Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.

Syftet med studien har varit att genom intervjuer med yrkesverksamma socionomer undersöka socialarbetares erfarenheter och uppfattning kring det sociala arbetet med barn och föräldrar. Studien har särskilt ämnat att studera socialarbetares handlingsutrymme samt dilemman, svårigheter och utmaningar som socialarbetare tvingas hantera i det sociala barnavårdsarbetet. Studien har sin grund i en kvalitativ forskningsansats och har utgått från åtta semistrukturerade intervjuer där professionellas erfarenheter i det sociala barnavårdsarbetet har undersökts. Empirin har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys som i sin tur har tolkats i relation till teorier om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och dilemma. Resultatet påvisar att socialarbetare har ett stort handlingsutrymme vilket ger dem möjlighet att påverka olika beslut samt att handlingsutrymmet är konstant närvarande i socialarbetarens vardag. Studiens resultat belyser också svårigheten i att bedöma barnets bästa och att det råder en tveksamhet i hur socialarbetare arbetar efter barnets bästa. Frågan ställs om barnets bästa alltid är i centrum eller om föräldrars rättigheter tar för stor plats i dagens barnavårdsarbete. Ett annat ämne som framkommer i resultatet är socialarbetarens stora tolkningsutrymme. Resultatet lyfter svårigheterna i att ha ett stort tolkningsutrymme och att det kan innebära att olika socialarbetare tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt beroende på vem socialarbetaren är som person. Resultatet belyser också det sociala arbetets komplexitet och vikten av att våga ta hjälp av kollegor när socialarbetare ställs inför olika dilemman. Slutligen berör resultatet bristen på resurser och den höga arbetsbelastningen som råder bland socialarbetare. Resultatet lyfter konsekvenser som kommer med hög arbetsbelastning och resursbrist samt vad som kan tänkas förbättras inom socialt arbetet med barn och familjer. / The aim of the study has been to investigate social workers' experiences and perceptions of social work with children and parents through interviews with professional social workers. In particular, the study aims to delve into the social worker's room for maneuver, conflicts, difficulties and challenges that social workers are forced to deal with in social child welfare work. The study is based on a qualitative research approach and is based on eight semi-structured interviews where professionals' experiences in the social childcare work were examined. Empiricism has been analyzed with a thematic analysis, and with theories of street-level bureaucracy. The result of the study shows that the social worker’s room for maneuver is constantly present in a social worker’s everyday life. The result shows that social workers have a large room for maneuver and a great opportunity to influence different decisions. The result of the study also indicates the difficulty in assessing the child’s best interests and that there is a doubt in how social workers work according to the best interest of the child. The question is asked whether the best interests of the child are always at the center or whether parents’ rights take up too much space in today’s child welfare work. Another topic that emerges in the result is the social worker’s large scope for interpretation. The result highlights the difficulties in having a large scope for interpretation and that it can mean that different social workers interpret laws and regulations in different ways depending on who the social worker is as a person. The result also highlights the complexity of social work and the importance of daring to enlist the help of colleagues when social workers face different dilemmas. Finally, the result concerns the lack of resources and the high workload of social workers. The result highlights the consequences that come with high workload and too few resources and what might be improved in social work with children and families.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

In this thesis the focus is on upper secondary school students’ meaning-making in sustainability in science civic education. The aim is to study how meaning is created, if/how natural science is used and how democratic participation is constructed in students’ group discussions. The thesis also aims to create an awareness of the role science has in both the creation of meaning and the construction of democratic participation. The study is based on audio-recorded group discussions arising from two different sustainability tasks. Discursive psychology is used as an analytical framework, through the concepts of interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions. The students use different interpretative repertoires that draw on different conceptions of the “world” (discourses) in their meaning-making. These different conceptions create ideological dilemmas that recur several times during the discussions and are therefore negotiated in different ways. The students then use strategies where these dilemmas are solved in a relatively simple manner. They construct the sustainability issue they discuss so that their ways to live and act/not act are portrayed as acceptable in the current situation. The students use their knowledge in and about science in their meaning-making. Science is used to make the "world" more understandable and raise questions; to evaluate, decide and act; to give authority to arguments; and to solve societal problems. The students’ science-making process contains various kinds of use of scientific knowledge, for example, clarify the conditions, identify consequences, scrutinize information, compare, assess, evaluate and use scientific methods. The discussions increase the students’ experience of using scientific knowledge and which functions scientific knowledge can have. The students construct democratic participation in various ways: trust in science and technology are expressed and awareness of what is considered as actions that are “good” for the environment; different perspectives are expressed and ideological dilemmas discussed; students use their scientific knowledge in socioscientific reasoning to create a deeper understanding of the issues discussed; scientific knowledge is also used for evaluating actions in relation to sustainability issues. However, the students see themselves having a major responsibility to act “good”, but without power to influence the development of society as a whole. The students have two projects going on during their discussions: to discuss and learn about the sustainability issue and make their own existence acceptable.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Baksidestext Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.