Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Sammanfattning Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 10 miljoner personer i världen i en demenssjukdom. Dessa personer behöver ibland vårdas på sjukhus på grund av olika akuta försämringar. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose alla de behov en person med demenssjukdom har.     Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser i vården av personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes utifrån Fribergs beskrivning av fem-stegsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i två teman och sju subteman. Under temat “Omvårdnadsaspekter av betydelse” presenteras subteman bemötande, kommunikationshinder, etiska dilemman och anhörigas inflytande. Under temat “Organisatoriska aspekter av betydelse” presenteras subteman vårdmiljö, tidsbrist samt utbildning och kunskap. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i främjandet av en god vård för alla parter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus. Ett flertal omvårdnadsaspekter och organisatoriska aspekter begränsar vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete och behöver ses över. För att uppnå en säker vård av kvalitét för personer med demenssjukdom på sjukhus behövs förslagsvis ökad kunskap och utbildning. En anpassad vårdmiljö samt ett bra samarbete inom det interprofessionella teamet och med anhöriga är även stor betydelse. / Summary Background: Around 10 million people worldwide get dementia every year. These people sometimes need to be cared for in hospital due to various acute deteriorations. Nurses need to work in a person-centered approach in order to meet all the needs of a person with dementia. Aim: To describe nursing staffs’ experience in the care of people with dementia in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Analysis of eleven scientific articles was carried out based on Friberg's description of five-step analysis. Result: The analysis resulted in two themes and seven subthemes. The theme “Aspects of importance in nursing” presents the subthemes personal treatment, communication barriers, ethical dilemmas and the influence of relatives. The theme “Organizational aspects of importance” presents the subthemes healthcare enviroment, lack of time, and education and knowledge.  Conclusion: Nursing staff play an important role in promoting good care for all parties in the care of people with dementia in hospitals. A number of nursing aspect and organizational aspects limit the nursing staff in their work and need to be considered. In order to achieve safe, quality care for people with dementia in hospitals, increased knowledge and education are suggested. An adapted healthcare environment and a good collaboration within the interprofessional team and with relatives is also of great importance.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.

Sammanfattning  Bakgrund I slutet av december 2019 drabbades världen av en pandemi orsakat av SARS-CoV-2, som fick namnet Covid-19. Viruset orsakar ett ökat intensivvårdsbehov och respiratorplatserna behövde bli fler. För personalen innebar det ökad arbetsbelastning. Den 11 mars 2020 slog WHO fast att spridningen av viruset klassas som en pandemi. Syfte Syftet var att beskriva intensiv- och anestesisjuksköterskans upplevelser och hantering av etiska dilemman vid vård av patienter med Covid-19. Metod Kvalitativ ansats med beskrivande design och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fem intensivvårdssjuksköterskor och fem anestesisjuksköterskor som hade arbetat med patienter med Covid-19 inkluderades.  Huvudresultat Resultatet i studien beskrev hur specialistsjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman och hantering av dessa vid vård av patienter Covid-19. Resultatet sammanställdes till ett tema: Innebörden av att arbeta som specialistsjuksköterska på intensivvårdsavdelningen under pågående pandemi. Och fem kategorier: Att arbeta med en ny smittsam sjukdom, förändring i teamarbetet, förutsättningarna för omvårdnad förändrades, att möta patienternas värdighet med känslor, att hantera etiska dilemman. Kategorierna visar på specialistsjuksköterskans upplevelser och betydelse för arbetssituationen.   Slutsats Covid-19 pandemin har påverkat anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor och arbetssituationen förändrades för många av dem. I föreliggande studie framkom specialistsjuksköterskors förmåga att anpassa sig och möta en ny smittsam sjukdom samt ett nytt behov av omvårdnad. Det visade på etiskt och emotionellt svåra situationer inom omvårdnaden som de var tvungna att utföra för att göra gott längre fram och strategier för hantering av dessa. Nyckelord Coronavirus, Covid-19, Etiska dilemman, Intensivvård, Pandemi, Specialistsjuksköterska. / Abstract Background In December 2019 the world saw the virus named Covid-19 for the first time. The virus caused many people around the world acute illness. The number of people who were in need of respiratory care increased sharply and so did the workload in the intensive care unit. Mars 11 2020, WHO declared the spread of the virus as a pandemic. Aim To describe the intensive care and anesthesia nurse's experiences and management of ethical dilemmas in the care of patients with Covid-19. Methods Qualitative approach with descriptive design and semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Five intensive care nurses and five anesthesia nurses who had worked with Covid-19 patients were included.  Main Result The results of experiences of ethical dilemmas and management of Covid-19 patients is presented in five categories: Working with a new contagious disease, changed teamwork, condition changed for nursing, meet patients' dignity with feelings, manage ethical dilemmas. The categories show the specialist nurse's experiences and significance for the work situation. Conclusion The Covid-19 pandemic has affected anesthesia and intensive care nurses and the work situation changed for many of them. This study emerged the ability of specialist nurses to adapt and meet a new infectious disease and a new need for nursing. It showed ethically and emotionally difficult situations in nursing that they had to perform to make longer progress and strategies for dealing with these. Keywords Coronavirus, Covid-19, Ethical dilemmas, Intensive care, Pandemic, Specialist nurse's.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger kan närma sig begreppet religionsfrihet i förhållande till barn i förskolan. Jag har undersökt i vilka omsorgssammanhang pedagoger väljer att handla efter vårdnadshavares önskemål baserade på religiös trosåskådning, barns önskemål eller de styrdokument verksamheten vilar på. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:•Hur kan pedagoger tolka begreppet religionsfrihet i förskolan och vad anser pedagoger att denna tolkning kan ha för påverkan på den vardag barn får på förskolan? •I vilka omsorgssammanhang väljer pedagoger att handla efter styrdokument, barns önskemål eller vårdnadshavares önskemål gällande barnet?Genom kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade samtalsintervjuer där fyra aktiva pedagoger dels blivit givna tre omsorgsetiska dilemman såväl som intervjufrågor har undersökningen utförts. Respondenternas intervjusvar har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv med modelling, dialouge och natural caring som centrala begrepp.Studiens redovisar att pedagoger tolkar barns rätt till religionsfrihet i förskolan som barns rättighet att tro på vad de vill. Trots detta pekar studien på att pedagoger i somliga fall bemöter barn utifrån vårdnadshavares religiösa trosåskådningar. Studien redovisar att detta även sker i de fall då barn uttrycker en önskan om ett annat slags bemötande. Barns religionsfrihet blir alltså i vissa fall ekvivalent med att de blir bemötta utifrån den religion som råder i deras hem. Studien hänvisar även till att pedagoger i några omsorgsetiska fall väljer att handla efter vad de anser gynnar barn samt hur detta bemötande kan variera. Avslutningsvis diskuterar jag studiens yrkesrelevans, metodval och ger förslag på framtida forskning gällande ämnet.

Compulsory care of a child is one of the most intrusive interventions that can be made in a child's life, but a protective task that social services have been obliged to carry out. In the case of compulsory care of a child, the social secretary is faced with a number of different difficulties and dilemmas that can be linked to coercion in LVU legislation and consideration of the child's best interests. The aim of this qualitative study is to investigate social workers, in social services' child and family investigation, experience of how the child's best interests are taken into account in LVU processes och what thoughts and ethical dilemmas arise for social workers in connection to the LVU process in the meetings with children and parents, and also how can this be understood in relation to their professional role. By using an interview based qualitative method, this study strives to reach a deeper understanding of social workers' experience of the subject matter. The results of this study shows that the experience of the child's best interests is a concept that social workers must constantly define and describe as situational, based on the child's situation. A common description of the child's best interests is that it is a concept that needs a definition and frame of reference, as the lack of a definition makes it more difficult for social workers to consider what is in the child's best interests. This study reaches the conclusion that social workers experience the LVU process to be harmful to the relationship between both children and parents, and parents and social services. Based on this, the social workers felt that it was a huge ethical dilemma to use LVU, as the implementation of the LVU law was both emotionally stressful and comes with its limitations. This despite knowing that LVU should function as a protection for the child and its best interests.

Background: Ethical dilemmas are present in all areas of healthcare and arise particularly when working with patients. When a nurse has to act in contrast to what they consider to be morally correct they risk developing moral distress. Moral distress can lead to mental health problems, burnout or even a career change. The element of compassion is at the core of nursing and is present during ethical challenges and patient suffering. Aim: The aim of this study was to investigate what causes moral distress in nurses.Method: A qualitative literature-review based on 19 articles. Results: The result consists of one overall theme with three main categories and ten subcategories. The overall theme was patient suffering. Main categories were: Organizational causes, internal causes and relational causes. Conclusion: Moral distress in the nursing profession is a complex multi-factored problem. Both organizational and individual-focused solutions need to be implemented to reduce moral distress and there by reduce burnout and mental health problems in nurses. Future research in this area should focus on nurses and how they can better manage and cope with moral stress. / Bakgrund: Etiska dilemman uppkommer inom alla områden inom hälso- och sjukvård, i synnerhet vid patientarbete. När sjuksköterskan måste agera mot sina egna moraliska värderingar riskerar hen att drabbas av moralisk stress. Moralisk stress kan leda till psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och karriärbyte. Medkänsla är en grundpelare inom omvårdnad och är närvarande vid etiska utmaningar och vid lindrande av patientens lidande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på 19 artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema samt tre huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Det övergripande temat var patientens lidande. Huvudkategorierna var: Organisatoriska orsaker, inre orsaker och relationella orsaker. Slutsats: Moralisk stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat problem. För att lösa problemet måste både organisatoriska och individbaserade lösningar implementeras, för att därigenom minska utbrändhet och psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskan och hur denne bättre kan hantera moralisk stress.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged. Using focus groups as a method, this study aimed first, to explore young engineering student´s risk perception of nano materials, and secont to analyze the extent to which they apply scientific konwledge to argue about nano materials. The material from the focus group interviews was analyzed with respect to both content and interaction. To analyze the content, a thematic classification of the material was made. The interactive and communicative forms were highlighted by an analysis of arguments according to the SEE-SEP-model. Seven themes were indentified from the focus group material. It was also assumed that 55 percent of the participants´arguments were based on values, 25 percent on konwledge and 20 percent on personal experiences. Despite the absence of specific knowledge, the young engineering students have the ability to conduct a complex argumentation about nano materials where they involve the paradox; new opportunities, inresolved risks. Their risk perception is not primarily based on knowledge but on emotional expressions such as fascination, hope, resignation and fear. / Nanomaterial återfinns idag i ett brett spektrum av konsumentprodukter och antalet nya produkter förväntas öka på marknaden. I skuggan av förhoppningar om nanomaterialens potential i allehanda tillämpningar döljer sig bristfälliga kunskaper om dess hälso- och miljörisker. Vidare är kunskapen om människors riskpercetion an nanometrial begränsad. Parallellt med den ovan beskrivna situationen står skolan inför utmaningen att öka den naturvetenskapliga allmänbildningen. För att uppnå målet har kompetens inom argumentation i de naturorienterande ämnene betonats och begreppet sociovetenskapliga dilemman vuxit fram. Med fokusgrupper dom metod har studien syftat dels till att undersöka unga teknikstuderandes riskperceetpion av nanomaterial, dels till att analysera i vilken utsträckning de tillämpar vetenskapliga kunskaper för att argumentera om nanomaterial. Materialet från fokusgruppsintervjuerna analyserades med avseende på både innehåll och interaktion. För att analysera innehållet gjordes en tematisk indelning av materialet. De interaktiva och kommunikativa formerna belystes genom en argumentationsanalys enligt SEE-SEP-modellen. Sju teman identifierades ur fokusgruppmaterialet. Vidare utgick 55 % av deltagarnas argument från värderingar. därefter kom kunskap med 25 % och sist personliga erfarenheter med 20 %. Trots avsaknad av specifik kunskap, har unga teknikstuderande förmågan att föra en komplex argumentation om nanomaterial där de berör pradoxen; nya möjligheter, outredda risker. Deras riskperception baseras inte främst på kunskaper utan på emotionella uttryck så som fascination, hopp,uppgivenhet och rädsla.

Abstrakt Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskor möter i sin yrkesroll många individer och en vård som bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet skall erbjudas till såväl patienter som anhöriga. Upplevelsen av vården bygger på intensivvårdssjuksköterskans förmåga att utveckla en trygg och pålitlig relation. Studier visar att när intensivvårdssjuksköterskor konfronteras med etiska dilemman, leder de inre konflikterna till osäkerhet i hur situationen ska hanteras vilket i sin tur påverkar vården och upplevelsen av mötet med patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda eller möta patienter eller anhöriga som de har en relation till. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Ändamålsenligt urval användes där inklusionskriterierna var sjuksköterskor med en specialistutbildning inom intensivvård, att de i sin roll som intensivvårdssjuksköterskor mött eller vårdat en patient eller anhörig som de hade en relation till samt att de hade en nuvarande anställning på en intensivvårdsavdelning. Datainsamlingen genomfördes med ostrukturerade intervjuer, dessa transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras med fem huvudkategorier och elva subkategorier. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna vill undvika att vårda någon de har en relation till, men under vissa omständigheter kan de känna sig tvungna att vårda även fast de inte vill. Intensivvårdssjuksköterskorna poängterar vikten av att värna om patientens integritet i vården och mötet. Att möta eller vårda någon de har en relation till skapar starka känslor oavsett hur nära relationen är, ett bra stöd på arbetsplatsen underlättar i dessa situationer. Intensivvårdssjuksköterskorna beskriver att de upplever press för att vården ska bli bra och anstränger sig därför mer i situationer som involverar någon de har en relation till. Det kan vara en positiv upplevelse för anhöriga att den som vårdar är någon de har en relation till, då de upplever mer tillit och trygghet i situationen. Intensivvårdssjuksköterskorna upplever också en inre konflikt mellan att vara vän eller personal och de beskriver ett behov av att distansera sig fysiskt och känslomässigt för att klara av situationen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever det svårt och påfrestande att vårda eller möta någon de har en relation till men relationens karaktär påverkar upplevelsen. Det finns en stark oro och ovilja över att behöva ställas emot detta, men när det inträffar så underlättas situationen av ett bra stöd på arbetsplatsen. Det är därför viktigt med bra och utförliga rutiner för hanteringen av dessa situationer.

No description available.