No description available.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras.Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum. Enlig vägledarföreningen är vägledarens uppdrag är att vara samhällets representant och samtidigt den sökandes ombud. Dilemmat uppstår när vägledaren hamnar i denna dubbelhet. Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade två studie- och yrkesvägledare och två arbetsförmedlare. Resultatet analyserar jag med hjälp av Lòvens (2000) teorier kring vägledarens dilemman. Dessutom behandlar jag implementeringsproblematiken i min teori som diskuterar dilemmat som uppstår om de politiska intentionerna inte uppfylls av verkställarna.Studien visar att Vägledningscentrum är en kommunal verksamhet som står väldigt fri och där har de alltid individens behov och intressen i fokus. Arbetsförmedlingen är en statlig verksamhet som är väldigt politiskt styrt utav regeringen vilket leder till att de alltid har samhällets behov i fokus. Studien visar att vägledarna på både Vägledningscentrum och på Arbetsförmedlingen strävar efter individens bästa, däremot ha de olika karaktärer, olika mål och uppgifter som styr deras beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om dilemman som kan uppstå i det specialpedagogiska arbetet med utredningar vid särskilt stöd, med särskilt fokus på kartläggningar, samt möjliga strategier för att hantera dem. Syftet blev aktuellt då det sällan finns en enhetlig bild av hur kartläggningar ska användas och hur utredningar ska genomföras eftersom det specialpedagogiska området är decentraliserat och avreglerat. Med stöd av kvalitativ metod har studiens syfte utforskats genom intervjuer med tio specialpedagoger. Resultatet har sammanställts genom tematisk analys som tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet utvecklat av Rittel & Webber (1973) i Dilemmas in General Theory of Planning. Resultatet visar att specialpedagoger möter en uppsjö av dilemman i sitt arbete med kartläggningar och åtgärder. Dels framkommer det att det finns faktorer inom skolsystemet som försvårar arbetet, dels lyfts en bristande samsyn och individuella tolkningar fram som orsak till att dilemman uppstår. Standardiserade lösningar för unika problem visar sig även vara vanligt förekommande för att hantera skolans uppdrag att tillgodose alla elevers behov. Studiens slutsats är att en enhetlig bild av utredningar vid särskilt stöd inte är möjlig, utan det specialpedagogiska arbetet går i stor utsträckning ut på att kontinuerligt utveckla kompetens för att hantera de dilemman som uppstår.

Syftet med studien var att genom en form av tematisk analys identifiera och analysera delteman kopplade till olikheter, etik (etiska dilemman) och sammanhållning i de fyra första böckerna av en vald bokserie. Bokserien valdes dels utifrån dess möjlighet att uppnå studiens syfte och frågeställningar, dels för att de var skrivna för åldersgruppen 6–9.  Studien använde sig av ett critical literacy-perspektiv och ikonotextbegreppet för att undersöka porträtteringen av karaktärerna i böckerna. Dessutom studerades eventuella etiska dilemman inom böckerna och deras potentiella påverkan på läsaren. Vidare undersöktes huruvida det fanns en sammanhållning mellan karaktärerna i böckerna. Resultatet visade att det gick att urskilja olika delteman i koppling till olikheter, etiska dilemman och sammanhållning i de valda böckerna samt att de skildrades på olika sätt. Exempel på delteman som påträffades var bland annat könstillhörighet, ålder, brott, inre konflikt, grupptillhörighet och problematisk sammanhållning. De delteman som påträffades kan både ses som positiva samt negativa och berörde bland annat utseende och handlingar. En slutsats som framkom var att deltemana som identifierades gav böckerna potential att fungera som ett verktyg i undervisningen. Skönlitteratur tillsammans med diskussion kan ge läsaren en möjlighet till reflektion som kan fördjupa förståelsen om ämnena som berörs, i detta fall deltemana som identifierades i studien. Det har även konstaterats vikten av att inte lämna läsaren ensam, i detta fall eleverna, läraren behöver ha en aktiv roll vid användning av skönlitteratur i undervisningen.

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning. / This case study describes and discusses the outcome of some lessons, according to skolver-kets Allmänna råd, given for pupils with specific learning difficulties. It shows pedagogical problems and dilemmas which might occur when things do not turn out as it was planned for. The theory of the zone of proximal development is described in broad outline. The im-portance of action as the foundation to learning is illustrated. The complex role of teaching in the classroom is explained. Skolverket pursue (the theory of) a progression plan, according to the assumption that in a certain grade the pupils learn already defined knowledge based on success from previous learnings, even though it does not always square with the experiences of the pupils state of mind. A brief account of developmental disabilities and psychologically vulnerable children further more pictures how the individual conditions of the pupils can give consequences for the ability to learn.

The aim was to increase understanding of the ethical dilemma that assistant nurses in special accommodation for people with dementia experienc, how they handle them, and how they perceive and deal with emotional stress. We used a qualitative approach in form of semi-structured interviews and vignettes. Our selection were assistant nurses working in dementia care in southern Sweden. We found that ethical dilemmas in dementia care are many and affects different areas. The one thing they have in common was that at least two choices conflict with each other and none of them lead to any positive result for the residents. We have found three common categories for how the caregivers handle the dilemmas: attract and clamoring, white lies and the healthy. The caregivers experience and are influenced by ethical in different ways. But everyone finds it hard when plans don’t turn out the way they thought from the beginning. The assistant nurses found that external factors were most stressful because external factors are difficult to change. All the assistant nurses are affected, but in which way, and to what degree, depends on the individual. They handle the emotional stress in similar ways by taking a walk, taking a five minutes break or to consider the residents best interest. Our conclusion was that nurses deal on a daily basis with ethical dilemmas and that they experience a lot of stress because of them.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

Sammanfattning   Bakgrund Skolsköterskan träffar alla barn under skolgången vid minst tre planerade tillfällen för hälsobesök. Tillsammans med andra professioner i skolan har skolsköterskan möjlighet att identifiera barn som far illa och har lagstadgad anmälningsplikt. Vid misstanke om samt anmälan av barn som far illa finns det risk för att skolsköterskor utsätts för stress och kan uppleva olika etiska dilemman. Detta gör det angeläget att ta reda på deras erfarenheter inom området. Syfte Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av etiska dilemman vid misstanke om att barn far illa samt anmälan därav. Metod Studien genomfördes i två kommuner i sydsverige. Materialet samlades in vid elva intervjuer med skolsköterskor och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat De etiska dilemman som skolsköterskorna upplevde kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Att bygga upp och bevara förtroendefulla relationer med barnen och föräldrarna var viktigt för skolsköterskorna. Viljan att göra rätt upplevdes som en svår uppgift eftersom det innebar att identifiera barn som far illa, att göra sin plikt, men även att göra nytta och inte skada. Skolsköterskorna kunde känna sig ensamma och utsatta i sin profession samt i behov av stöd, både från kollegor men även från andra professioner. De saknade återkoppling från socialtjänsten och önskade att de hade ett bättre samarbete. Slutsats Skolsköterskorna upplevde etiska dilemman i mötet med barn som far illa samt vid lagstadgad anmälan. Handledning, stöd under hela processen samt bättre samarbete med socialtjänsten skulle kunna leda till fler anmälningar. Utbildning samt standardiserade bedömningsinstrument bör kunna medföra att fler barn som far illa identifieras.   Nyckelord Skolsköterskor, barn som far illa, etiska dilemman, anmälningsskyldighet / Abstract Background The school nurse sees all children at least three times during their school years in connection to planned health visits. Together with other school professionals the nurse has the possibility to identify maltreated children and is obligated by law to report it. Suspecting and reporting child maltreatment might implicate an exposure to stress and dealing with various ethical dilemmas. It is therefore important to investigate the school nurses’ experiences concerning this issue. Aim To describe the school nurses’ experiences of ethical dilemmas when suspecting and reporting child maltreatment. Method The study was conducted in two counties in southern Sweden. Data was collected by interviewing eleven school nurses and analyzed by using a qualitative manifest content analysis. Results The ethical dilemmas experienced by the school nurses were categorized in four categories and eleven subcategories. Building and maintaining trustful relationships with the children and their parents was important for the school nurses. The wish to do right was experienced as difficult since it meant to identify maltreated children, to report it, and at the same do good and do no harm. The school nurses felt alone and vulnerable in this situation and needed support both from colleagues and other professionals. They lacked feedback from the child protection services and were yearning for a better collaboration. Conclusion The school nurses experienced ethical dilemmas when meeting maltreated children and being obligated to report it. Supervision, support during the process and a better teamwork with the child protection services may increase the reporting rate. Education and standard assessment instruments might increase the number of identified maltreated children.   Keywords School nurses, child maltreatment, ethical dilemmas, mandatory reporting

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.