rádio.

Digital technology is to be found in many places today, especially in school. The purpose of this study was to examine the use of digital tools in the teaching of mathematics by lower secondary teachers. The method of the study was a qualitative method in which eight teachers from tree different schools were interviewed. The material collected from the interviews was analyzed on the basis of a content analysis, where the results were divided into two main categories and then into subcategories. The two main categories that emerged were "Digital tools in teaching" and "Teachers´ perception of digital tools". The earlier research indicated that the teachers´skills had great influence in how they choose to use the digital tools. Research also showed that digital tools, if used for the right purpose, could affect student motivation and mathematical understanding in a positive way. The result of the study shows that all the teachers that participated see digital tools as something positive even though they themselves think that they should have had more digital skills. They however see a profit with digital tools and believe that students become more committed when they use them. They also think that digital tools are important in order to make a difference in their teaching. What emerges from the result is that digital tools in teaching have a good effect on students´ motivation but that teachers´ digital skills need to be improved. The government´s decision to clarify the curriculum in terms of digital competence also places higher demands on teachers. / Digital teknik finns i dagens läge på många ställen, inte minst i skolan. Syftet med den här studien var att undersöka lågstadielärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där åtta lärare i från tre olika skolor intervjuades. Det material som samlades in från intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys där resultatet delades in i två olika huvudkategorier och sedan i underkategorier. De två huvudkategorierna som uppstod var "Digitala verktyg i undervisningen" och "Lärarnas uppfattning om digitala verktyg". Den tidigare forskning som togs fram antydde att lärarens kompetens påverkar mycket hur de väljer att använda de digitala verktygen. Forskningen visade också att digitala verktyg, om de används i rätt syfte, kan ge en positiv effekt på elevers studiemotivation och matematiska förståelse. I resultatet framkom att alla lärare ser digitala verktyg som något positivt trots att de själva anser att de borde fått mer kompetensutveckling i ämnet. De ser en vinst med digitala verktyg och anser att eleverna blir mer engagerade när de får använda dem. De menar också att digitala verktyg är viktiga för att få till en variation i sin undervisning. Det som framkommer utifrån resultatet är att digitala verktyg i undervisningen har en god effekt på elevers motivation men att lärarnas kompetens inom området måste förbättras.  Regeringens beslut om att förtydliga läroplanen vad gäller digital kompetens ställer också högre krav på lärare.

Det har skett några studier av läroböcker för matematik i Sverige och andra länder. Studierna fokuserar på olika områden i läroböckerna och visar att i vissa områden sker det ingen utveckling alls och i andra verkar det hända mycket. Då det har skett en utveckling i den digitala världen syftar denna studie till att visa hur användningen av digitala verktyg utvecklas över tid i läroböcker. Undersökningen kollar på antalet gånger och i vilka sammanhang digitala verktyg nämns eller används inom taluppfattning/aritmetik och algebra för kurs 1b. För att undersöka detta har två lärobokserier som har böcker publicerade innan och efter 2011 valts ut. Läroböckerna undersöks med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det sker en utveckling i hur ofta digitala verktyg nämns och används och att sammanhangen ofta är densamma. Det sker också störst utveckling mellan utgåvorna när det är förändringar i kursplanerna jämfört med om det släpps en nyutgåva baserat på kommentarer från lärare. / Through the years there have been some studies on mathematics textbooks in Sweden. The studies have different focus when they study the textbooks. Earlier studies show that depending on what you study they finds that there are none to some change in the textbooks. Because there has been a development in the digital world this study focuses on the development of use of digital tools in the textbooks for mathematic in Sweden. This study uses content analysis to analyse how often digital tools is mentioned or used in number sense/arithmetic and algebra for course 1b in Swedish upper secondary school. The results show that there is a development in how often digital tools are used in the textbooks but that the context often stay the same. The biggest different is also to be found when a new syllabus is introduced compared to when a new edition is based on teacher comments.

Både samhället och skolan blir allt mer digitaliserad. Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat, men användningen av dem har inte ökat lika mycket. Det finns skillnader i användningen mellan olika ämnen och matematiken är ett av de ämnen med lägst användning av digitala verktyg.   Studiens syfte var att ta reda på vilka svårigheter lärare upplever kring digitaliseringen av matematikundervisningen. I studien svarade 81 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4–6 på en enkät om utmaningar och hinder i digitaliseringen av matematikundervisningen.     Resultatet visar att inställningen till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen är positiv bland lärarna, men att det även finns svårigheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. De svårigheter som framkommer tydligast är digitala verktyg som krånglar, distraktioner i form av sociala medier och spel, brist på planeringstid och svårigheter med att hitta lämpliga appar och program. / Both society and school are becoming increasingly digitalized. The access to digital tools has increased, but their use has not increased as much. There are differences in the use in different subjects and mathematics is one of the subjects with the lowest use of digital tools.   The purpose of the study was to find out what difficulties teachers experience regarding the digitization of mathematics education. In the study, 81 teachers who teach mathematics in grades 4–6 responded to a survey about challenges and obstacles in the digitization of mathematics education.   The result shows that the attitude towards using digital tools in mathematics education is positive among teachers, but that there are also difficulties in using digital tools in mathematics education. The most obvious difficulties are malfunctioning digital tools, distractions in the form of social media and games, lack of time for planning and difficulties in finding suitable apps and programs.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärare beskriver i arbete med digitala verktyg i förskolans undervisning. Genom ett didaktiskt perspektiv synliggörs förskollärares tankar kring ämnet och studien lyfter ramfaktorer som påverkar förskollärarnas möjlighet till att undervisa med digitala verktyg. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner för att samla in data och få svar på studiens forskningsfråga. Resultatet visar att förskollärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i förskolans undervisning, både som ett medel att nå lärande inom olika ämnen men även som ett eget ämne med ett eget lärandeinnehåll. Dock finns viss motsättning mot att använda digital teknik i undervisning med förskolans yngsta barn. Resultatet visar att olika faktorer påverkar förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning kopplat till digitala verktyg, dessa faktorer är både beroende av förskollärarnas egna förhållningssätt och deras tankar och intresse för digitala verktyg men också beroende av de förutsättningar som ges från förskolornas huvudmän och rektorer i form av planeringstid, kompetensutveckling samt resurser i form av digitala verktyg.

Det övergripande syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fåtal rektorerna tar ansvar för utveckling av förskollärarnas digitala kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar till den här studien; hur uppfattar rektorerna den samlade digitala kompetens på sina förskolor och hur stödjer rektorerna förskollärarna i att utveckla digital kompetens? I studien används kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts till att intervjua tre rektorer från tre olika kommuner i södra Sverige. Studiens resultat har analyserat med hjälp av förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på rektorernas uppfattning på förskollärarnas digitala kompetens och hur de stödjer sina förskollärare i sin digitala kompetens. Slutsatsen i studien är att rektorerna är medvetna att det finns förskollärare som känner att de har en låg digital kompetens och att rektorer erbjuder olika möjligheter till att stödja förskollärarnas utveckling av digital kompetens.

Despite teachers already using Information and Communications Technology as a tool in their English teaching, the corona pandemic and the subsequent transition to online teaching presented teachers with the challenge of using ICT for all of their teaching. Teaching a language which is not the students’ mother tongue makes online teaching an even greater challenge. The purpose of this study, therefore, is to increase the knowledge surrounding the use of ICT in online English teaching in an effort to support teachers in the future. The experiences of ten English teachers were obtained through the use of semi-structured interviews. A thematic analysis revealed a mixture of positive and negative experiences from the teachers, in terms of personal feelings, the actual process of online teaching and professional competence. The need for extra support for teachers in various areas of online teaching is discussed. Further research is needed to provide more detailed information in order to learn how teachers can be better supported in their role as an online educator, or in the use of ICT in a physical classroom.

Under senare tid, säkerligen tack vare eller på grund av pågående Corona-pandemi har digitalisering inom sjukvården fått en extra skjuts, blivit mer legitim och utvecklats enormt. När patienten involveras mer i sin vård genom tillgång till digital journal, möjlighet till tidsbokning via nätet och kommunikation med sjukvårdspersonal via digitala chattfunktioner förbättras tillgängligheten. I yrkesrollen som sjuksköterska är det viktigt att man känner trygghet som yrkesutövare för att kunna bemöta patienten på ett professionellt sätt. En litteraturöversikt med syftet att sammanställa tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att använda digitala verktyg i patientarbetet har genomförts. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier. De tre huvudkategorierna är; Förtroende på avstånd, Stå på gemensam grund och Utveckla den professionella rollen. Sjuksköterskor upplever brist på utbildning och tid till att använda systemen optimalt. Det är flera system som används parallellt och som ska loggas in i vilka inte alltid är synkroniserade med varandra och inte alltid användarvänliga. De olika systemen skapar stress i arbetet som skulle kunna förhindras om sjuksköterskor gavs möjlighet att vara mer delaktiga i att utveckla och utforma vårdsystem utifrån sjuksköterskans behov. Resultatet i studien visar att användning av digitala verktyg inom sjukvården går framåt och att sjuksköterskor är positiva till att delta i den fortsatta digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården för att skapa en god och säker vårdmiljö.

The purpose of this qualitative phenomenological study was to identify and examine the technology-based instructional strategies and digital tools being used by teachers in grades 3-5 that engage children in problem-solving learning opportunities. The study included 11 purposely sampled participants from a school district in East Tennessee who responded to questions during a Zoom interview. Seven of the participants submitted artifacts to provide examples of how they have incorporated technology and problem solving in their classrooms. Participants provided information about the digital tools and technology-based instructional strategies they have used to enrich problem solving in their classrooms. Participants in the study communicated using group work as a primary instructional strategy when integrating technology to enrich problem solving. The participants discussed student engagement, creativity, real-world connections, and technology exposure for students when sharing their perceptions about how digital tools can enhance problem solving. When explaining how technology integration has adapted their curriculum, they shared how they use technology to provide quick feedback and differentiation. The researcher used Magana’s (2017) T3 Framework to code each example of technology as a translational, transformational, or transcendent use of technology and shared some examples of each.