Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet.Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas.Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress. Korrelationen mellan ålder och erfarenhet hade också betydelse för nivån av moralisk stress.Konklusion: Det fanns flertalet situationer i vilka sjuksköterskor upplevde moralisk stress. Då vården i dagens samhälle ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt påverkade detta sjukhusmiljön negativt, vilket resulterade i moralisk stress. Genom att bli uppmärksam på de situationer då det upplevs mest moralisk stress kan förebyggande arbete på sikt minska den moraliska stressen. / Objective: To investigate the situations in which moral distress occurred in nurses in somatic care and how the perception of moral distress was influenced by the nurse's age and experience.Background: Moral distress among nurses arise when they know what should be done, but structural, organizational or exclusive economic factors are an obstacle to perform the right action. The effects of this can lead to poor self-esteem, depression, or leaving work.Method: A literature review by reviewing and processing ten quantitative scientific articles was conducted.Results: Nurses experienced moral distress in collaboration with other professions and cooperation within the profession. At futile care, which included, for example ineffective care where the doctor gave incompetent care, as well as in life support care perceived moral distress. Even in some ethical situations and savings that included staff shortages and cost savings, moral distress occured. The correlation between age and experience were also significant for the level of moral distress.Conclusion: There were several situations in which nurses experienced moral distress. The hospital care in today's society is to be conducted as cost effectively as possible, this affected the hospital environment adversely, resulting in moral distress. By becoming attentive to those situations in which the most moral distress is experienced, prevention may eventually reduce moral distress.

Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård, där sjuksköterskan arbeter personcentrerat, lindrar och förebygger lidande i livets slut med avsikt att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och samtidigt agera stöd till närstående. Palliativ vård är komplext, och i omvårdnaden av den palliativa patienten upplever sjuksköterskan etiska dilemman som inte återfinns i den kurativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: En systematisk, metodiska och kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar användes i relation till litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman framkom. Det första temat, känslor av att kunna bibehålla sin professionalitet resulterade till två subteman: maktlöshet och låg autonomi, samt låg kampmoral. Det andra temat, vårdorganisationen, genererade två subteman,  otillfredställande möjligheter till reflektion och utveckling, samt otillräckligt stöd. Det tredje temat handlade om känslor relaterade till omvårdnad. Det fjärde temat, sjuksköterskans upplevelser av motstridiga känslor, gav tvår subteman: emetionell belastning samt att hitta lösningar. Konkusion: Sjuksköterskan måste känna igen etiska dilemman inom palliativ vård, göra goda bedömningar och ta beslut samt hålla sig inom de lagar som styr vården för att kunna hantera etiska frågor. Framtida forskning om etiskt beslutsfattande inom palliativ vård skulle vara lämplig för att förbättra vården i livets slutskede.

Hur samhället hanterar de barn med störst problematik och beteendeproblem har länge debatterats i Sverige. Socialtjänsten har begränsade vårdalternativ för dessa barn och de placeras ofta på institution. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av dilemman och komplexitet kring att behöva fatta beslut om institutionsvård för barn. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju socialsekreterare från tre kommuner i Mellansverige som har valts ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och Goffmans teori om totala institutioner. Resultatet visar att socialsekreterare upplever det komplext att bedöma barns bästa och att socialsekreterare upplever dilemman när de beslutar om placering på institution eftersom det ses som en “sista utväg”. Socialsekreterare beskriver stora brister i institutionsvården och de önskar mer utbildning för personalen på institutionerna. Därtill önskar de att det finns andra placeringsalternativ som är mer familjära för barn och unga som hamnar på institution. / In Sweden, there is a debate on how society handles children with extensive social and behavioral problematics, where the social services have limited care options and often place these children in institutional care. The aim of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the dilemmas and complexity of deciding compulsory institutional care for children. The study is built on a qualitative method with semi structured interviews. In total, seven social secretaries from three municipalities in Sweden were interviewed. Convenience- and snowball sampling was used to find the respondents. The data was analysed using thematic analysis. The study’s theories are street level bureaucracy and Goffmans theory of total institution. The result shows that making decisions that are for the child’s best interest is complex and that social secretaries experiences dilemmas whilst deciding about placing children at institutions, because it is often a “last resort”. Social secretaries experience large flaws in compulsory care and they wish that the staff that works at the institutions, could get more education. In addition the social secretaries wish that there were other placements that were more family-like for children that usually end up at institution.

Nationella granskningar har visat att svenska elever riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, vilket delvis tillskrivs att lärarnas beskrivningar av elevers svårigheter och behov är undermåliga med felaktiga åtgärder som följd. Vidare visar granskningar att det finns brister i det viktiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa, vilket också bidrar till att elever inte får rätt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares tal om elevers behov och åtgärd, för att främja samarbetet mellan lärare och specialpedagoger i det gemensamma arbetet kring elever i svårigheter. Utifrån semistrukturerade intervjuer med två grupper av lärare (n=7) i skolår 7-9 har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av de till text transkriberade inspelade samtalen, varvid en diskursanalys genomförts i två steg, dels induktivt genom kategoriseringar av respondenternas utsagor och dels genom ett teoretiskt ramverk baserat på Jürgen Habermas teori om kommunikativ handling (1991). Resultaten visar bla. att lärarnas tal om behov och åtgärder för elever utgår ofta från sanningsanspråk om bristegenskaper hos elever, som passivitet och brist på tålamod, vilket anses leda till elevers behov av bekräftelse och snabb feedback. Konsekvenser av detta är åtgärder som avser bemöta elevers emotionella behov genom att förenkla undervisningen, men på bekostnad av lärandebehoven. En slutsats från studien är att lärarna ger uttryck för olika dilemman (mellan livsvärld och systemvärld) där de behöver ta hänsyn till olika faktorer samtidigt när det gäller elevers behov och åtgärder, och deras handlande grundar sig i olika rationaliteter beroende på vad man upplever som målet med undervisningen och åtgärderna. Studiens relevans för det specialpedagogiska uppdraget diskuteras och förslag på framtida forskning ges.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor

Syftet med studien var att undersöka hur tjänstemän, rektorer och specialpedagoger, beskriver och/eller motiverar fördelningen av resurser till förskolor och grundskolor i respektive kommun De tre teoretiska ramverken, ramfaktorteori, systemteori och dilemmaperspektiv, har valts utifrån studiens fokus som belyser styrning samt dilemman på olika nivåer i skolsystemet. Studiens resultat har presenterats utifrån fem kategorier, i två fall. Undersökningen har genomförts som en tvåfallsstudie med semistrukturerade intervjuer och följt av inläsning av dokument i syfte att styrka utsagor i intervjuer. Dessa data har tillsammans bidragit till en helhetsbild  av resursfördelning i Storstad och Småstad, de två fallen i ett lika stort antal kommuner. Resultatet visade (1) att det statliga uppdraget går före ekonomi i balans, (2) tidiga insatsers betydelse för skolframgång och (3) personal som förskolornas och skolornas viktigaste resurs. Ett dilemma i kommunerna var att uppnå målet om en likvärdig utbildning utifrån varje enskilt barns behov i förhållande till en ekonomi i balans. Trots detta föreföll valet enkelt; barns behov går före ekonomi i balans. En av studiens viktigate implikationer till specialpedagoger är att ha kunskap om hur resursfördelning organiseras, genomförs och följs upp i förskola och grundskola då specialpedagogiska insatser påverkas av hur resursfördelning sker.

This research delves into the realm of dark tourism, specifically examining four European sites with challenging cultural legacies: Auschwitz, Anne Frank's House, the Berlin Wall, and the Catacombs of Paris. Dark tourism includes visits to locations associated with themes of death, suffering, and catastrophe. The primary intention is to explore the motivations of tourists and navigate the ethical considerations. The study integrates survey data and qualitative analysis to uncover the diverse motivations of visitors, with 41 people participating in the survey. The results highlight a spectrum of reasons for exploration, including historical interest, curiosity and a willingness to understand. Ethical concerns emerge as influential factors while deciding either to engage with or avoid specific sites. The outcomes of this research contribute valuable insights to the understanding of dark tourism within the European landscape, unraveling the dynamics between memory, history and tourist experiences.

Detta arbete redogör för effekterna tillgången eller avsaknaden av omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser har på spelarens beslutsprocess i narrativa prohibition dilemman. Då det finns avsaknad av konsensus om dess effekter i ämnesområdet och en frånvaro av objektiva studier för att undersöka de aktuella ståndpunkterna, är studien nödvändig för att förbättra kunskapen inom området och för att generera objektiva resultat av dess effekter på spelare. För att undersöka problemformuleringen skapades två likadana textbaserade spel, där skillnaden mellan dem var att den ena gav spelaren omfattande karaktärsinformation och information om beslutens direkta konsekvenser i spelet narrativa prohibition dilemman, medan den andra artefakten saknade den informationen. Respektive artefakt testades på en separat testgrupp för att generera resultat om dess respektive effekt på testgruppen som spelade den. Resultaten var blandade i de olika testgrupperna. Det gick dock att finna tendenser i resultaten i de olika grupperna. När spelare inte hade omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens konsekvenser, var de mer benägna att välja de beslut de kände var rätt utifrån deras egna värderingar när de inte kunde härleda beslutens konsekvenser. När de kunde härleda beslutens konsekvenser valde de ofta det val vilket gav dem den mest fördelaktiga utkomsten. När spelaren hade tillgång omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser motiverades deras beslut av att väga fördelarna och nackdelarna av respektive beslutsalternativ mot varandra, utifrån en strategisk och/eller moralisk basis, där de tog det alternativ som gav dem den mest optimala utkomsten. I fall där spelarna hade en emotionell investering i besluten valde de oftast oavsett mängden tillgänglig information vid beslutet att välja det beslut som kändes rätt. Något som även framkom i studien var att bättre resultat för att besvara problemformuleringen och explorativt undersöka ämnesområdet, skulle vara att göra ett liknande test av artefakterna på grupper av definierade spelartyper. Det skulle ge en bättre översikt av respektive utgångspunkts påverkan på specifika spelartyper och generera tydligare samt mer användbara resultat att besvara problemformuleringen med.

Målet med detta examensarbetet är att undersöka hur sex religionslärare inom det svenskagymnasiet anger att dem arbetar med etiska dilemman i momentet etik och moral ur ettdidaktiskt perspektiv. Examensarbetet kommer att samla lärarnas tankar och ståndpunkterangående etiska dilemman genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att de flestalärarna anger liknande åsikter och att deras åsikter stämmer överens med vad tidigare forskninginom etik och moral hävdar är de bästa arbetssätten ur ett didaktiskt perspektiv. Majoriteten avlärarna anger att etiska dilemman främst används som ett kognitivt verktyg för eleverna attförstå normativa etiska teorier. Lärarna är även överens om att etiska dilemman som är tagnafrån vardagssituationer som eleverna kan relatera till är dem bästa. Sist anger lärarna att de helstarbetar med etiska dilemman elevaktivt i klassrummet. / The aim of this essay is to examine how six teachers in religious education within the Swedishupper secondary school say they use ethical dilemmas within their ethics and morals classesfrom a didactic perspective. The essay will gather the six teachers’ thoughts and standpoints onethical dilemmas with the help of a qualitative interview method. The results show that most ofthe teachers have very similar opinions to each other and what the previous studies in this topicsay is the best course to take with dilemmas in education. Most of the teachers primarily useethical dilemmas a cognitive tool for which to understand ethical theories. The teachers alsochoose their dilemmas from everyday events that are relevant for their students. Lastly, theteachers work with dilemmas in a way that makes the students have an active learning role inthe classroom.