Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor. / Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. / A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse’s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient’s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient’s right of self-determination outweigh the ethical difficulty.

Sammanfattning Bakgrund: Covid-19 innebar en stor påfrestning på sjukvården globalt och påverkade sjuksköterskor genom en föränderlig arbetssituation vilket orsakade fysisk och psykisk ansträngning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på sjukhus i Europa under Covid-19. Metod:Sammanställningen utgjordes av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats identifierade genom databassökning i PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom upplevelser av en turbulent arbetssituation med frekventa arbetsmiljöförändringar, otillräckligt chefsstöd och förberedelse inför situationen. Detta resulterade i osäkerhet relaterat till den okända situationen, rädsla över risken att ingå i smittkedjan och stigmatisering från omgivningen. Omvårdnadsutmaningar, i samband med egen rädsla, ledde till etiska dilemman för sjuksköterskorna som upplevde sig ge otillräcklig vård. Resultatet påvisar också hur sjuksköterskorna vuxit i sin yrkesroll, antagit större ansvar och vidgat sitt självständiga arbete samt tillsammans med team, erfarenhet och individuella strategier hittat sätt att hantera situationen. Slutsats: Att vara sjuksköterska på sjukhus i Europa under Covid-19 upplevdes vara en turbulent arbetssituation med psykisk och fysisk påfrestning och etiska dilemman gällande omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde otillräcklig förberedelse och kunskap inför situationen, vilket orsakade osäkerhet och rädsla. Trots det föranleddes en positiv utveckling av sjuksköterskerollen. Huvudresultatet antyder att behov av tydlig beredskap och utbildning inför extraordinära situationer, utvecklat psykosocialt stöd för sjuksköterskor och distinkta omvårdnadsriktlinjer för att minska etiska dilemman finns. / Abstract Background: Covid-19 placed a great strain on global healthcare and affected nurses through a changing work situation, which caused physical and mental strain. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of working in European hospitals during Covid-19. Method: The compilation consisted of 12 scientific articles with a qualitative approach identified through database search in PubMed. Main results: The results revealed experiences of a turbulent work situation with frequent changes in the work environment, insufficient managerial support and insufficient preparation for the situation. This prompted uncertainty related to the unknown situation, fear over the risk of being part of the infection chain and stigmatizing reactions from the surrounding. Nursing challenges, in conjunction with their own fear, led to ethical dilemmas for the nurses who felt they provided inadequate care. The results also demonstrate how the nurses growed in their professional role, assumed greater responsibility and expanded their independent work and together with team, experience and individual strategies found ways to master the situation. Conclusion: Being a nurse in a European hospital during the Covid-19 was experienced as a turbulent work situation with mental and physical stress and ethical dilemmas regarding nursing. Nurses experienced insufficient preparation and knowledge for the situation, which caused uncertainty and fear. Despite this, a positive development of the nursing role was induced. The main result suggests that there is a need for clear preparedness and training for extraordinary situations, developed psychosocial support for nurses and distinct nursing guidelines to reduce ethical dilemmas.

Denna kvalitativa studie undersöker hur lågstadielärare arbetar med inkludering av sum-elever i matematik, samt vilka dilemman som uppstår hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Vidare undersöker studien hur skolpersonal samarbetar kring inkludering av sum-elever i matematikundervisningen. Studiens empiriska material grundar sig på fem intervjuer och fem observationer av olika lågstadielärares matematikundervisning. I studien framkom det att lärare arbetar med inkludering i matematik på både dynamisk-, innehålls- och deltagande nivå, där dilemman inom bedömning, skillnaden mellan ledning, stimulans och extra anpassningar, samt samarbete mellan skolpersonal uppkom hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Resultatet visar att lärare arbetar med inkludering i matematik på olika sätt i förhållande elevgruppens förutsättningar att lära. Däremot påverkar lärarens tolkning av ledning, stimulans och extra anpassningar vilka stödåtgärder som blir tillgängliga för elever inom matematik. Det kan därigenom anses vara ett lotteri vilken lärare eleverna får, då synen på stöd som tillgängligt för alla eller för några få avgör om sum-elever inkluderas i matematikundervisningen eller inte.

Inledning: Att vårda kognitivt sviktande personer är ofta en stor utmaning för distriktssköterskan. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenhet av situationer i hemsjukvården där kognitivt sviktande personers självbestämmande har skapat etiska dilemman. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvården i två av Sveriges kommuner intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier och 13 underkategorier. Kategorin Mycket svåra situationer av olika karaktär visar på hur svåra situationer kan komma akut eller pågå över lång tid. De svåra situationerna gestaltas även genom att patienterna nekar behandling och hjälp av hemtjänst. Patienterna kan även leva under dåliga förhållanden samt hot eller misshandel. Den andra kategorin som var Distriktssköterskans hantering av situationerna har underkategorier som beskriver på vilket sätt distriktssköterskorna hanterar situationerna för att det i slutänden ska bli så bra som möjligt för patienten. Kategorin Närstående påverkar situationerna lyfter hur närstående både kan fungera som stöd och som hinder för patienterna. Slutligen kommer kategorin Skapar reflektion hos distriktssköterskan där distriktssköterskorna reflekterade över hur självbestämmandet för patienten kan se ut samt vilka möjligheter de har att påverka vården inom hemsjukvård. Slutsats: Etiska dilemman uppstår i vården av kognitivt sviktande personer. Distriktssköterskorna använder sig av flera strategier för att lösa dem på bästa sätt. / Introduction: To provide nursing care for patients who suffer from cognitive impairment is often a big challenge for the district nurse. Aim: To illuminate the district nurses´ experience in home care when situations with cognitive impaired person’s autonomy creates ethical dilemmas. Method: A qualitative interview study. Ten district nurses´ in two different counties in Sweden were interviewed using semi-structured interview. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four generic categories and 13 sub-categories emerged. The generic category Very difficult situations of different nature show how situations can emerge acute or develop over a long period of time. The difficult situations are also demonstrated when patients´ decline help or treatment, live under poor circumstances or have assault and violence around them. The second generic category How the district nurses´ handle the situations has subcategories which describe how the district nurses´ handle the situations with the aim of what´s best for the patient. The generic category The relatives influence in the situations lifts how relatives can work as support for the patient as well as obstacle for the patients wellbeing. The final generic category was Leaves the district nurse with reflections where the district nurses´ reflected on how the patients’ autonomy should be and what possibilities they have to affect the home care situations. Conclusion: Difficult ethical dilemmas emerge when caring for patients´ with cognitive impairment. The district nurses have a lot of strategies to solve them the best way possible.

<p>Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.</p><p>Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.</p><p>Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.</p><p>För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.</p> / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport. Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid. Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna. För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till. / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar. Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen. Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod. Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman. / Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma. The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business. The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool. The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of: (a) dilemma points - events where the dilemmas originate. (b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk. (c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.