Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar. En medvetenhet kring digitaliseringens värden är därför betydelsefull när e-förvaltningsreformer initieras och genomförs. Ytterligare forskning om hur de processer ser ut där värden hos teknik och offentliga organisationer formar och präglar varandra kan bidra till att upprätthålla den offentliga förvaltningens legitimitet i en digitaliserad värld. / We live in a society where the importance of digitalisation grows in every day life as well as in the workplace. In this dissertation the development of the digitalisation of public administration is studied – this development is usually referred to as egovernment. The main focus of the analysis in this dissertation is to gain a better understanding of the meanings of values in these digitalisation processes in public organisations. Three qualitative, interpretative case studies make up the foundation for this analysis. The first case is an analysis of Swedish e-government policies. The two other cases focus on organisational practices in public administration; the County Council of Östergötland and the Swedish Social Insurance Agency. These case studies have been based on interviews, document studies and observations. Theoretically the analyses of the dissertation build on theories of public values, legitimacy and the interplay between organisation and technology. The analyses show which values are given importance in digitalisation processes and how digitalisation can affect basic democratic values in public organisations. The results of the dissertation can be summarised in three comprehensive conclusions: 1) The digitalisation of the public administration is context dependent and takes place in an interplay between technology, policy and administration and the specific values which constitute these different domains. 2) The development towards e-government comprises a multitude of values, and is inspired and shaped by different sets of values. 3) The digitalisation can influence the role of the democratic values in public organisations, and therefore affect the legitimacy of the public administration. The main contribution of this dissertation is a deeper understanding of what implications e-government reforms can have for the administrations democratic values and its legitimacy. Processes of digitalisation are not value neutral, but are booth shaped by and shape values in the interplay between technology, political goals and the administrations particular organisational forms. Hereby, awareness of the values of digitalisation becomes crucial when e-government reforms are initiated and carried out. Further research on how technology and public organisations shape each other can contribute to uphold the legitimacy of public administration in a digitalised world.

Cette thèse examine les convergences et divergences le long de l'histoire de la documentation muséale dans trois galeries nationales en Angleterre, au Canada et aux États-Unis. Elle met en évidence un modèle commun, émanant plus particulièrement des deux types d'institutions apparues en Angleterre au 17e siècle : les musées publics, fondés sur des principes scientifiques et populistes, et la galerie privée, ancrée dans des traditions élitistes. Les galeries nationales analysées constituent un modèle hybride, en conflit avec ces deux formats antagonistes, mais leurs similitudes les plus frappantes résident dans l'évolution de leurs pratiques respectives de la documentation des œuvres d'art. La lutte continue afin d'intégrer véritablement la technologie dans la documentation d'art trahit l'héritage difficile entre ces deux modèles opposés. Tout au long des trajectoires uniques à chacune des institutions étudiées, peu de preuves montrent que les technologies optiques ou numériques ont eu des répercussions importantes sur les méthodologies ou les philosophies de la documentation des œuvres d'art. Au contraire, on observe que la documentation de forme numérique repose toujours sur une approche minimale de recueil de données, sur un groupe restreint de personnes habilitées à les collecter et sur un accès limité à ces données. Cette recherche renforce l'argumentation pour une redéfinition de la documentation des œuvres d'art pour repenser ses stratégies et ses philosophies directrices, pour poser un nouveau regard sur la recherche dans les collections et pour élargir l'intégration des technologies numériques dans ces processus. / This research examines the divergences and convergences across the histories of three national galleries, in England, Canada and the United States, providing evidence of a common model that emanates particularly from two types of institutions that appeared in England during the 17th century: public museums founded on scientific and populist principles, and private art galleries anchored in elitist traditions. The national galleries compared in this study constitute hybrids in conflict with the original antagonistic models. But their most striking similarities reside in the evolution of their respective documentation practices. The continued struggle to truly integrate technologies in the documentation of art betrays the difficult heritage between these two opposing models. Throughout the unique historical trajectories of these institutions, there was little proof that optical or digital technologies had had important repercussions on the methodologies or the philosophies of the documentation of works of art. On the contrary, it was observed that documentation, even in digital form, continued to rely on minimal standards of data gathering, restricted groups of persons trained to collect data, and limited access to any data captured. This research reinforces the need to redefine museum documentation in order to rethink its strategies and guiding philosophies, to enable new research into museum collections, and to enlarge the integration of digital technologies into the process.

Deutsche Unternehmen sind seit Beginn der 2000er Jahre mit zwei entscheidenden technischen Veränderungen konfrontiert: Web 2.0 und Internet der Dinge. Die zunehmende Nutzung mobiler Endgeräte wie Smartphones und Tablet Computer sowie der Einsatz von Social Media im Unternehmensumfeld steigt stetig an (ACC1, BIT2). Aus diesen beiden Entwicklungen ergibt sich neben neuen technischen Möglichkeiten, auch ein Verhaltenswechsel der Mitarbeiter. Durch die verstärkte Anwendung von Social Media-Technologien innerhalb der Unternehmen werden die Mitarbeiter und ihre Vorgesetzten vor neue Herausforderungen gestellt.

This thesis investigates how digitalisation impacts school as a place to work and learn byexploring how a few teachers experience digital tools and platforms in their daily work andteaching, both when reflecting upon current state and thinking about the future. A widerperspective of digitalisation in society and education is added by interviewing a learningstrategist as well as including other material covering the current debate. The analysis is guidedby six futural orientations (anticipation, expectation, speculation, potentiality, hope anddestiny) shown in the activities, leaning on a theoretical framework of anthropology of future,work and technology, human agency and intersubjectivity, humanity in a digital age as well asteacher’s role and identities. Hence uncovering examples of how lifeworlds are created andevolve in a school setting, human agency and shifting identities as a teacher manifesting itselfwhen managing conflicting priorities or faulty processes, and how to make sense of beinghuman in a digital age with an awareness of digital wellbeing.

Background – Circular economy (CE) is gaining more and more importance in research, based on the great desire to change the linear fashion economy to a circular. A Product Service System (PSS) can contribute to the achievement of CE, as PSSs, such as take-back or repair services, bring back the garments to the fashion retail company into the CE. Regarding, closed-loop goals have been created from which the third goal needs to be recently achieved by the fashion industry. Closed-Loop Goal 3 deals with the cascading flow of garments, which sends a garment into multiple usage loops. To accomplish the cascading garment flow, this method connects several PSSs to close the loop, and fewer garments end in landfill. To achieve that, the involvement of customers and business partners is essential as they are purchasing and repatriating garments and materials into the cascading loops. Purpose – The research purpose is to offer new knowledge regarding how fashion retailers can implement cascading loop systems in the textile Closed-Loop Supply Chain (CLSC) and narrow the research gap of cascading loop creations. The study aims to investigate how to involve customers and business partners in PSSs through the digitalisation of cascading garment flow. By doing so, the cascading garment flow intends to achieve improved sustainable performance by allowing used garments to enter a cascading garment flow system.  Methodology – This thesis is a single case study that has been conducted through an abductive approach. The research is built on different customer and business partner involvement theories and the triple bottom line theory. Semi-structured interviews have been conducted as primary data collection. Additionally, the data has been supplemented by secondary data in the form of company documents such as sustainability reports. Afterwards, the data has been analysed qualitatively by thematic analysis and by the SDG assessment tool.  Findings – The results have shown that a mixture of smart service tools, stakeholder and customer communication can achieve customers and business partners' involvement in creating a cascading garment flow. Additionally, the findings offer an insight into the potential contribution of the SDG goal achievement, which is showing that the digitalised PSSs involving customers and business partners in the cascading flow can potentially obtain sustainable performance.  Practical implications & Research limitations – The cascading garment flow as the Closed Loop Goal 3 in CE is still a relatively unexplored area. However, the implementation is essential for sustainable performance and development. Therefore, it is suggested that other issues within the cascading garment flow should be investigated. Additionally, this research was mainly districted by the smaller selection of literature of former research, which did not offer much support.

As the notion of digitalisation make its way further into our lives and society, the educational system must modernise – digitalise – in order to stay relevant. But where is the digitalised school heading? Drawing on governmental policy documents associated with Sweden’s national digitalisation strategy, the study aims to emphasise the political dimension of the strategy in order to analyse more fundamental questions regarding the idea and ideological function of the Swedish educational system in the late modern age. Thus, the analysis follows a conceptual framework of mainly Giddens (1991) late modernity theory in order to shed light on the strategy from the angle of Giddens institutionalised tripartite dynamics of social change: time-space distanciation, disembedding mechanisms and institutional reflexivity. Key findings are that the concept of digitalisation often is formulated as an incentive for stimulating market dynamics, retaining reflexivity and disembedding knowledge. In other words, to preserve and proceed the very nature of the late modern state, through the educational system and its student.

Digitaliseringen har revolutionerat musikindustrin, alla delar av marknaden har utvecklats, marknadsföring är ett av dem. Sociala medier har blivit centrum för marknadsföringen och konsumenten begär mer relaterbara varumärken och image som ett krav för att konsumera produkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur dagens artist utvecklar och hanterar sitt varumärke och image genom sociala medier. Vi ville sondera hur detta påverkar artistens karriär. Studien syftar till att tillhandahålla kunskap om hur artister och personer som verkar inom musikbranschen definierar varumärke och image i dagens musikbransch samt hur digitaliseringen har påverkat marknadsföringen av artister. Dessutom ville vi undersöka vilken effekt sociala medier kan ha på byggandet av en artists varumärke. Studien genomsyras av en hermeneutisk forskningsfilosofi som påverkade valet att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod och därmed en semistrukturerad intervjumetodologi. Intervjuerna genomfördes med både artister och personer som arbetar med artister och marknadsföring i musikbranschen för att ge synlighet och djup i flera perspektiv. Studien resulterade i en slutsats som visar hur artister saknar engagemang och kunskap kring utvecklingen av deras varumärke. Den genomgående röda tråden studien syftar till att det idag finns ett mediebrus som gör det svårt för artister att nå ut med sin musik till konsumenter. För att lyckas med detta krävs det att artister jobbar aktivt med att skapa ett starkt varumärke och image, något som denna studie visar inte går att åstadkomma genom endast sina sociala medier. Däremot påvisas det att sociala medier är ett av de mest inflytelserika verktygen inom marknadsföring för en lyckad artistkarriär. / The music industry has been revolutionized through digitalisation, almost every corner of the industry has been relocated, marketing is one them. The focal point has moved to social media and the consumer requests more relatable brands and images as a demand to consume products. The purpose of our study has been to investigate how today's artist develops and manage his/hers brand and image through social media. We wanted to explore how this affects the artist's career. The study aims to provide knowledge for how artists’ and industry people define brand and image in today’s music industry and how the digitalisation have affected the marketing of artists. Furthermore, what effect social media can have on an artist’s brand. The study is permeated with a hermeneutic research philosophy which influenced the choice to apply a qualitative research method and accordingly a semi-structured interview guide methodology. The interviews were conducted with both artists and music industry people working with artists and marketing to provide visibility and depth in both perspectives. The result of the study shows a lacking engagement from artists in their practical effort to develop, maintain and present a brand and image through social media. The constant red thread through the study aims to present a media noise that makes it difficult for artists to reach the consumer with their music. To succeed in this, it is required that artists work actively to create a strong brand and image. All though the artists do mention practical factors that imply that they subconsciously labor their brand and image through social media it is not enough to be successful in the theories of brand and image. However, it is proven that social media is one of the most influential tools in marketing for a successful artist career.

Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder. Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess. Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården. Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval. Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket för nyttorealiseringsprocessen. / Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however, presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E- delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding both competence and utilization. Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits modeland to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in digitalisation in health care. Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through a targeted selection but also snowball sampling. Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefitsidentification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common thread that ties together different parts of the organization. The various parts that primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found to be investment theory, project management and change management, which are large fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex. In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be entirely in line with the framework of the benefits model.

Digital tools like Big data and Artificial Intelligence will have a more important element in the accounting industry and in order to utilize the tools in the organization, employees need to develop their knowledge in order to interpret and analyze information. In the study we investigate how organizations work with knowledge management in regards to how digitalisation affects the industry. The knowledge that exists in the organization can be divided into two dimensions; tacit and explicit knowledge. The dimensions are used to identify how organizations utilize the knowledge that exists in organizations and how it can be converted and made available to employees. The study was conducted through a case study based on qualitative data collected via interviews. The study shows that the common denominator was that all organizations stored explicit knowledge in digital systems. How the organizations worked with tacit knowledge varied and some organizations worked more actively and had the opportunity to exchange experiences or worked continuously with the exchange of knowledge through coaching. In some organizations, it was up to the employees themselves to identify and share their knowledge. / Digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen ökar allt mer och vi befinner oss i ett skede där digitalisering är en central del i många organisationer. Digitala verktyg som Big data och artificiell intelligens kommer ha ett viktigare inslag i redovisningsbranschen och för att tillgodogöra verktygen i organisationen krävs det att medarbetarna utvecklar sina kunskaper. Allt fler arbetsuppgifter kräver en förmåga att kunna tolka och analysera information och detta bygger på medarbetarens kunskaper. I studien undersöker vi hur organisationer arbetar med kunskapshantering med hänsyn till hur digitalisering påverkar branschen. Kunskapen som finns i organisationen kan delas upp i två dimensioner; tyst och explicit kunskap. Dimensionerna används för att identifiera hur organisationer tillvaratar kunskapen som finns i organisationer och hur den kan konverteras och göras tillgänglig för medarbetarna. Studien har genomförts som en fallstudie som bygger på kvalitativ datainsamling via intervjuer. Intervjuernas struktur karakteriseras av semistrukturerade intervjuer och behandlade frågor om kunskapshantering och digitalisering. Analysen av intervjuerna har gjorts med inspiration från grundad teori som kategoriserar samband och avvikelser i respondenternas svar. Studien visar att organisationerna i redovisningsbranschen hanterar kunskap på olika sätt. Det som är gemensamt är att alla organisationer använder sig av explicit kunskap som lagras i digitala system. Hur organisationerna arbetar med tyst kunskap varierar och några organisationer arbetar mer aktivt och har avsatta tillfällen för erfarenhetsutbyten eller arbetar löpande med utbyte av kunskap via coachning. I några organisationer är det upp till medarbetarna själva att identifiera och dela med sig av sin kunskap. En tolkning är att utifrån resultaten som framgick av studien verkar kunskapshantering var ett område som organisationer behöver arbeta mer med. Organisationernas fokus ligger för närvarande på effektiva lösningar för arbetsuppgifter och att med effektiva lösningar går vi mot en mer kunskapsdriven bransch där medarbetarnas kunskap behöver tas tillvara på mer än någonsin

I dagens värld där digital och teknisk utveckling rör sig snabbt tvingas företagen att skapa dynamiska affärsmodeller anpassande efter dynamiska marknadsförutsättningar. Kunderna blir allt mer digitala, förväntar sig realtidstjänster och är mindre öppna för komplikationer. Linjerna mellan olika marknader som IT och telekom blir all mer oklara utvecklingen av ICT och IOT kommer att förändra vardagen för både B2B och B2C kunder. Denna utveckling påverkar olika marknader på olika sätt och i olika takt. Telekombranschen står inför en global utveckling där konkurrerande företag definierar sig som digitala tjänsteleverantörer samt skapar samarbeten och digitala marknadsplatser vilka erbjuder tjänster som sträcker sig utanför sitt klassiska affärsområde. Inför denna utveckling med nya digitala affärsstrategier och nya försäljningsstrategier är nyckeln att vara en del av den tekniska utvecklingen, dessutom vara en del av nästa generations telekomoperatörer. Möjligheten att ompositionera sig som digital tjänsteleverantören kommer med strategiska utmaningar och nuvarande organisationer måste utvärderas för att bilda en strategi angående hur man ska konkurrera och lyckas i den framtida marknad som uppstår. Detta har gjorts i form av en fallstudie som utförts inom en av de största teleoperatörerna i världen. Bolaget valt är en av ledarna erbjuder både mobila och fasta tjänster med en bred produktportfölj. Studien är dock koncentrerad till en division av bredband och digital-TV, men som studien visar blir förmågan att röra sig över gränserna allt viktigare. Den kvalitativa studien innebär empirisk forskning genom att intervjua hela kedjan av beslutstagare inom företaget. Resultaten tyder på att företaget i fråga visar incitament till att bli en digital tjänsteleverantör och att avancera i sin digitala försäljningsstrategi och digitala kommunikation mot både B2B och B2C kunder. Dock måste företaget att avancera i flera områden av betydelse för att bli en dynamisk digital tjänsteleverantör. Skapa digital kommunikation, förlänga värde-propositioner, skapa innovativa samarbeten samt investera mot ny kärnteknologi för att flytta bort från den prispressning som är associerad med dagens telekom marknad. Resultatet av studien har innebörd ur såväl teoretiskt som ett industriellt perspektiv. Ur en teoretisk synvinkel, bidrar resultaten till befintlig forskning inom hur digitaliseringen påverkar traditionella affärsmodeller och hur bolag bör omformas efter alltmer digitala marknader och kunder. Ur industriell synpunkt bidrar studien med interna och externa faktorer i hur man ska hantera den allt mer digitala telekommarknaden samt viktigaste förbättringsområden. / In today’s world the digital and technological development are moving fast forcing companies to create dynamic business models following the new incentives in the market. Customers are becoming increasingly digital, expecting real time services and are less open towards complications. The walls between different markets such as IT and telecom are becoming increasingly unclear. The development of ICT and IOT will change the everyday life for both B2B and B2C customers. This development is affecting different markets in different ways and in different pace. The telecom industry is facing a global development where competing companies are rebranding and repositioning themselves as digital service providers creating collaborations offering services stretching outside of their classical business area. Facing this development, a new digital business strategy and a new sales strategy is key to be part of the technological evolution, furthermore to be part of the next generation telecom operators. The opportunity as moving toward a position becoming a digital service provider is a strategic shift and current organizations need to be evaluated in order to form a strategy regarding how to compete and succeed in the market. This has been done in a shape of a case study performed in one of the biggest telecom operators in the world. The company chosen is one of the leaders providing both reliable and secure services with a broad product portfolio. The study, however, is concentrated towards the division of broadband and digital TV, but as the study proves, the ability to move across boundaries is becoming increasingly important. The qualitative study involves empirical research interviewing the entire chain of decision makers within the company. The results indicate that the company in question shows incentive into become a digital service provider and to advance in their digital sales strategy and digital communication towards both B2B and B2C customers. However, the company needs to advance in several crucial areas of importance to become a dynamic digital service provider. Create digital communication, extend VPs, create innovative collaborations, capex toward new core technology to move away from the price pressing business of providing a commodity. The findings of the study have implication in both theoretical and an industrial perspective. From a theoretical point of view, the findings contribute to existing research on how digitalisation affects traditional business models and how to reshape the company after increasingly digital markets and customers. From an industrial point of view, the study contributes with internal and external factors in how to address the increasingly digital market with the main areas of improvement