La forme, et donc l’architecture d’une plante ornementale en potcomme le rosier buisson détermine sa qualité visuelle et peut êtrecontrôlée via la création variétale et/ou l’utilisation de techniquesculturales comme l’application de facteurs environnementaux.Cependant, ces méthodes sont appliquées empiriquement etprennent rarement en compte l’interaction Génotype x Environnement(GxE). Dans un premier temps, cette étude a montré que, parmiles trois techniques culturales testées sur cinq à huit cultivarsde rosier buisson de formes contrastées, la restriction hydrique modifiait fortement l’architecture avec un effet compactant. Une forteinteraction GxE a également été montrée avec trois réponses architecturales,de faible à forte, pouvant s’expliquer en partie par desconcentrations différentes en cytokinines et acide salicylique entregénotypes.Dans un deuxième temps, l’analyse génétique par cartographiede l’architecture du rosier à partir de deux populationsconnectées en ségrégation et remontantes a montré que la plupartdes caractères architecturaux étudiés étaient contrôlés par un ouplusieurs QTLs à effets faibles dont certains étaient infl uencés parl’environnement et/ou par le fond génétique. L’introgression detels caractères dans d’autres fonds génétiques par exemple seradonc vraisemblablement diffi cile. Cette étude a souligné l’importancede prendre en compte les interactions GxE et QTLxE pourmieux raisonner les programmes de création/sélection, mais aussipour l’utilisation des techniques culturales dans le but de contrôler l / The shape and therefore the architecture of a potted ornamentalplant such as bush rose determines its visual quality. It can becontrolled by plant breeding and/or cultivation techniques suchas the environmental factor application. However, these methodsare used empirically and rarely take into account the Genotypex Environment interaction (GxE). Firstly, among three cultivationtechniques evaluated on fi ve to eight rose bush cultivars withcontrasted shapes, water restriction highly modifi ed the architectureleading to more compact plants. A high GxE interaction was revealedwith three architectural responses ranging from low to high. Theywere partly explained by different cytokinins and salicylic acidconcentrations between genotypes.Secondly, the genetic analysisby mapping of the bush rose architecture based on two connectedrepeat-blooming populations in segregation showed that most ofthe architectural traits were controlled by one or several QTLs withlow effects. Some of them were infl uenced by the environmentand/or by the genetic background. The introgression of such traitsin different genetic backgrounds for example will likely be diffi cult.This study underlined the importance of taking into considerationthe GxE and QTLxE interactions to better orientate breedingprograms but also to better use cultivation techniques in order to control plant architecture.

The purpose of this thesis was to discuss and describe what implications the payment service directive, PSD2, could have on the payment service market and also what it could mean for the competitive landscape. Furthermore, the study aims to give an understanding regarding the bank's strategic actions to address this issue. To examine this, a qualitative method through a case study with semi structured interviews was applied. Top Swedish banks in this study was represented by employees from the banks in question, with extensive knowledge regarding regulations, innovation and payment services. Two fintech companies was also examined, with realtions to two of the four banks to gain another perspective of the examined phenomena. The results show that PSD2 will change the payment service market i ways that more actors can compete under similar conditions. PSD2 will also act as a driving force, pushing innovation and digitalisation which could lead to a situation where parts of the bank's core business could be under threat. This will lead to further affect on the competitive landscape which could be characterised by a mix between cooperation and competitiveness regarding services outside of the bank's core business. The bank's plans to address this by developing their own solutions and also by cooperating with third parties, in means of protecting and development of their own core business regarding bank accounts. / Syftet med denna uppsats var att diskutera och beskriva vilka implikationer som betaltjänstdirektivet PSD2 kan innebära för betaltjänstmarknaden samt vad det kommer att innebära för konkurrenssituationen. Vidare syftar studien till att ge en förståelse kring bankernas strategiska åtgärder för att adressera detta. För att ta reda på detta tillämpades en kvalitativ metod genom en fallstudie. Fyra stora banker i Sverige representerades i denna studie av anställda på respektive bank med mångårigt arbete inom reglering, innovation och betaltjänster, vilkas svar formade den utgjorde empirin genom semi-strukturerade intervjuer. För att ge ytterligare ett perspektiv intervjuades också några av bankernas samarbetspartners vilka är relativt nystartade fintech-företag. Resultaten från studien visade på att PSD2 kommer förändra betaltjänstmarknaden på så vis att fler aktörer kommer kunna konkurrera med liknande villkor. PSD2 kommer även att driva på innovation och digitalisering vilket i sin tur kan leda till att bankernas kärnverksamhet hotas. Detta leder till att ytterligare påverkan på konkurrenssituationen som kan komma att präglas av en blandning mellan samarbeten och konkurrens kring mervärdestjänster. Bankerna planerar att adressera detta genom att både utveckla egna lösningar och samarbeta med tredjepartsaktörer, för att skydda och utveckla sin kärnverksamhet gällande konton. / <p>Internationellt företagande</p>

Inledning: Digitaliseringen utvecklas och förändras konstant och är en process som påverkar organisationer och har förändrat samhället mest sedan industrialiseringen. En organisation som fyller en viktig funktion är skolan då en av skolans uppgifter är att bidra till att alla kan dra nytta av digitaliseringen. Förändringar skapar ofta både möjligheter och förutsättningar men de skapar även ett motstånd. I skolorganisationer är det vanligt att lärare motsätter sig förändringar på grund av rädsla för det okända, till exempel att gamla rutiner bryts. Då digitalisering anses vara en vanligt förekommande förändringsprocess ställer det krav på individer såväl i ledande befattningar men likväl i operativa befattningar. Förändringar som rör digital teknik kan motsägas av lärare på grund av sviktande acceptans till användandet av digital teknik i undervisningen. Studiens frågeställning är: - Hur kan rektorer i gymnasieskolor hantera förändringsmotstånd gällande digital teknik i undervisningen? Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av centrala komponenter för uppsatsens problemområde såsom förändringsarbete, förändringsmotstånd, kommunikation och förändringsledning. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta rektorer och en lärare på sex olika gymnasieskolor i Skaraborg. Slutsats: Uppsatsen ger förslag på en modell som tagits fram som ett stöd för rektorer inom skolorganisationer. Modellen är användbar i en förändringsprocess i syfte att undvika men även hantera ett förändringsmotstånd. / Introduction: Digitalisation is constantly evolving and changing and is a process that affects organisations and has changed society most since industrialisation. An organisation that fulfills an important function is the school as one of the school's tasks is to help everyone to benefit from the digitalisation. Changes often create both opportunities and prerequisites, but they also create resistance. In school organisations, it is common for teachers to resist change because of fear of the unknown, for example that old routines are broken. Since digitalisation is considered to be a commonly occurring change process, it places demands on individuals both in leading positions as well in operational positions. Changes related to digital technology can be contradicted by teachers because of failing acceptance of the use of digital technology in teaching. The study's question is: - How can principals in upper secondary schools handle change resistance regarding digital technology in teaching? Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of central components of this paper’s problem area such as change work, change resistance, communication and change management. Method: This paper is based on a qualitative method in which semi-structured interviews are conducted with eight principals and a teacher at six different upper secondary schools in Skaraborg. Conclusion: The paper proposes a model that has been developed as a support for principals within school organisations. The model is useful in a change process in order to avoid but also handle a change resistance.

This study aims to explore how the Danish grassroots movement #hvorerderenvoksen is shaped through the usage of Facebook as their primary communication tool. Using the embedded case study method, this thesis describes in detail how and why the movement arose and explains the role of Facebook’s features, primarily groups and sites, for the movements external communication. As such, it will become clear that using Facebook is not merely a means to an end. Being an activist on Facebook means using and being used, it entails the acceleration of mobilisation, but also disciplining activist action in accordance with Facebook’s terms and conditions. This thesis will draw upon modern communication theories such as mediatization and network media logic and analyse #hvorerderenvoksen as a digital social phenomenon. As will become clear, digitalisation and even more so datafication processes play a role when critically examining contemporary activism. To sum up, this thesis aims to show how an activist movement is mediatized and strongly emphasizes the role of digitalization and media hybridity in this process. It suggests that future research will focus more on the influence datafication, and especially the collection of human data and its untransparent processing, has on mediatized activism.

Idag har Sverige en högre digitaliseringsgrad än många andra länder. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer ställt om sitt arbete från verksamhetslokaler till distansarbete med hjälp av digitala verktyg. Denna omställning är en ny företeelse för många individer som har behövt anpassa sig till nya arbetsförhållanden. Därför är det av intresse att studera hur en svensk organisation, Karolinska Institutet, har genomgått en omställning till distansarbete. Omställningen har orsakat en rad olika utmaningar och har till följd av detta påverkat motivationen hos anställda. I avsikt att förstå hur motivationen har påverkats samt vilka åtgärder som vidtagits för att upprätthålla motivationen blir studiens syfte således att undersöka hur omställningen, med hjälp av digitala verktyg, upplevts påverkat motivationen hos administrativ personal på Karolinska Institutet. Frågeställningarna som studien ämnar besvara lyder: “Hur har KI:s administrativt anställda upplevt att motivationen påverkats under distansarbete”, samt “Hur arbetar administrativa chefer med åtgärder för att upprätthålla motivationen hos medarbetare?”. För att besvara dessa forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsansats tillämpats där nio intervjuer har genomförts på två institutioner inom KI. Den samlade intervjudatan har i huvudsak analyserats med hjälp av de riktlinjer som faller inom teoretiska ramverket för meningsskapande. Resultatet visar på att det är svårt att svara på hur motivationen upplevts ha påverkats eftersom motivation ärindividuellt och motivationsfaktorerna skiljer sig åt från en person till en annan. Vidare visar resultatet att de utmaningar som främst framkommit var sociala, fysiologiska samt kommunikativa utmaningar. De administrativa cheferna har vidtagit åtgärder såsom teknisk utrustning till samtliga medarbetare, aktivt involverat medarbetare i digitala event samt haft kontinuerliga avstämningar med respektive medarbetare. Dessa åtgärder har fått positiv återkoppling samt konstruktiv kritik för att skapa mening för samtliga individer. / Today, Sweden has a higher digitization degree than many other countries. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have shifted their work from offices to teleworking by using digital tools. This adjustment is a new phenomenon for many individuals who have had to adapt to new working conditions. Therefore, it is of interest to study how a Swedish organization, Karolinska Institutet in this case, has undergone a transition to teleworking. The change has caused several challenges that have affected the motivation of employees. To understand how the employees' experience regarding their motivation has been affected and what actions have been taken to maintain the motivation, the purpose of the study is to investigate how that adaptation, with the help of digital tools, affected the motivation of administrative staff at Karolinska Institutet. The questions that the study intends to answer are: "How have KI's administrative employees experienced that motivation was affected during teleworking, and how do administrative managers take actions to maintain the motivation of employees?". To answer these research questions, a qualitative research approach has been applied where nine interviews have been conducted at two departments within KI. The interview data has mainly been analyzed with the help of the guidelines that fall within the theoretical framework of sensemaking. The results show that it is difficult to answer how motivation is experienced because motivation is individual and the motivational factors differ from one person to another. Furthermore, the results show that the challenges that emerged were social, physiological and communicative challenges. The administrative managers have taken measures such as technical equipment for all employees, actively involving employees in digital events, and continuous individual meetings with employees. These measures have received positive feedback and constructive criticism to make sense for all individuals.

Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer. / Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.

Background: Research in digital transformation has previously focused on understanding top management and operational roles but the role of middle management has rarely been examined. This despite several studies showing that the middle manager has a central role in change processes. A few studies have shed light on how the middle manager influence and contribute to digital transformation, however, there are few empirical studies that examine how the middle manager works to drive change in digital transformation. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding about middle management’s role in digital transformation.  Methodology: This is a qualitative case study of a company in household services. It is based on five semi-structured interviews and a literature review. The study has adopted an abductive approach. Conclusion: The study shows that the middle manager acts as a connecting link between management and operational level. The results show that middle managers drive change in digital transformation by identifying problems and business opportunities, initiating change, interpreting and translating management language for employees, promoting and raising ideas from the operational activities and following up and modifying change processes to achieve better results. They have the opportunity to do this because of their intermediate position in the organization. / Bakgrund: Forskningen inom digital transformation har tidigare fokuserat på att förstå lednings- och operativa roller, men till stor grad negligerat mellanchefsperspektivet. Detta trots att flera studier belyst att mellanchefen har en central roll i förändringsarbete. Ett fåtal studier har undersökt hur mellanchefen influerar och bidrar till digital transformation. Däremot finns det få empiriska studier som undersöker hur mellanchefen faktiskt arbetar för att driva förändring inom digital transformation. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för mellanchefens roll i digital transformation. Genomförande: Detta är en kvalitativ fallstudie av ett företag inom hushållsnära tjänster. Den utgår från fem semistrukturerade intervjuer samt en litteratur genomgång. Studien har antagit en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att mellanchefen fungerar som en förbindelselänk mellan ledning och operativ nivå. Resultaten visar att mellanchefer driver förändring i digital transformation genom att identifiera problem och affärsmöjligheter, initiera förändring, tolka och översätta ledningens språk för medarbetare, främja och lyfta idéer från den operativa verksamheten och följer upp och modifierar förändringsprocesser för att uppnå bättre resultat. De har möjligheten att göra detta på grund av deras mellanliggande position i organisationen.

No description available.

Deutsche Unternehmen sind seit Beginn der 2000er Jahre mit zwei entscheidenden technischen Veränderungen konfrontiert: Web 2.0 und Internet der Dinge. Die zunehmende Nutzung mobiler Endgeräte wie Smartphones und Tablet Computer sowie der Einsatz von Social Media im Unternehmensumfeld steigt stetig an (ACC1, BIT2). Aus diesen beiden Entwicklungen ergibt sich neben neuen technischen Möglichkeiten, auch ein Verhaltenswechsel der Mitarbeiter. Durch die verstärkte Anwendung von Social Media-Technologien innerhalb der Unternehmen werden die Mitarbeiter und ihre Vorgesetzten vor neue Herausforderungen gestellt.

Industry 4.0 is a new generation of manufacturing based on robotics, automation and new trends in ICT. It was for the first time introduced at the Hannover Fair in 2011 and has been part of the European, German and Czech discourse since then. This Master thesis deals with the topic of Industry 4.0 in the Czech Republic and assesses to what extent the concept is coming to the Czech Republic as a result of a top-down (EU) or horizontal (Germany) Europeanization. The thesis came to the conclusion that there are two perceptions of Industry 4.0. One is narrow and deals with the industrial policy and the other is broad and deals with society wide implications of the fourth industrial revolution. The debate about Industry 4.0 in the Czech Republic is mainly a result of a horizontal Europeanization based on bilateral agreements and close cooperation between Germany and the Czech Republic in the area of R&D, innovations and business. However, the top-down Europeanization cannot be neglected as the EU provides much broader context where Industry 4.0 is taking place. Moreover, Industry 4.0 gave a new impetus to the digital economy and society in the Czech Republic. It turned into agenda 4.0 and moved forward the debate about digital skills.