Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar. Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen. Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod. Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman. / Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma. The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business. The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool. The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of: (a) dilemma points - events where the dilemmas originate. (b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk. (c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information.   Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram.   Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.   Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. / The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants’ access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive.   The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams.   The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants’ access to health care. According to the employees’ knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens.   The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection. She realizes that the practical knowledge in her work has a greater deal of an ethical dimension, than she earlier has been aware of. She understands that the convincing force in the project consists of the confidence and trust she has to create and develop among the students, who, in the start, were unsure and lacked in respect for one another. Through the practical film work they all get close and learn to see both themselves and each other. The students develop from being afraid of saying anything in the group to become confident and capable media producers, where their voices get listened to. They have started a journey into becoming democratic and caring citizens with wider perspectives of themselves and of the world. / Denna essä följer en mediepedagogs arbete som koordinator och konstnärlig ledare för ett Europeiskt projekt kallat Legalopoli, om lagar och etik i en högstadieskola i Mora. Eleverna skriver filmberättelser om rollkaraktärer, som ställs inför olika etiska dilemman i det interaktiva dataspel, som studenterna gemensamt skapar genom praktiskt filmarbete. Samtidigt får vi följa hur pedagogen på samma sätt, ställs inför olika svåra valsituationer i det pågående arbetet med eleverna. Hon tvingas till självreflektion och inser att den praktiska kunskapen i hennes arbete innehar en större etisk dimension än hon tidigare trott. Hon inser att bärkraften i projektet är det förtroende och den tillit, som hon måste skapa och utveckla bland eleverna, som från början var osäkra och betedde sig respektlöst mot varandra. Genom det praktiska filmarbetet kommer de alla nära varandra och får efter hand syn på både sig själva och varandra. Eleverna utvecklas från att ha varit rädda för att yttra sig i gruppen, till att bli tillitsfulla och kapabla medieproducenter, där de får göra sina röster hörda. De påbörjar en bildningsresa till att bli demokratiska och solidariska medborgare med vidgade perspektiv på sig själva och världen.

<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken. Resultatet av studien har visat att det förekommer motsättningar i LVM- lagen eftersom det är en tvångsvårdslag där socialsekreterarna har makten att ta ifrån klienten deras fria vilja, samtidigt som hänsyn skall tas till klientens självbestämmanderätt och integritet. Socialsekreterarna i sin tur är styrda av den högre ledningens makt genom ledningens riktlinjer och direktiv, vilket både påverkar socialsekreterarna och klienten på ett negativt sätt. Motivationsarbetet med klienten handlar om att få klienten motiverad till att gå med på behandling vare sig denne vill det eller inte och förekommer i form av dold makt och hot, där klientens fria vilja inte beaktas. Tillämpningen av mål och syfte i LVM- lagen har visat sig skilja markant åt inom olika kommuner i Stockholms län, beroende på att det förekommer ett brett handlingsutrymme och en tolkningsbarhet i lagen samt att ingen standardmodell finns att följa. / The law (1988:870) concerning care of addicts in some cases (LVM) is a compulsory care law and is the only law that deviates from the voluntariness principle in the social care law, which gives social workers the ability to go against individual’s free will. This study aims to elucidate the factors that may contribute to the difficulties social workers may face in relation to LVM- law, individual's legal certainty and self- determination of the individual. The purpose is also to problematize the social worker's approach concerning application of the LVM- law and if its purpose and goal is fulfilled. The theoretical starting points that are used to analyze the empirical material are theories about the social worker's discretion and the ethical dilemmas that may arise in relation to the client, also included here are theories about power and motivation. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with different social workers, thus the social workers own experiences was captured of the work with the LVM- law in practice. The result of the study has shown that there are certain contradictions in the LVM- law since it is a compulsory care law where social workers have the power to take away their free will of the client, while taking account the right of self-determination and integrity. In turn, the social workers are controlled by higher management’s power by management policies and directives, which have a negative effect on the social workers and clients. Motivation work with the client involves getting the client motivated to agree to treatment irrespective of whether he wants it or not and occurs in the form of hidden power and threats, where the client's free will, not will be considered. The application of goal and purpose of the LVM- law have shown to differ significantly in different municipalities in Stockholm county since there is a wide range of discretion, dependent on the existence of a wide discretion and interpretability of the law and that no standard model is to follow.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.

This thesis aims to explore students’ argumentation and decision-making relating to authentic socioscientific issues (SSI). The ability to make informed decisions about socio scientific issues has been recognized to be an important element in science education to achieve the goal of scientific literacy. However, deliberation on SSIs deals with the fact-value intertwinement and has proven to be a tricky affair, both for students and teachers. In paper I, the focus is on upper secondary students’ use of different reasons in arguing about the existence of wolfs in Sweden. To investigate the students’ ability to find supporting reasons from different subject areas in their informal argumentation, the SEE-SEP model was used as an analytical framework. The results showed that the value aspect dominates students’ informal argumentation on the SSI of wolves in Sweden. In paper II a six-step SSI instructional model is presented, designed to develop students’ ability to argue about complex multi-disciplinary issues. This six-step SSI instructional model aims to create a forum that encourages students to interact with one-another and discuss their arguments dynamically. In paper III students’ argumentation and decision-making upon an authentic SSI relating to environmental toxins in fish from the Baltic Sea, was studied. The students’ argumentation and decision making processes were followed closely and data were collected during multiple stages of the SSI-instructional model. The analysis focused on students’ skills of evaluation and the relationships between the values, knowledge and experiences that they used in their argumentation. The results showed that even though all of the students had access to the same information and agreed on the factual aspects of the issue, they came to different decisions, depending on their background values, knowledge and experiences (i.e. their intellectual baggage). Implications for teaching and research are discussed. / Förmågan att fatta välgrundade beslut i sociovetenskapliga dilemman (SSI) har lyfts fram som ett viktigt inslag i naturvetenskaplig undervisning för att förbereda eleverna på ett liv som medborgare i ett samhälle där kontroversiella frågor med naturvetenskaplig koppling förekommer i allt högre grad. Att hantera SSI-frågor i undervisningen och handskas med sammanflätningen av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv innebär dock stora utmaningar för både elever och lärare. Fokus i denna avhandling är inriktat mot att ytterligare synliggöra de ingående komponenterna och processerna som sker i arbetet med SSI-frågor, och därmed belysa viktiga aspekter som bör iakttas vid implementering av SSI-frågor i undervisningen. Genom studie I detekteras olika argument baserade på kunskaper, värderingar respektive erfarenheter kopplat till olika ämnesområden, och i studie II förs resonemang att det s.k. intellektuella baggaget, bestående av personliga värderingar, kunskaper och erfarenheter, styr viktning och värdering av olika argument och därmed vilket beslut som slutligen tas. En given slutsats är att SSI-baserad undervisning i det naturvetenskapliga klassrummet alltid måste bygga på en tolerans för en sammanflätning av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv.

This ethnographic study explores treatment practices and staff-resident interaction at a detention home for young men, drawing on video recorded conversations and interviews. It investigates ideological dilemmas inherent in the institutional setting and how these produce complex subject positions to uptake, negotiate or refuse. Study I explores a core treatment dilemma: coercion vs. freedom, involving the dual institutional goal of coercing residents into norm abiding behavior and of producing individuals who behave "properly" out of their own free will. It focuses on staff members’ talk about token economy, illuminating rhetorical resources deployed to avoid the troubled subject position of a disciplinarian. Study II investigates disciplinary humor, illuminating how humor is used both to impose and disrupt social order. It shows how staff members and youths skillfully deploy humor in negotiating local hierarchies related to authority, generation, and age. Humor was also found to be a useful way of navigating ideological dilemmas. Study III explores behavior modification practices, focusing on how selfassessment practices can be conceptualized as responsibilization that emphasizes self-regulation. It documents the participants’ engagement in strategic deployment of specific subject position relations, “young boy”-caregiver rather than delinquent-disciplinarian. In brief, the thesis shows that subject positions are essentially co-constructed, and how positions related to age are highly relevant in this institutional setting. Paradoxical aspects of subject positions provide discursive resources that can be deployed to navigate ideological dilemmas such as that of coercion vs. freedom, but also to handle issues of authenticity. / Denna etnografiska studie undersöker behandlingspraktiker och interaktion mellan personal och ungdomar på ett särskilt ungdomshem för unga män. Materialet består framförallt av videoinspelad interaktion och intervjuer. I studien utforskas ideologiska dilemman samt hur dessa producerar komplexa subjektspositioner att uppta, förhandla om eller neka. Studie I undersöker ett huvuddilemma: tvång vs. frihet, vilket involverar de dubbla institutionella målen att tvinga ungdomarna till önskvärt beteende och att producera individer som beter sig ”korrekt” av egen fri vilja. Fokus ligger på personalens tal om teckenekonomi och studien synliggör retoriska resurser som används för att undvika positionen ”disciplinär personal”. Studie II utforskar disciplinerande humor och synliggör hur humor används både för att skapa och omskapa den sociala ordningen. Studien visar hur personal och ungdomar skickligt använder humor i förhandlingar om lokala hierarkier relaterade till auktoritet, generation och ålder. Humor var också ett sätt att navigera ideologiska dilemman. Studie III undersöker beteendemodifieringspraktiker, med fokus på hur självutvärdering kan förstås som responsibilisering med fokus på själv-reglering. Studien dokumenterar deltagarnas strategiska användning av specifika subjektspositionsrelationer, ”liten pojke”-vårdare snarare än ungdomsbrottsling-disciplinär personal. Sammantaget visar avhandlingen att subjektspositioner i grunden är samkonstruerade och att positioner rörande ålder är ytterst relevanta i denna kontext. Paradoxala aspekter av subjektspositioner bidrar med diskursiva resurser vilka kan användas för att hantera ideologiska dilemman och för att hantera frågor rörande autenticitet.

Syftet med studien har varit att beskriva och förstå socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman som de upplevde i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 samt hur socialsekreterare hanterade dessa. Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt har sju socialsekreterare från Västmanlands län som arbetade med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 deltagit i studien. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorin om coping, normativ etik och även tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att socialsekreterare inom socialtjänsten ställdes inför en mängd svårigheter men som inte var renodlade etiska dilemman, utan hade karaktärer i form av etiska svårigheter och problem. Dessa etiska svårigheter har uppstått på flera arenor, i samverkan med Migrationsverket, ur en politiskt styrd organisation med riktlinjer och ekonomiska restriktioner samt i mötet med barn och ungdomar. Resultatet visar även att socialsekreterarna påverkats och berörts både privat som professionellt. Fem av sju socialsekreterare har varit sjukskrivna under perioden och flera har haft svårt att hantera etiska svårigheter. Socialsekreterarna har hanterat dessa etiska svårigheter genom att använda olika copingstrategier. / The purpose of this study has been to describe and understand social workers’ experiences of dealing with ethical dilemmas that arose in the work with unaccompanied children and young people during 2015/2016, and how social workers’ handled these dilemmas. The study has had a qualitative research method with semi-structured interviews. In total, seven social workers from the county of Västmanland, Sweden, who worked with unaccompanied children and young people during 2015/2016, participated in the study. The results of the study have been analysed and interpreted based on the theory of coping, normative ethics and also previous research in the field. The results of the study show that social workers faced a lot of difficulties, but were not purely ethical dilemmas, but had characters in the form of ethical difficulties and problems. These ethical difficulties have arisen in several arenas, in collaboration with the Swedish Migration Board, from a politically-driven organization with guidelines and economic constraints as well as in the meeting with children and young people. The result also shows that the social wokers have been affected both privately and professionally. Five out of seven social workers have been sick-listed during the period, and several have had difficulty coping with ethical difficulties. The social workers have dealt with these ethical difficulties using different coping strategies.

Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation. / <p>Licentiatuppsatsen har författats inom forskarskolan "Utforskande lärprocesser och literacy: förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap" som genomförts i samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Högskolan i Dalarna.</p>