Syftet med detta arbete är att få fördjupad kunskap om vad verksamma i fritidshem anser är viktigt för att alla elever ska bli och känna sig inkluderade på fritidshemmet samt vilka dilemman som verksamma upplever att de ställs inför i arbetet med inkludering. Studien tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta informanter från tre olika skolor visade samtycke för att delta. Forskningens framtagna data från intervjuerna har kategoriserats med en tematisk analysmodell, för att söka mönster i informanternas svar har färgkodning möjliggjort tematiseringar. Tematiseringar som blev framarbetade har sedan analyserats med ett dilemmaperspektiv för att problematisera möjligheter och utmaningar verksamma upplever i arbetet med inkludering som ideologi och praktik. Studiens resultat stärks av tidigare forskning som synliggör komplikationer i arbetet med att kunna inkludera fullt ut och ta hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar oberoende av kön, identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Våra resultat indikerar att verksamma i fritidshem generellt har en liknande syn som framhävs i annan forskning i Sverige, en snäv syn på inkludering, elever i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien pekar också på vad informanterna tycker är viktigt för att alla barn ska bli och känna sig inkluderade i verksamheten men även vilka dilemman de ställs inför i arbetsprocessen mot en inkluderande verksamhet i fritidshemmet.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

Detta arbete redogör för effekterna tillgången eller avsaknaden av omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser har på spelarens beslutsprocess i narrativa prohibition dilemman. Då det finns avsaknad av konsensus om dess effekter i ämnesområdet och en frånvaro av objektiva studier för att undersöka de aktuella ståndpunkterna, är studien nödvändig för att förbättra kunskapen inom området och för att generera objektiva resultat av dess effekter på spelare. För att undersöka problemformuleringen skapades två likadana textbaserade spel, där skillnaden mellan dem var att den ena gav spelaren omfattande karaktärsinformation och information om beslutens direkta konsekvenser i spelet narrativa prohibition dilemman, medan den andra artefakten saknade den informationen. Respektive artefakt testades på en separat testgrupp för att generera resultat om dess respektive effekt på testgruppen som spelade den. Resultaten var blandade i de olika testgrupperna. Det gick dock att finna tendenser i resultaten i de olika grupperna. När spelare inte hade omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens konsekvenser, var de mer benägna att välja de beslut de kände var rätt utifrån deras egna värderingar när de inte kunde härleda beslutens konsekvenser. När de kunde härleda beslutens konsekvenser valde de ofta det val vilket gav dem den mest fördelaktiga utkomsten. När spelaren hade tillgång omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser motiverades deras beslut av att väga fördelarna och nackdelarna av respektive beslutsalternativ mot varandra, utifrån en strategisk och/eller moralisk basis, där de tog det alternativ som gav dem den mest optimala utkomsten. I fall där spelarna hade en emotionell investering i besluten valde de oftast oavsett mängden tillgänglig information vid beslutet att välja det beslut som kändes rätt. Något som även framkom i studien var att bättre resultat för att besvara problemformuleringen och explorativt undersöka ämnesområdet, skulle vara att göra ett liknande test av artefakterna på grupper av definierade spelartyper. Det skulle ge en bättre översikt av respektive utgångspunkts påverkan på specifika spelartyper och generera tydligare samt mer användbara resultat att besvara problemformuleringen med.

Målet med detta examensarbetet är att undersöka hur sex religionslärare inom det svenskagymnasiet anger att dem arbetar med etiska dilemman i momentet etik och moral ur ettdidaktiskt perspektiv. Examensarbetet kommer att samla lärarnas tankar och ståndpunkterangående etiska dilemman genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att de flestalärarna anger liknande åsikter och att deras åsikter stämmer överens med vad tidigare forskninginom etik och moral hävdar är de bästa arbetssätten ur ett didaktiskt perspektiv. Majoriteten avlärarna anger att etiska dilemman främst används som ett kognitivt verktyg för eleverna attförstå normativa etiska teorier. Lärarna är även överens om att etiska dilemman som är tagnafrån vardagssituationer som eleverna kan relatera till är dem bästa. Sist anger lärarna att de helstarbetar med etiska dilemman elevaktivt i klassrummet. / The aim of this essay is to examine how six teachers in religious education within the Swedishupper secondary school say they use ethical dilemmas within their ethics and morals classesfrom a didactic perspective. The essay will gather the six teachers’ thoughts and standpoints onethical dilemmas with the help of a qualitative interview method. The results show that most ofthe teachers have very similar opinions to each other and what the previous studies in this topicsay is the best course to take with dilemmas in education. Most of the teachers primarily useethical dilemmas a cognitive tool for which to understand ethical theories. The teachers alsochoose their dilemmas from everyday events that are relevant for their students. Lastly, theteachers work with dilemmas in a way that makes the students have an active learning role inthe classroom.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar fritidshemmets uppdrag, att arbeta för en socialt inkluderande och tillgänglig lärmiljö för alla elever samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppstå. Studien utgår från kvalitativ intervju av fem lärare i fritidshem, vid tre olika skolor. Resultatet visar att fritidslärarna anser att det är viktigt att arbeta med inkludering men att det inte finns någon entydig tolkning av hur inkluderingsarbetet ska implementeras i det praktiska arbetet samt att förutsättningarna i de olika fritidshemmen ser mycket olika ut. Resultatet visar vidare att fritidslärarna upplever att stora barngrupper leder till att de inte räcker till för alla elever i den utsträckning de skulle vilja. Sådana situationer leder i sin tur till dilemman då de tvingades välja mellan olika elevers behov, både på individ- och gruppnivå och att prioritera vad eller vilka behov som väger tyngst för stunden.

Kärnkraften tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av elektricitet, men med kärnkraften kommer även ett avfall som är långlivat och högradioaktivt. Omhändertagande av detta avfall är omdiskuterat och det är kärnkraftindustrins ansvar att ta hand om avfallet. För att lyckas med detta har ett gemensamt bolag för den svenska kärnkraftindustrin skapats, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Syftet med studien har varit att utreda i vilken omfattning alternativa metoder till Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod för slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall har studerats. Resultatet och diskussionen visar att ovissheterna kring slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall är stora på grund av den långa förvaringstiden. En ansökan om slutförvaring av högradioaktivt avfall enligt KBS-3-metoden är inskickad till Strålsäkerhetsmyndigheten och till mark- och miljödomstolen i Nacka Tingsrätt för bedömning och beslut. Alternativa metoder till KBS-3-metoden har inte utretts tillräckligt, vilket bland annat beror på att större delen av den forskning som utförts har fokuserat på KBS-3-metoden och utvecklingen av denna. Innan alternativ som djupa borrhål kan räknas bort helt behövs närmare forskning och uppföljning på området, då tekniska framsteg gjorts de senaste åren. Alternativ som innebär kvittblivning kräver en ändring i lagen, då alternativen strider mot principen om nationellt ansvar. Metoden skulle innebära slutförvaring på internationell mark. När det gäller transmutation krävs långsiktiga satsningar på kärnkraften och då främst på nya typer av reaktorer. Transmutation bidrar till att ansvaret överförs på kommande generationer, då kärnkraften kommer att vara i drift ytterligare en lång period. Det medför att kärnavfallet inte kommer kunna tas om hand av den generationen som har genererat det. Därför anses detta alternativ i nuläget inte vara aktuellt. Information till kommande generationer kan ses som en säkerhetsrisk men för lite information kan även det ses som en risk, därför behövs ett väl utbyggt informationssystem för slutförvaret som håller i flera generationer. / Nuclear power is currently supplying large parts of the Swedish electricity demand, but with nuclear power there will also be a waste that is long-lived and highly radioactive. The disposal of this waste is controversial and it is the nuclear industry's responsibility to take care of. A joint company for the Swedish nuclear industry was created to achieve this, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). The aim of this study was to investigate to what extent alternative methods to Svensk Kärnbränslehantering AB:s method for final storage of highly radioactive nuclear waste has been studied. The aim of this research was to study how Svensk Kärnbränslehantering AB has been studying the alternative methods for the final disposal of highly radioactive nuclear waste. The results and discussion show that the uncertainties about the final disposal of highly radioactive nuclear waste are large due to the long storage time. An application for disposal of highly radioactive nuclear waste according to the KBS-3 method is submitted to Strålsäkerhetsmyndigheten and to the Land and Environmental court in Nacka district court, for assessment and decision. The study shows that alternative approaches to the KBS-3 method have not been sufficiently investigated, which is due to the larger part of the research conducted being focused on the KBS-3 method and its development. Before options like deep boreholes can be discounted entirely there is a need of further research and follow up in the area, as new technological advances have been made in recent years. Options involving disposal requires a change in the law, because the options are contrary to the principle of national responsibility. The method would involve disposal on international territory. The option of transmutation requires long term investments in nuclear power, mainly in new types of reactors. Transmutation contributes to the transfer of responsibilities to future generations, because the nuclear power will be in operation for a long period. This means that the nuclear waste will not be taken care of by the generation that has generated it. Therefore, this alternative is currently not an option. Information for further generations can be seen as a security risk, but too little information can also be seen as a danger, therefore, a well-developed information system for the final disposal that will last for many generations is necessary.

Studien ämnade söka förståelse och kunskap om biståndshandläggarnas yrkesroll inom äldreomsorgen. Utifrån detta fördjupade vi oss i de svårigheter som kan uppstå under handläggningsprocessen och vilka stödresurser som finns tillgängliga. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorg i olika kommuner i Stockholms län. Resultatet analyserades utifrån teoretiska referensramar som belyser olika typer av dilemman på både individuellt och strukturellt plan. Dessa teorier var Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati, konsekvensetik, dygdetik samt begreppen äkta dilemman och skendilemman.  Studien kom fram till att det finns ett flertal svårigheter som biståndshandläggare möter i arbetsvardagen. Vidare framkom att biståndshandläggarna upplever att de är alltför styrda av riktlinjer och lagar vilket minskar deras inflytande. Studien bekräftar tidigare forsknings resultat inom området. / The study aimed to seek understanding and knowledge about care managers professional role in elderly care. Whit that basis we went in-depth of the difficulties that can occur during the process of care managing and what kind of support resources that are available. We used qualitative research approach and performed six semi structured interviews with care managers in the elderly care in different municipalities in the county of Stockholm. The result was analyzed with the basis of theoretical reference frames that illustrate different kinds of dilemmas on both an individual and a structural level. The theories we used were Lipskys theory about street level bureaucrats, consequence ethics, virtue ethics and the concept of real dilemmas and deceptive dilemmas. The study shows that there are a number of difficulties that care managers face in their everyday work environment. Furthermore it emerged that care managers experience that they are too controlled by guidelines and laws which would therefore diminish their influence. The study is verifying of earlier research made in the same field.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier utifrån sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut om ej HLR: Sjuksköterskors kunskap & erfarenhet, sjuksköterskors känsla av frustration och sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman. Sjuksköterskorna hade erfarit skillnader i kunskapsläget gällande behandlingsbegränsningar och ej HLR inom alla personalkategorier. Där fanns också en upplevelse av frustration bland annat när det saknades beslut om ej HLR och när de inte delade åsikt med beslutade läkare. Detta resulterade också i att de ställdes inför etiska dilemman när de var tvungna att påbörja HLR på grund av avsaknad av behandlingsbegränsnings beslut om ej HLR. Slutsats: Sjuksköterskorna hade upplevelse och erfarenhet av brister i kommunikationen mellan vårdpersonal inom alla personalkategorier. Önskemål om mer utbildning och diskussion i ämnet utrycktes för att förbättra beslutsfattandet och vården av de patienter som har eller bör ha beslut om ej HLR. / Background: DNR-decisions started in the 50´s and it has been proven as a difficult ethical decision. Often there is a misunderstanding of the concept of DNR and end-of-life decisions among the hospital staff, which can lead to differences in care of patients. Nurses´ often experience ethical dilemmas when decisions regarding treatment must be taken in the final stages of life, both against doctors and other nurses, but also to patients and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of DNR decisions. Method: A semi-structured interview study of eight nurses in an acute care unit, analysis with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories based on nurses´ experiences of end-of-life decisions and DNR; Nurses knowledge and experience, nurse´ sense of frustration and nurses´ experience of ethical dilemmas. The nurses´ had experienced differences in the knowledge regarding end-of-life decisions and DNR in all categories of staff. There was also an experience of frustration in when there was no decision on DNR and when they did not share the view with the doctor. This also resulted in that they were faced with ethical dilemmas when they had to begin CPR because of the absence of DNR-decision. Conclusion: The nurses had sensed and experienced lack of communication between health professionals in all categories of staff. Desire for more education and discussion on the subject was expressed in order to improve decision making and care of patients who have or should have the decision of DNR.

Abstrakt Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens.    Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju.   Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.