This thesis examines the changes and effects the covid-19 pandemic had on the Church of Sweden within the diocese of Karlstad. The thesis is based on semi-structured interviews with eight vicars within the diocese of Karlstad. The data from the interviews were analysed using a thematic analysis. The thesis theoretical origin is derived from institutional theory, and new institutionalism. According to these theories, organisations evolve in response to the expectations and pressures exerted by society. The covid-19 pandemic affected the entire society including religious communities, among them the Church of Sweden. Many issues occurred during the pandemic and the restriction regarding the number of participants at social gatherings resulted in solutions such as booking systems and more frequent services where the vicar stood outside the church counting the participants. The thesis also presents how all parishes in question underwent some form of digitalisation and how seven out of eight parishes offered digital services. The changes that occurred in the parishes are in accordance with both theories. Lastly the thesis demonstrates the range of how these changes were maintained when the covid-19 pandemic subsided, and the restrictions were lifted. Some parishes still use digital services but at a much lower sequence since the demand for digital services decreased severely. Digital meetings are still in use but other than that how the changes maintained varied within the parishes. The opportunity to offer and suggest livestreaming a funeral if a family member is illwould never have happened before the pandemic and the parishes all agree that the knowledge, experiences, and attitudes that the pandemic brought on have come to stay and that they are ready for the next crisis.

Syftet med studien är att få mer kunskap om olika uppfattningar om digitalisering i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer, utifrån ett strategiskt val av intervjupersoner med olika åsikter och uppfattningar om ämnet. Vi delade in informanterna i en fyrfältare utifrån om de är positivt eller negativt inställda till digitalisering i förskolan, respektive forskare och verksamma i förskolan. Vi har använt oss av en fenomenografisk analysmetod för att analysera den insamlade empirin samt Bronfenbrenners systemteori för att sätta de olika uppfattningarna i en kontext. Resultatet av studien visar att det finns skilda uppfattningar om huruvida digitala verktyg ska vara en del av förskolans verksamhet eller inte. Det diskuteras om skärmens påverkan på barnens hjärnor kontra mervärdet som digitala verktyg ger barnen. De som har en negativ uppfattning, anser att digitala verktyg inte ska finnas i förskolans verksamhet. De lyfter att skärmen blir ett hot för det traditionella hantverket och att skärmen försämrar barnens språkutveckling. De som har en positiv uppfattning trycker på att det krävs en omfattande digitaliseringsstrategi för att stärka barnen i deras utveckling av digital kompetens. De vill även lyfta fram att skärmen är mer än bara en skärm. De positiva lyfter även att det krävs ett samarbete mellan hemmen och förskolan.   Några betydelsefulla slutsatser som båda sidorna uttrycker är att hemmet spelar en stor betydelse för barnens användning av skärmar och att skärmar har en tendens att påverka barnens språkutveckling negativt. De positiva lyfter fram att pedagogernas förhållningssätt till digitalisering har också en betydelse för barnen och att de digitala verktygen ska användas på ett förståndigt sätt för att det ska ge ett mervärde till barnen. När man ska använda digitala verktyg ska de vara  i samspel tillsammans med en vuxen för att stödja barnen i deras sociala samspel och kommunikativa utveckling. / The purpose of the study is to gain more knowledge about the different perceptions around digitisation in preschool. To succeed in getting a hold of different perceptions, strategic choices have been made of interviewees who all have shared opinions and perceptions on the subject. We divided the informants into a four-fielder where medical researchers and those who had a negative attitude to digitalisation in preschool created a field. The second field consisted of preschool educational researchers and working preschool teachers who were positive about digitisation in preschool. We have used a phenomenographic analysis method to analyse the collected empirical data aswell as Bronfenbrenner's systems theory to put the different perceptions in a context. The results of the study show that there are different opinions about whether digital tools should be part of the preschool's activities or not. There is discussion about the impact of the screen on the children's brains versus the added value that digital tools give the children. Those who have a negative opinion believe that digital tools should not be in the preschool's operations. They point out that the screen is becoming a threat to the traditional craft and that the screen impairs children's language development. Those who have a positive view stress that a comprehensive digitisation strategy is required to strengthen the children in their development of digital competence. They also want to highlight that the screen is more than just a screen. The positive ones also highlight that cooperation between the homes and the preschool is required. Some important conclusions that have from both sides are that the home plays a major role in children's use of screens and that screens tend to negatively affect children's language development. The educators' approach to digitisation also has a meaning for the children and that the digital tools must be used in a sensible way so that it gives added value to the children. The importance of using digital tools together with an adult to support the children in their social interaction and communicative development.

This thesis aims to benchmark the Overall Equipment Effectiveness of the production and maintenance strategy for a company in the small to midsize enterprise, going through an expansion phase and at the same time starting to implement Total Productive Maintenance along with the organisation. The purpose is to give guidance through benchmarking maintenance for the future and during the start-up of the maintenance organisation. This study was formed with two research questions about the Overall Equipment Effectiveness at the production and how a future digital measuring of the Overall Equipment Effectiveness can occur. Interviews and questionnaires were held along with observations of the production to answer the questions. The result was an Overall Equipment Effectiveness of 46,44 % and needs and requirements from the organisation while digitally measuring in production. The outcome is a benchmark of the maintenance system and a scalable maintenance strategy with a holistic viewpoint. / Målet med det här examensarbetet är att presentera en underhållsstrategi för ett litet till medelstort bolag som genomgår en expansionsfas och samtidigt startar implementeringen av Totalt Produktivt Underhåll inom organisationen. Syftet är att hitta ett riktmärke och kunna guida underhållsarbetet i framtiden och under uppstarten av en underhållsorganisation. Det gjordes genom två frågeställningar; om vad Anläggningseffektivitets värdet i produktion är samt hur digital mätning av Anläggningseffektivitet i framtiden bör gå till. Både intervjuer och frågeformulär har använts för datainsamling samt observationer av produktion för att kunna fastställa svar till frågeställningarna. Resultatet är ett riktmärke av Anläggningseffektivitet på 46,44 % samt behov och önskemål från organisationen vid digital mätning i produktion. Utfallet är ett riktmärke för underhållssystemet och en skalbar underhållsstrategi med holistiskt perspektiv.

No description available.

Utbyte av information mellan revisor och kund sker i allt större grad genom digitala verktyg och med hjälp av digitala kommunikationsmetoder. Det innebär att revisionsprocessen blir mer automatiserad vilket resulterar i en minskning av fysiska möten mellan revisor och kund. I sin tur kan det leda till att relationen mellan parterna påverkas. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på revisorns perspektiv när digitaliseringens påverkan på revisor-kundrelationen har studerats. Genom att även inkludera kundperspektivet i denna studie kan eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer och kunder upptäckas. Vidare är digitaliseringen en ständig process där nya och mer utvecklade verktyg introduceras hela tiden. Således blir tidigare forskning snabbare irrelevant i jämförelse med en mindre föränderlig bransch.  Syftet med studien är att förklara hur digitaliseringen har påverkat relationen mellan revisor och kund ur ett revisors- och kundperspektiv. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi där totalt åtta respondenter deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fel kommunikationsmetod vid fel tillfälle kan leda till fler missförstånd och oklarheter, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende och en sämre relation. Således finns tecken på att när mer kommunikation mellan revisorn och kunden sker mer på distans, kan relationen mellan dem bli svårare att bygga upp. En konsekvens av att en bra relation inte finns kan bli att revisorn blir mer utbytbar vilket innebär ökad revisorsrotation. Samtidigt visar även resultatet att digitala verktyg och kommunikationsvägar kan leda till en mer relevant kommunikation vilket kan stärka förtroendet samt förbättra relationen. Revisorn kan genom att använda digitala hjälpmedel på rätt sätt skapa mervärde för kunden och därmed bygga en bättre relation. / Communication and exchange of information between auditor and client occur increasingly through digital tools and communication platforms. This means that the audit process becomes more automated which result in fewer physical meetings between auditor and client which could affect the relationship between the parties. Previous studies have mostly focused on how digitalisation might affect the relationship between auditor and client from an auditor-perspective. By also including the client-perspective in this study, we will be able to notice possible differences in perceptions between auditors and clients. Furthermore, digitalisation is an ongoing process where new and more developed tools available for auditors appear constantly. This means that previous studies will become irrelevant faster compared to a less changing industry.  The purpose of this study is to explain how digitalisation affects the relationship between auditor and client from an auditor- and client-perspective. In order to answer this purpose a qualitative approach have been adapted where a total of eight respondents have taken part through semi-structured interviews.  Findings show that more misunderstandings and uncertainties can occur if the wrong communicationmethod is used at the wrong time, which may damage the trust between the auditor and client and therefore also damage their relationship. Therefore, there are signs that when the communication is taken place on a distance to a greater extent, the relationship could become harder to develop. One consequence of a bad relationship could be that the auditor becomes more commutable which result in greater auditor-rotation. However, the findings also show that digital tools and ways of communicating can result in more relevant communication which could lead to a strengthened trust and better relationship. The auditor could therefore, by using the digital aids available in a way that creates value for the client, build a better relationship with them.

The paper emphasizes the resilience and transformative nature of Vietnam's street vending culture in the face of social change. In Vietnam, street vendors operate within a network of cooperation, interdependence, and communal support, forming a new economic system that exemplifies the emergence of a distinctive culture. The interconnectedness and evolution of street vendors, shop owners, and other entities coexisting in shared urban spaces are explored, drawing inspiration from Donna Haraway's concept of tentacular thinking. Street vendors bridge the gap between rural and urban life while preserving the social cohesion of their communities. Their resilience and adaptability are demonstrated by their capacity to negotiate shifting terrain and adjust to varying conditions. The intricate web of connections between authorities, business owners, and digital pioneers and authorities serves as an example of how dynamic and mutually beneficial their relationships are. This street vending culture, which is firmly rooted in kinship and communal ties, stands for harmony, accessibility, and a tie to ancestors within the context of the urban environment.

The thesis concerns maritime labour and its recent challenges from an international law perspective. The purpose of the work is twofold. First, it analyses how maritime labour has changed in most recent years. In particular, the work discusses the impact on maritime labour of two recent phenomena, namely globalisation and digitalisation. As far as the former is concerned, the thesis outlines that globalisation has given rise to flags of convenience and open registries, which have led to a marked deterioration in living conditions on board. As far as the latter is concerned, it is shown that digitalisation has made crews less and less numerous, although at the same time increasingly qualified and competent. Second, the study investigates whether the current international legal framework is adequate to cope with the changes described above, or whether it should be modified – and, if so, in which sense. Specifically, the research examines the main Conventions, bilateral agreements as well as voluntary or self-regulatory instruments. In addition, the study takes into account international collective bargaining, which is relevant because the maritime sector is highly unionised, and the International Transport Workers’ Federation (ITF) has made a great effort over the years to get global shipowners to guarantee minimum conditions for seafarers. This research has an innovative and original approach. Maritime labour law is a rather neglected branch of legal studies. Only few researchers have investigated this subject. In particular, an organic study on this topic still represents a desideratum in Italy. This work intends to fill this gap, providing an Italian point of view on maritime labour law. In fact, even though the issue transcends national borders by its very nature, the transposition of international legal instruments at domestic level can vary greatly from state to state. In addition, the maritime sector is usually studied from an economic perspective, rather than from a labour law perspective. For example, most publications about flags of convenience focus on the distortion of competition. This research shifts the approach and looks at the phenomenon from the workers’ point of view. Such an approach is relevant for seafarers and for the entire sector, since taking the human factor into account is crucial for the sustainable development of the field.

In recent years, we have witnessed a faster pace of implementation of digital resources in schools, not least due to the covid-19 pandemic. Digital education tools are today considered a main component of schools and are seen as a hygiene factor. In 2017, the Swedish government introduced a national strategy to further digitalise the Swedish schools for that reason. It is believed that it is a matter of equality, that all students deserve a sufficient level of digital competence to improve their learning capabilities. Based on factors linked to active learning and interaction, the purpose of the study is to investigate educators’ experiences of digital teaching in primary schools and how it affects their work. To answer the study’s questions, semi-structured interviews have been conducted with educators who work at schools. The results show that the educators have a positive outlook regarding the use of digital resources and that is makes it easier for educators while at the same time providing students with resources for increased learning. There was thus no talk of a return, but there was criticism around the scope, evaluation, support networks, interaction and interoperability of these tools. However, the theoretical framework shows that there are forces at work that have identified the same problems and are working actively to address these matters. / Under de senaste åren har vi fått bevittna en ännu snabbare takt av implementering av digitala resurser på skolverksamheter, inte minst på grund av covid-19 pandemin. Digitala verktyg anses idag vara en huvudkomponent i skolverksamheter och ses som en hygienfaktor. År 2017 införde regeringen en nationell strategi för att digitalisera alla skolverksamheter av den anledningen. Man menar att det faktiskt är en fråga om jämställdhet, att alla elever ska få besitta en tillräcklig digital kompetens för att kunna ökas in inlärning. Utifrån faktorer kopplade till en aktiv kunskapsproduktion och interaktionsmöjligheter, är studiens syfte att undersöka pedagogers upplevelser av digitalundervisning främst på grundskolan och hur det påverkar deras arbete. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar på skolverksamheter. Resultaten visar att pedagogerna har en positiv utgångspunkt gällande digitala resurser och att det underlättar för pedagoger samtidigt som det tillför eleverna med resurser för en ökad inlärning. Det talades alltså inte om en tillbakagång men man förde kritik mot omfattningen, utvärderingen, stödnätverket, interaktiviteten och interoperabiliteten kring dessa verktyg. Det teoretiska ramverket påvisar dock att det finns en mängd olika aktörer som i nuläget arbetar med att lösa de problem som identifierats av respondenterna.

Humanity is facing big environmental challenges. Apart from the climate changes, there is also an ongoing depletion of the natural resources necessary for our survival in general, and for highly electronics-dependant lifestyles especially. At the same time, both urbanisation and digitalisation are progressing at a rapid pace. Digitalisation holds a potential to decrease environmental impact from cities and urban lifestyles, and many cities want to increase their use of digital technologies and services. This is often at least partially motivated by environmental concerns. In these cases, it is often the municipality that is responsible for strategies and support of increased digitalisation. This dissertation places itself in the Smart Sustainable City field, but more specifically aims to support municipalities’ work with digitalisation for environmental goals. The results are structured around three parts. The first part accounts for six cities’ promising digital solutions with possible environmental benefits, and of possible digital tools to support two EU directives that can affect municipalities’ environmental work. The second part suggests how municipalities can work with digitalisation for environmental goals, and especially stresses evaluation and strategic investments. The third part looks at possible long-term societal changes in relation to digitalisation, and the risks with a city depending on electronics: It is important that a city can remain adequately functional, even in the case of a short- or long term shortage of resources and/or energy. Finally, I discuss some of the uncertainties in digitalisation for environmental goals. There are uncertainties regarding digitalisation’s actual effects, which can make it harder to know what investments to make. Implementing digital technologies for municipal aims often demands cooperation between actors with different interests, but if the municipality relates its decision to environmental goals, it facilitates demanding that digital services and tools have environmental benefits. / Mänskligheten står inför stora utmaningar på miljöområdet. Utöver klimatförändringar sker en utarmning av de naturresurser som krävs både för vår allmänna fortlevnad och för livsstilar med hög användning av elektronik. Samtidigt pågår både en snabb urbanisering och en snabb digitalisering. Digitaliseringen har potential för att minska miljöpåverkan från städer och urbana livsstilar, och många städer uttalar en vilja till ökat nyttjande av digitala tekniker och tjänster, oftast åtminstone delvis motiverat av omsorg om miljön. Ofta är det då kommunen som står för strategier och stöd för ökad digitalisering. Den här avhandlingen placerar sig i det fält som berör den smarta hållbara staden, men syftar mer specifikt till att hjälpa kommuner i deras arbete med digitalisering för att nå miljömål. Avhandlingens resultat är uppdelade i tre delar. Den första delen redovisar några lovande digitala tjänster med möjliga miljöfördelar, respektive möjliga digitala stöd för två EU-direktiv som påverkar kommuners miljöarbete. Den andra delen ger förslag på hur kommuner kan lägga upp sin arbetsgång för att rikta digitaliseringsarbetet mer mot miljöfördelar och miljömål, och rekommenderar särskilt att följa upp arbetet med utvärderingar och mer strategiska investeringar. Den tredje delen går in på möjliga långsiktiga förändringar av samhället i relation till digitalisering, samt riskerna med att en stad blir beroende av elektronik: Det är viktigt att en stad kan bevara huvuddelen av sin funktionalitet, även vid kort- eller långvarig strypning av resurser och/eller energi. Slutligen diskuterar jag något av osäkerheten i digitalisering för miljömål. Det finns stora osäkerheter kring vad de verkliga effekterna blir, vilket kan göra det svårt att veta vilka investeringar som ska göras. Att införa digitala tekniker och tjänster för att nå kommunala mål kräver samverkan från aktörer med olika intressen, men om kommunen tydligt kopplar till miljömål underlättar det för att kräva att de digitala tjänsterna och verktygen gör nytta på miljöområdet. / <p>QC 20180302</p> / ICT for Urban Sustainability

This disseratition copes with a actual and controversly discussed topic. It is a compilation and knowledgable discussion of central analyses concerning the journals crisis with special regard to electronic publishing as well as initiatives of the open access, selfarchiving and preprint server community. It serves as a source of contributions of different actors in the market for electronic scholarly information, being commercial or uncommercial publishers, scholarly societies, libraries, etc.