No description available.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser. Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag. Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman. Särskilt uppmärksammas frågor kring autonomi och rättvisa. Uppsatsens resultat bygger på fyra fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 lärare. Ur fokusgruppdiskussionerna framträder skilda förhållningssätt till problemen. Åtta av deltagarna resonerar ur perspektivet att hjälpa och stötta problembarnet, fyra lärares fokus utgår från att skydda klasskamraterna från problembarnet. Lärarnas argument, värderingar och handlingsalternativ baseras på vilket perspektiv de utgår ifrån. Avslutningsvis utformas en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.

Firms tend to engage in interorganizational relationships (IORs) to an increasingly large extent. IORs are however problematic. On one hand, they entail expectations of continued possibilities. On the other hand, they entail expectations of complete explicitness – business partners simply expect intentions to be transparent and fixed. Co-workers in IORs manage these expectations with trust: in the context of IORs, trust is both a promise of continued possibilities and explicitness. Continued possibilities require changeable intentions however, making explicitness hard to maintain. The given promise is consequently very hard to keep, and the result is accusations of betrayal. The management method of trust is comprised by dilemmas originating from a complex interplay between strong ideas about what to (and not to) do and the dynamics of IORs. This could be described as an interplay between ideology, cooperative situations and dilemmas of practice. Ideology is investigated using corpus linguistics and functional grammar applied on concordances extracted from academic articles about Trust and the contrasting terms Control and Betrayal. Cooperative situations are investigated using correspondence analysis applied on an indexed interview material. Underlying interviews concern IORs, and informants come from a broad sample reflecting different types of firms, industries and professions. Dilemmas of practice, finally, are represented by in-depth interviews with individuals whom possess rich experience of IORs. The interviews are transcribed in detail and analyzed using functional grammar. Results show that IORs are profoundly dilemmatic and that co-workers use trust as a mean to bridge the dilemmas of IORs. Result also reveals that dilemmas of IORs have an ambiguous quality; dilemmas are not just a problem that needs to be handled, but to an equal extent a resource that can be used for deliberation and decision. In the management method of trust, dilemmas are as inevitable as they are indispensable. / Gränslöst Management

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp. / This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

En designprocess är unik och en mycket komplex process där det inte finns något facit hur man ska gå till väga eller någon indikator om vad som är rätt eller fel. För att åstadkomma något av god kvalitet fodras ett speciellt handlande från designern; designern måste utveckla sin designförmåga i syfte att förstå designsituationen på bästa sätt, designern måste även under designarbetet lita på sin designförmåga och goda omdöme. Det finns i dagens läge en stor förståelse för designens natur men det är inget välutforskat område, det går dock att utveckla en rad designmetoder och tekniker i syfte att hjälpa designers att utveckla sin designförmåga. Care of hotels är en hotellkedja där en segelbåt av modell Swan 651 med namnet Sway ingår, min uppgift var att på uppdrag av c/o Hotels utforma en hemsida till Sway. Under designprocessen stötte jag på fyra stycken dilemman som jag hanterar med hjälp utav Löwgren och Stoltermans metoder och tekniker. Detta är något jag med betydligt mer djup kommer att redogöra för och hantera längre ned men ändå kortfattat vill nämna här. Delar av min designförmåga har utvecklats genom hanteringen av dilemman med metoderna och teknikerna som verktyg. I designprocessen har jag använt mig av tre abstraktionsnivåer som utarbetats av Löwgren och Stolterman, i dessa abstraktionsnivåer har jag sedan applicerat mina fyra dilemman för att lyfta dem ur varje nivå. Resultatet av detta är att jag har lyft och utvecklat delar av min designförmåga samt en hemsida till Sway åt c/o hotels som uppfyller uppdragsgivarens syfte och mål. Uppsatsens syfte är således att minska avståndet mellan begreppsmässig teori och praktisk tillämpning, följaktligen är den logiska frågeställningen jag företar mig i denna studie hur jag kan vidareutveckla min designförmåga?

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

Studiens syfte var att undersöka konkurrensutsatthet och etiska dilemman i arbetet för enhetschefer inom privat hemtjänst. Materialet inhämtades genom en kvalitativ webbenkät (n=16) med öppna svarsalternativ som besvarades utifrån två vinjettfall samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer (n=4). Studien undersökte konkurrensutsatthet och etiska dilemman ur moralfilosofiska perspektiv med fokus på pliktetik och konsekvensetik, där självbestämmandeprincipen och rättviseprincipen var ledande i analysarbetet. Resultatet påvisade en komplex situation för enhetscheferna. Genom respondenternas svar identifierades tre huvudteman med underteman: 1) rättvisa med undertemana likabehandling, behov och betalningsförmåga, 2) respekt med undertemana brukarens önskemål och självbestämmande, och personalens mångfald, samt 3) marknadslogik med undertemana konkurrens och värderingskonflikter. Enhetscheferna upplevde en situation där deras lojalitet mot personal och brukare/kunder kunde komma i konflikt med de egna värderingarna kring att vilja hjälpa, upplevd rättvisa samt uppfylla krav från den egna verksamheten. Vidare forskning inom området behövs för att tydliggöra komplexiteten i enhetschefernas arbete vad gäller konkurrensutsatthet.

Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.

I skolan får ingen diskrimineras på grund av religion och trosuppfattning samt så ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Trotts det uppstår det dilemman både för lärare och elever på grund av det mångkulturella samhället. Syftet med den här studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där lågstadielärare har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats både genom en innehållsanalys och genom Biestas teoretiska ramverk. Som hjälp att tolka resultatet i studien används Biesta tre begrepp socialisering, subjektifiering och kvalificiering. Resultatet visade på att lärare upplever enbart kristna konfessionella inslag i skolan, samt att lärare behöver mer kunskaper om olika kulturer för att bemöta sina elever likvärdigt vilket var ett dilemma. Resultatet visade även på att lärare anpassade undervisningsmaterialet så att de skulle vara vardagsrelaterat till eleverna oavsett livsåskådning för att förhålla sig neutralt mot eleverna. / <p>SO</p>