Syfte: Det finns idag stor förbättringspotential i arbetet med logistik och tidplanering på byggarbetsplatser. Ökad komplexitet har lett till ökade krav på detta. Dock har det visats i studier att byggbranschen är en av de minst digitaliserade branscherna som finns, trots alla verktyg som finns. Syftet med studien är att undersöka fördelar med att använda sig av BIM i arbetet med logistik- och tidplanering jämfört med de traditionella metoder som finns, och på så sätt se hur detta arbete kan effektiviseras. Metod: De valda undersökningsmetoderna för att besvara våra frågeställningar är fallstudie samt litteraturstudie. Dessa metoder lämpar sig bäst för den typen av studie som ska utföras. Empirin är insamlad via intervjuer med anställda på Gärahovs Bygg AB. Resultat: Studien har visat att respondenterna tror att kommunikationen mellan olika aktörer i projektet, till exempel entreprenörer och underentreprenörer, kan förbättras med hjälp av den BIM-baserade metoden. De tror också att det blir lättare att se att allt tas med i planeringen i projekteringsskedet. Nyttan med att använda BIM: • BIM-metoden kan ge en visuell fördel i kommunikationen mellan entreprenörer och underentreprenörer. • BIM-metoden kan ge en tydligare bild av hur arbetet ska fortskrida genom visuella simuleringar. • BIM-metoden kan göra det lättare att i tidplaneringsskedet se om alla tänkta aktiviteter finns med i planeringen. • BIM-metoden kan göra det lättare att göra avstämningar mot tidplanen under projektets gång. Begränsningar: Begränsningar är att endast göra en tidplan över en typlägenhet i ett projekt, och gör jämförelser endast med denna. Studien har endast gjorts tillsammans med ett företag. För att få högre trovärdighet i resultatet behövs fler företag att jämföra med. En simulering av en större modell hade kunnat ge en ännu klarare bild av vilka fördelar och nackdelar som finns med BIM-metoden. / Purpose: Today there is big room for improvements in the work with logistics and scheduling on construction sites. Increased complexity has led to increased demands on planning. However, studies have shown that construction is one of the least digitalised industries today, in spite of all tools available. The purpose of the study is to study the advantages of using BIM in the work with logistics and scheduling compared to the traditional methods available, and in that way see how this increase efficiency. Method: The research methods that was chosen to answer our issue are case studies and literature studies. Those methods are the best suited for these types of studies that are going to be done. Collection of data has been made through qualitative interviews with employees at Gärahovs Bygg AB. Findings: The study has shown that the interviewees believe that communication between different participants in the project can be improved using the BIM-based method. They also believe that it will be easier to see that everything is included in the planning phase. The benefit of using BIM: • The BIM method can provide a visual advantage in the communication between contractors and subcontractors. • The BIM method can give a clearer picture of how the work will proceed through visual simulations. • The BIM method can make it easier to see if all the planned activities are included in the planning phase. • The BIM method can make it easier to make reconciliations against the schedule during the project. Limitations: The study is limited to only make a production schedule over one typeapartment in a project, and to only make comparisons with this. The study has only been made together with one company. For a more reliable result, more companies would have to be included in the study. A simulation of a larger model could have given an even clearer picture of what advantages and disadvantages that comes with the BIM-based method.

För ungefär två år sedan fick hela världen och därmed vi i Sverige förändra våra livsstilar markant från vad vi var vana vid. Coronapandemin och sjukdomen covid-19 spred sig snabbt och allt för många omkom till följd av smittan. För att bromsa och försöka stoppa smittan ställde vi om, där det var möjligt, till distansarbete. Skolor fick på rekordkort tid ställa om till distans och lärare fick hålla undervisningen genom digitala program som Zoom och Microsoft teams.   Övergången från undervisning samt arbete på distans påverkade, och påverkar fortfarande, både barn och vuxna runtom i världen. Att studera hemifrån för barn innebär en markant ökning av eget ansvar vilket kan vara påfrestande. Att studera hemifrån innebär vidare att den miljön många barn är vana att arbeta i förändrats. Alla barn blir på ett eller annat sätt påverkade av att arbetsmiljön rör sig från skolan till hemmet. Det kan vara både i positiv och negativ riktning. Det som dock händer är att barn som lever i osäkra och olämpliga hemmamiljöer blir påverkade i större utsträckning av digitaliseringen än andra barn med trygga hemmiljöer. Det är därför viktigt att ta hänsyn i dessa tider till principen om barnets bästa.   Med hänsyn till den snabba digitaliseringen som skett är det viktigt att hänsyn tas till SoL, LVU och principen om barnets bästa. Till följd av digitaliseringen förlorar barn skolan som sin fristad och hälsan hos utsatta barn riskerar därmed att påverkas i negativ riktning. Till följd av en ökande psykisk och fysisk ohälsa är det viktigt att bland annat socialtjänsten vet i vilken utsträckning de kan använda sig utav digitala medel för att intervjua barn. Detta då både SoL, LVU och barnkonventionen är omfattande regleringar. Det är, som en lärare på universitet påpekade under en föreläsning, att vi måste se utöver lagen. Med detta menade han att det är riktiga personer bakom besluten och inte enbart något teoretiskt i text.   I praktiken har det visat sig att det föreligger osäkerheter när barn blir intervjuade eller samtalar med vuxna på distans. I ett fall använde sig mamman av en radiointervju för att samtala med ett barn. I ett annat fall försökte mamman vid samtal över telefon övertala sitt barn att det inte trivdes i familjehemmet och att det ville komma hem till mamman. Det finns därmed osäkerheter när socialtjänsten inte fysiskt på plats kan samtala med barnet. Det är därför viktigt att veta när och om det överhuvudtaget är lämpligt att intervjua barn på distans.   Det finns idag inget som hindrar socialarbetare från att intervjua och samtala med barn på distans. Det är därmed viktigt att reda ut hur dessa former av samtal med barn borde ske. Vid e-mailkonversationer med kommuner framkom det att de varken hade riktlinjer eller handböcker. När jag mejlade Socialstyrelsen fick jag till en början inget svar. Efter att ha vidarebefordrat samma mejl till dem fick jag som svar att jag skulle vända mig till landets kommuner för riktlinjer.   För att sammanfatta det hela behöver en utarbetning av riktlinjer och handböcker ske så att myndigheter och kommuner har samma utgångspunkt i frågan. Barn ska inte få olika möjligheter på grund av digitaliseringen och att olika aktörer arbetar på olika sätt. / About two years ago the whole world and therefore Sweden had to change it’s lifestyles remarkably from what we were used to. The corona pandemic and the disease covid-19 was spreading at a rapid pace and too many people died because of the virus. Countries had to change to remote work where it was possible. This also applied to schools which had to, at a record speed, change to distance learning through digital programs like Zoom and Microsoft teams.   The transition to remote work and distance learning affected, and still does, both children and adults around the world. For a child to study from home means a significant increase of self responsibility which for some can be stressful. To study from home also means that their usual work enviroment for studying changes. Every child is affected in one way or another when the work enviroment changes from school to home. This can be in both a negative and positive direction. The digitlisation and corona pandemic affected children with worse home enviroments to a greater extent than those with safe ones. Therefore it is important that we take the principle of the best interests of the child into consideration.   In light of the rapid digitalisation that has happened it is important to take the Social Services Act (SoL), the Care of Young Person (Special Provisions) act (LVU) and the principle of the best interests of the child into consideration. Children lose the school as their sanctuary due to the digitalisation and corona pandemic which risks to impact on them negatively. Due to an increased psychological and physical ill health, it is important that the social services know to which extend they can use digital means to interview children. A teacher at the university once told me that we have to look beyond the law. He meant that there are actual people behind the decisions we make and not just something theoretical.   It has shown in practice that there are uncertainties revolving around remote interviews between children and adults. There is one case where the mother used radiointerviews to interview her child. In another case the mother tried, over the phone, to convince her child that it wanted to come back home to her instead of staying in its current family home. Therefore, uncertainties exist when the social services can’t interview children in person. It is for these reasons important to know when and if it is appropriate to conduct remote interviews with children.   There is nothing today that restrains social workers from conducting remote interviews with children. For this reason it is important that we sort out how these forms of interviews should take place. When I emailed different municipalties it turned out that they did not have guidelines or handbooks on how to conduct remote interviews with children. When I emailed the National Board of Health and Welfare they told me to reach out to the municipalties in Sweden for guidelines.   To summarise, we need to formulate guidelines and handbooks for the authorities and municipalties so they have the same starting point. Children should not get different opportunites because of the digitalisation or that the authorities have different work procedures.

This study aims to discover how self-supported elderly in Finland experience the move towards a digital society and how this change affects their daily lives. As the proportion of the elderly compared to younger generations changes, so does the need for digital services catering to this population group. At the same time, society is digitalising at an accelerated pace, and this growing populace will face a very different society than the one they grew up in. Conducting 11 personal interviews in Tampere, Finland, and phone interviews around Finland, this study presents the elderly in a more nuanced and personal light. Modified Van Kaam analysis brings a comprehensive picture of the emotions and experiences surrounding digitalisation. This study showed that the elderly in the study are managing the use of digital services but were concerned about the skills and coping of others. Lifelong learning is discussed in connection with the results, as is the need for unlearning old habits. Results show that society’s shift into remote healthcare access and limited on-location services cause the elderly concern and uncertainty, decreasing their quality of life. The elderly want to live high-quality life and have an active role in society. This study showed the elderly as quality conscious populace with digital solutions. The inclusivity of the services is essential as the digital society cannot be wholly avoided in modern life. As the study sample is limited to a broad scope, the study’s results guide future research towards more focused research.

The megatrend of digitalisation is transforming society, individuals, companies, and industries through the widespread adoption of new digital technologies. Among the emerging technologies, digital twin technology is regarded as a key enabler of digital transformation in the Architecture, Engineering, Construction, and Facility Management (AEC/FM) industry, where the transition from BIM to digital twins is primarily driven by the emergence of big data. One of the aspects of digitalisation is the ability to customise and create customer-tailored solutions using data, which highlights the importance of adopting human-centric approaches for companies. Service-Dominant (S-D) logic, a theoretical perspective originating from marketing and service science, is based on a customer-centric approach to value creation and emphasises the importance of co-creating value with customers. Currently, the research on digital twins in the AEC/FM industry remains limited, focusing mainly on the technical aspects of digital twins. Although previous research has attempted to bridge the gap regarding managerial implications of digital twins by placing them in the context of S-D logic, such research is still scarce and introductory. This master thesis aims to contribute to the expansion of the managerial perspective by exploring digital twins in the context of S-D logic, by viewing digital twins as a service and focusing on their value co-creation potential. This is achieved by employing a qualitative research method and conducting nine semi-structured interviews with the Swedish industry practitioners working with digital twin technology. Thematic analysis was employed to identify, analyse, and interpret patterns in the qualitative data. The findings indicate that the primary value of digital twins is found in the transformation of data into customisable digital services tailored to customers' goals and purposes, which allows for value co-creation between suppliers and customers. Furthermore, the study concludes that digital twins in the Swedish AEC/FM industry are perceived as digital service platforms. This perception of digital twins as digital service platforms can be referred to in terms of collaborative digital platforms, which allows to view digital twins in the context of platform economy and opens new perspectives for future research. / Digitaliseringen är en megatrend som påverkar samhället, individer, företag och branscher genom användningen av nya digitala teknologier. Digitala tvillingar anses vara viktiga för att genomföra digital transformation inom samhällsbyggnadsektorn. Övergången från BIM till digitala tvillingar drivs främst av framstegen inom big data. En annan aspekt av digitaliseringen är möjligheten att skapa anpassade lösningar baserade på kunddata. Det blir allt viktigare att anamma ett individbaserat synssätt i utvecklingen av nya tjänster och produkter inom samhällsbyggnadssektorn. Därför utgår denna studie ifrån det teoretiska perspektivet service-dominant logic (SDL) som har sina rötter inom marknadsföring och är baserat på ett gemensamt värdeskapande mellan kund och leverantör. Det finns begränsad forskning om digitala tvillingar och den fokuserar främst på tekniska aspekter. Det finns ett fåtal studier som belyser användningen av digitala tvillingar ur ett ledningsperspektiv, vilket indikerar ett behov av vidare forskning för att bättre förstå värdepotentialen av digitala tvillingar inom samhällsbyggnadssektorn.Syftet med denna studie är att undersöka användning och värdepotentialen av digitala tvillingar ur ett SDL-perspektiv och därigenom betrakta tekniken som en tjänst som samskapar värde mellan de som levererar den och de som använder den. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsansats och inbegriper nio semi-strukturerade intervjuer med svenska branschaktörer som arbetar med digitala tvillingar. Genom tematisk analys identifierades, analyserades och tolkades mönster i det kvalitativa materialet, såsom värde, resurser och kontext i vilket digitala tvillingar skapas.  Resultaten indikerar att det främsta värdet av digitala tvillingar ligger i möjligheten att omvandla data till anpassningsbara digitala tjänster som är skräddarsydda för att uppfylla kundens specifika mål och syften. Detta skapar möjligheter för värdeskapande mellan leverantörer och kunder. Studien konkluderar att digitala tvillingar kan betraktas som digitala tjänsteplattformar. Denna uppfattning om digitala tvillingar som digitala tjänsteplattformar kan relateras till samarbetsinriktade digitala plattformar, vilket öppnar upp nya perspektiv för framtida forskning på området.

Digitalisation developing rapidly in agriculture and the image of a digitalised agriculture often describes an idealized future. Digitalisation should be used to achieve sustainability in agriculture. Few studies have an in-depth analysis that considers all three dimensions of sustainability in the context of digitalisation. The aim of the study is thus to increase understanding of how digitalisation contributes to sustainability in agriculture. The study is based on a qualitative method, where the results are collected from five interviews at two large agricultural companies and one national association. The data collected was analyzed using a six-step thematic analysis inspired by the Braun and Clark (2014) model. The results show that digital tools contribute to increased production, reduced greenhouse gas emissions, gender equality, increased personal security, biodiversity conservation and profitability. Digital tools are used to measure, improve resource use, share and analyse data and support decision-making. A decision-makers should know that investments in order for contribute to one of the sustainability dimensions, they interact with, or counteracts to other sustainability dimensions. Expertise in sustainability and acceptance of digital tools are important for a digital tool to contribute to sustainability. A decision-maker should focus on more aspects when introducing digital tools than the way the tool performs one or more processes. / Digitalisering utvecklas snabbt inom jordbruk och bilden av ett digitaliserat jordbruk beskriver oftast en idealiserad framtid. Digitaliseringen ska kunna användas för att nå hållbarhet i jordbruket. Det är få artiklar som har en djupgående analys som tagit hänsyn till hållbarhetens alla tre dimensioner i samband med digitalisering. ​​Studiens syfte är således att öka förståelsen för hur digitalisering bidrar till hållbarhet inom jordbruk. Studien utgår från en kvalitativ metod, där resultatet samlas från fem intervjuer på två stora jordbruksföretag och ett riksförbund. Den data som samlades in analyserades med hjälp av en tematisk analys i sex steg inspirerad av modellen Braun och Clark (2014).  Resultatet visar att digitala verktyg bidrar till ökade produktion, mindre växthusgasutsläpp, jämställdhet, ökad personsäkerhet, bevarande av biologisk mångfald och lönsamhet. Digitala verktyg används för att mäta, förbättra resursanvändning, dela och analysera data samt att stödja beslutuppfattning. En beslutfattare ska veta att en investering i syfte att bidra till en av hållbarhetsdimensionerna samverkar eller motverkar till övriga hållbarhetsdimensioner. Det krävs expertis inom hållbarhet och acceptans av digitala verktyg för att användning av digitala verktyg ska kunna bidra till hållbarhet. En beslutfattare ska fokusera på fler aspekter vid införande av digitala verktyg, än verktygets sätt att utföra en eller flera processer.

In our era, digital technology is one of the fastest-changing areas. It impacts our private life, well-being, economics, politics and warfare. This essay intends to answer how digital transformation affects combats and state and non-state actors and also how these digitalised combats compromise social sustainability. The findings include social media and online platforms, dark web and cyberterrorism, cryptocurrency, remote sensing and surveillance, machine learning and AI, and digitally enabled strategies. The analysis was done by the Centre of Gravity model, social sustainability and securitisation theory. The thesis follows a comparative case study approach about Kenya and Nigeria therefore the essay address al-Shabaab and Boko Haram as the two prominent terrorist groups and the empirical data are related specifically to these countries and these diasporas.

Den snabbt växande teknologiska utvecklingen har gjort att många företag anpassat sina varor,tjänster och företagsstruktur efter det alltmer moderna plattformsmodellen. Denna modell harvisat goda förutsättningar för företag att växa och att skapa ett större interaktionsnätverk mellanandra aktörer och agerar som en bra konkurrenskraft gentemot företag som förhåller sig till entraditionell analog företagsmodell. Denna fallstudie undersöker hur Jägersro Hästcenter kangynnas av en sådan modell och har undersökt vilka olika förslag som hade ökat antalet besökaretill anläggningen. Det har gjorts sju intervjuer samt samlats in 89 svar från en enkätundersökningsom visade hur intresset var starkt bland respondenterna att testa på nya innovativa teknologier. Undersökningen ger även goda stöd för vidare forskning kring hur dessa förslag bästimplementeras för att leda till bäst resultat. / The rapidly growing technological advancements have led many companies to adapt theirproducts, services and corporate structure to the increasingly modern platform model. This modelhas shown great potential for companies to grow and create a larger network of interactions withother stakeholders, serving as a strong competitive advantage compared to companies followinga traditional analog business model. This case study examines how Jägersro hästcenter can benefitfrom such a model and explores various suggestions to increase the number of visitors to thefacility. Seven interviews were conducted, and 89 responses were collected from a survey,revealing strong interest among the respondents in exploring new innovative technologies. Thestudy provides valuable support for further research on how these suggestions can best beimplemented to achieve optimal results.

The construction sector is a considerable contributor to a country's economy. For example, there are more than 300 000 people employed in the construction sector in Sweden. Unfortunately, workers’ safety is a big problem in this high-employment sector since the potential risk for injury is high. In Sweden, workers in the construction industry are among the most injured, both in terms of work-related accidents and occupational injuries. With more technology advances, there has been an increasing interest in the construction sector regarding new technologies in recent years which also includes occupational safety and health technologies. The reason behind this growing interest could be creating more efficiency, increasing productivity, increasing safety, and keeping up with technical development in general. Studies have shown that the safety management in the construction sector is a serious challenge, despite the many efforts to prevent and reduce occupational accidents and injuries in this sector. Therefore there has been an increasing drive for replacing traditional safety approaches with modern safety technologies.  The objective of this thesis work was to investigate the current state of digital technologies adopted in the construction industry specifically for occupational health and safety.  A qualitative research approach was utilized in the current study, using two methods. The first method was an interview with OSH professionals, digital responsible, technology developer and construction workers from different construction companies. The second method was a scoping review of websites and documents to ascertain different types of safety technologies that have been investigated previously.  The results provide a list of different types of safety technologies that have been investigated previously and a versatile overview of safety technology's development process, adoption process, and facilitators and barriers for a successful adoption.  This study points out the benefits of utilizing safety technologies and provides extensive information regarding the adoption of safety tools, that could encourage engaged actors in the field to strive for more safety technologies which could lead to a safer work environment and healthyworker. / Byggsektorn är en betydande del av ett lands ekonomi. Till exempel så är mer än 300 000 anställda inom byggsektorn i Sverige. Arbetssäkerhet en viktig fråga i denna bransch då sysselsättningsgraden är hög och den potentiella risken för skador är stor. I Sverige är arbetare inom byggbranschen bland de mest utsatta både när det gäller arbetsrelaterade olyckor och skador. I och med att intresset för teknologiska framsteg har ökat inom sektorn dom senaste åren har detta även kommit att inkludera digitala verktyg för arbetsmiljöfrågor. Anledningen till detta växande intresse kan vara att skapa mer effektivitet, öka produktiviteten, förbättra säkerheten, och att följa den tekniska utvecklingen. Studier har visat att säkerhetshanteringen inom byggsektorn är en stor utmaning, trots många åtgärder att förebygga och minska arbetsolyckor och arbetsskador inom sektorn. På grund av detta har det uppkommit en ökande drivkraft att ersätta traditionella metoder med modern säkerhetsteknologi. Syftet med detta examensarbete var att undersöka det rådande tillståndet för digitala teknologier som appliceras specifikt för hälsa och säkerhet inom byggbranschen. I denna studie tillämpades ett kvalitativt tillvägagångssätt, detta gjordes med hjälp av två metoder. Den första metoden var intervjuer med arbetsmiljöansvariga, digitalt ansvariga, teknologiutvecklare, och yrkesmedarbetare från olika byggföretag. Den andra metoden var en översiktsstudie av webbplatser och dokument för att fastställa olika typer av säkerhetsteknologier som tidigare studerats. Resultatet blev en lista över olika typer av säkerhetsteknologier som har studerats tidigare, med en omfattande överblick över dess utveckling och tillämpningsprocess, samt faktorer som hjälpt och stjälpt en lyckad tillämpning. Denna studie pekar ut fördelarna med att använda säkerhetsteknologier och ger utförlig information om dess tillämpning i byggbranschen, förhoppningen är att detta kan uppmuntra den engagerade aktören inom sektorn att sträva efter mer tillämpning av säkerhetsteknologier och att detta leder till en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö för byggnadsarbetare

The Education Industry is crucial to the development of societies and their economy, consequently, it is important to understand how technological advancements affect the industry and its stakeholders. Research has been made on this topic, mainly focusing on the concept and framework, implications for the Education Industry, and possible societal transformations, but few focus on the implementation and evolution of the Internet of Things (IoT) in the education industry, the Internet of Education Things (IoET), especially within higher education. Living in the Information Age, it is important to understand how things that provide access to power(as in information) are implemented and evolve. The purpose of this research is to study the IoET in the Swedish higher education reality, to provide a deeper understanding of the rapid changes in the industry, the evolution, and development of the IoET model as well as the outcomes over a ten years timeframe for the institution, by answering the research question“How did the implementation process of IoET evolve?”. The research was conducted implementing a qualitative exploratory approach, using a single case study adopting grounded theory and thematic analysis, with an interpretative approach that allowed the interviewees to voice their experiences and perspectives on the phenomenon. It was found that the past decade, especially the last five years, has meant pervading IoET transformations on multiple levels within the university, such as the teaching and learning, privacy and security, classroom environment, and energy monitoring, as well as digital connectors. These transformations were found to have strong connections to external pressure, internal pressure, regulations, centralisation, and most recently COVID-19. Each of these motivations was found to be related to the different transformations mentioned above, which also has meant different paces of transformation, and in turn different outcomes. We found that the increasing pace of these implementations has made the level of satisfaction decrease among the different stakeholder groups.

The impacts and influences of globalised digitalisation has increased its presence within the political structures of both international economic and international security regimes, and the rise of e-governance systems and digital security technology has probed IR scholarship to study this policy shift from traditional forms of governance to digital ones. Less considered here is how digitalisation has been extended to the international humanitarian governance regime. Digital tools are increasingly being produced and employed within international humanitarian interventions. However, despite the rapid mobilisation of these digital technologies, humanitarian crises and their corresponding interventions are becoming more frequent and more prolonged and the assumed benefits of these well-intending digital tools are failing to improve the lives of their beneficiaries. While evaluations of these interventions are not lacking, the preoccupation of material, quantitative assessments of humanitarian missions erroneously neglect the perspectives and experiences of their intended beneficiaries. In this regard, the paper seeks to problematize the methods in which humanitarian practitioners produce and implement their digital aid in a critical study into the political and normative structures which shape the design of digitised humanitarian governance. Post Colonial theory is recalled as a central, anchoring framework from which its concepts of racialisation, hegemonic identity reconstruction, and exploitation will be theory-tested via public policy analysis to the research’s case study. Here, the ‘neutrality’ of humanitarian governance is debunked, and hidden lineages of coloniality within the UNHCR’s mandate in the Rohingya refugee emergency are brought to the fore.