Das BMBF-Forschungsprojekt DiBBLok1 untersucht Gelingensbedingungen des Einsatzes von digitalen Medien in Lernorten der beruflichen Bildung. Der Lernort Berufsschule wird dabei in Hinblick auf seinen Anteil an der Lernortkooperation untersucht. In diesem Beitrag wird am Beispiel des Online-Berichtshefts BLok (Online-Berichtsheft zur Stärkung der Lernortkooperation) der Frage nachgegangen, welche Berufsschulen dieses Tool deutschlandweit bereits einsetzen, in welchem Umfang dies geschieht und welche Faktoren dabei einflussgebend sind. Entsprechende quantitative Daten wurden im Rahmen des Projekts DiBBLok nach rund zehn Jahren Praxiseinsatz von BLok erstmalig erhoben. Sie geben Aufschluss über den aktuellen Stand der Strukturdaten in Bezug auf den Standort der Berufsschule, den Umfang an angemeldeten Berufsschulehrenden und Auszubildenden sowie der Verbreitung über die Jahre hinweg. Eine quantitative Analyse der Nutzungsweisen wird im Projekt noch folgen.[... aus der Zusammenfassung]

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. / Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

(EN) This thesis is dedicated to the processes of digitization and metadata description, as well as the links that connect them. In recent years, another topic has been becoming relevant for both mentioned processes - the logical long-term preservation of digital objects. Long-term preservation is dependent on metadata and therefore on the processes of digitization, when some important metadata is created. The first introductory chapter of the thesis briefly describes, with an emphasis on metadata, digitization and theoretical and practical problems of long-term preservation of digital objects. The OAIS reference framework is also analysed, since it is the background for digital preservation and present preservation metadata standards. OAIS is also important for the shape and functionality of digital repositories. Metadata is also the topic of the next chapter of the thesis. General metadata use and its development are discussed, with emphasis on administrative, technical and preservation metadata. The following chapter focuses on the use of metadata in the National Library of the Czech Republic. It describes the evolution during two periods leading up to the present. This section includes comments on how long-term preservation has been reflected in used metadata standards. The second-to-last part...

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Digital transformation has the potential to fundamentally change society. Digitalisation, through new technological solutions and advances, is expected to play a central role in ensuring future prosperity. Although the role of digitisation in society has been recognised, the public sector in Sweden is experiencing problems in realising the identified benefits, with the result that a large proportion of the projects being implemented exceed the set framework, constraints, and resources. The aim of this work has been to evaluate a digitisation project in the public sector through a qualitative case study and a goal-oriented framework. The case study has investigated which assumptions emerge in a digitisation project and how the realisation of benefits is affected by these. The evaluation carried out has shown that two different types of assumptions have occurred in the project, these have been formal and informal assumptions. The study has shown that assumptions create legitimacy and conditions for realisation within a digitisation project, while at the same time they create tensions within the project. The tensions show both enabling and constraining dimensions that have affected the project's implementation and benefit realisation positively and negatively. This study has identified a need to extend the work on assumptions in the LFA and has therefore proposed a model that illustrates the relationship of the two types to each other and to the project and its benefit realisation. The evaluation of the digitisation project has shown that the project team prioritised ensuring relevance and sustainability over feasibility, which created tensions in project implementation that negatively affected the realisation of benefits within the project. This study has shown that assumptions are often a "necessary evil" in relation to a project's impact capture, but are facilitated by good structure and clear leadership. / Digital transformation har potential att förändra samhället i grunden. Digitalisering genom nya tekniska lösningar och framsteg, spås besitta en central roll när framtidens välfärd ska säkras. Trots att digitaliseringens roll i samhället är konstaterad, upplever offentlig sektor i Sverige problem med att realisera de identifierade nyttorna. Detta har medfört att en stor del av projekten som genomförs, överskrider uppsatta ramar, begränsningar och resurser. Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ fallstudie, via intervjuer, dokumentinsamling samt ett mål-orienterat ramverk, utvärdera ett digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Fallstudien har utrett vilka antaganden som framträder i ett digitaliseringsprojekt och hur nyttorealiseringen påverkats av dessa. Utvärderingen som utförts har visat att två olika typer av antaganden förekommit inom projektet, dessa har varit formella- och informella antaganden. Studien har visat att antaganden skapar legitimering av- samt förutsättningar för realisering inom ett digitaliseringsprojekt, samtidigt som de skapar spänningar inom projektet. Spänningarna visar på både möjliggörande och begränsande dimensioner vilka påverkat projektets genomförande och nyttorealisering positivt samt negativt. Denna undersökning har identifierat ett behov, att i LFA utöka arbetet med antaganden och har därför föreslagit en modell vilken illustrerar de två typernas relation till varandra samt till projektet och dess nyttorealisering. Utvärderingen av digitaliseringsprojektet har visat att projektgruppen prioriterat säkring av relevans och varaktighet framför genomförbarhet, vilket skapat spänningar i projektgenomförandet som påverkat nyttorealiseringen inom projektet negativt. Denna studie har visat att antaganden ofta kan ses som ett ”nödvändigt ont” i relation till ett projekts effekthemtagning/nyttorealisering, men som underlättas av bra struktur och tydligt ledarskap.

Eingeladene Vorträge 2.1 / Jährlich veröffentlicht der Branchenverband BITKOM ein Ranking der „smartesten“ Städte Deutschlands. Im Jahr 2022 belegte die Landeshauptstadt Dresden Rang 3 nach Hamburg und München. Der Index ist recht komplex und umfasst nach eigenen Aussagen der BITKOM 11.000 Datenpunkte und 36 Indikatoren.

Eingeladene Vorträge 2.2 / Bildungsprozesse so das Ziel der UN-Behindertenrechtskonvention sollen inklusionssensibel gestalten werden. Aber was bedeutet am Beispiel von Schule eine inklusive Bildung?

Digital Business & Administration E.3 / Aus Punkt 1 Einleitung: Beinahe jeder Mensch muss in seinem Arbeitsleben neben der eigentlichen Aufgabenerfüllung auch Arbeit auf emotionaler Ebene leisten, sei es nur mit den Kollegen, wenn es im Beruf keine externen Kontakte gibt (Rastetter, 2008). Vor allem bezieht sich diese Regulierung von Emotionen in beruflichen Interaktionen auf das Zeigen bestimmter Emotionen als Arbeitsanforderung, unabhängig von der tatsächlichen eigenen Gefühlslage als auch auf das Erzeugen von (positiven) Gefühlszuständen bei anderen Menschen (Zapf, 2002). Besonders die öffentliche Verwaltung wird in vielen Bereichen durch Bürgerkontakt und damit einem hohen Maß an so genannter Emotionsarbeit (Hochschild, 1983) bestimmt. Während das Konstrukt Emotionsarbeit sowie wesentliche Voraussetzungen, Einflussfaktoren und Wirkungen in „traditionellen“ face-to-face-Interaktionen als gut untersucht gelten können, ist hingegen die Verknüpfung mit aktuellen Veränderungen in der Arbeitswelt bis auf wenige Ausnahmen (z.B. im Bereich von Call-Center-Tätigkeiten) noch weniger erforscht (Çelikyay, 2020; Wegge, Van Dick & von Bernstorf, 2010). So treibt die Digitalisierung auch in deutschen Behörden die Arbeit mit der E-Akte voran. Diese aktuellen Entwicklungen der Arbeitswelt führen dazu, dass es notwendig wird, veränderte Anforderungen an die Emotionsarbeit der Mitarbeitenden und ggf. veränderte Auswirkungen zu untersuchen.

A number of digitization projects undertaken by archival organisations in Africa failed to realise their goals of ensuring preservation and access of records. This is partially due to the lack of strategies to move from analogue to digital records. Despite many guidelines, standards and software systems developed by national archives, coalitions, professional associations, research groups and commercial organisations, digital records are still a challenge to manage. This study explored the strategies adopted by the African National Congress (ANC) in digitizing its liberation archives with a view to capturing lessons learnt. Qualitative data were collected through interviews with purposively selected employees of the African National Congress, Multi Choice, Africa Media Online and Nelson Mandela Foundation who were involved in the repatriation and digitization project of the liberation archives. Interview data were augmented through document analysis and observation. The key findings revealed that the ANC established an archives management committee that played an important role in the repatriation and digitization of liberation archives. The committee utilized former liberation struggle members to identify records in various ANC missions in different countries. It was established that although the ANC was aware of where its records were abroad, not all its records were repatriated to South Africa after the unbanning of the liberation movements. Furthermore, the finding revealed that the ANC relied heavily on Multi Choice and Africa Media Online as its archivists were not trained in digitization. A number of lessons learnt with regard to digitization of liberations archives are captured. The study concludes by demonstrating the importance of having a strategy in digitizing archival holdings. It is recommended that this study should be extended to other liberation movements in eastern and southern Africa. / Information Science / M. Inf.

Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går. / The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.