I Läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att ett jämställdhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en förskola arbetar med genus och se om det uppstår några dilemman i arbetet. Studien har gjorts på en förskola i en mindre kommun i Skåne. Metoden som vi använder oss av är kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vår studie visar att personalen säger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar även på att det råder ett klimat på förskolan där barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren. Samtidigt visar materialet hur personalen ibland tror sig arbeta genusmedvetet fast de har glömt att synliggöra och inkludera detta arbete med barnen. Studien visar även att personalen är med och återupprättar de stereotypiska könsmönstren. / In the curriculum for pre-school 98 rev 2010 says that a gender work to inspire activity, but research shows that people still treat boys and girls differently. The purpose of this study is to examine how the staff of a school working with gender and see if there are some dilemmas at work. The study has been done at a school in a small municipality, Skåne. The method we use is the qualitative interviews and observations. The results of our study indicate that employees say they work gender-aware and also that there is a climate at the nursery school where the children challenge the stereotypical gender patterns. While showing footage of how people sometimes think they work gender-aware though they forgot to make visible and include this work with the children. The study also shows that the staff is in and re-establish the stereotypical gender patterns.

No description available.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras.Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum. Enlig vägledarföreningen är vägledarens uppdrag är att vara samhällets representant och samtidigt den sökandes ombud. Dilemmat uppstår när vägledaren hamnar i denna dubbelhet. Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade två studie- och yrkesvägledare och två arbetsförmedlare. Resultatet analyserar jag med hjälp av Lòvens (2000) teorier kring vägledarens dilemman. Dessutom behandlar jag implementeringsproblematiken i min teori som diskuterar dilemmat som uppstår om de politiska intentionerna inte uppfylls av verkställarna.Studien visar att Vägledningscentrum är en kommunal verksamhet som står väldigt fri och där har de alltid individens behov och intressen i fokus. Arbetsförmedlingen är en statlig verksamhet som är väldigt politiskt styrt utav regeringen vilket leder till att de alltid har samhällets behov i fokus. Studien visar att vägledarna på både Vägledningscentrum och på Arbetsförmedlingen strävar efter individens bästa, däremot ha de olika karaktärer, olika mål och uppgifter som styr deras beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om dilemman som kan uppstå i det specialpedagogiska arbetet med utredningar vid särskilt stöd, med särskilt fokus på kartläggningar, samt möjliga strategier för att hantera dem. Syftet blev aktuellt då det sällan finns en enhetlig bild av hur kartläggningar ska användas och hur utredningar ska genomföras eftersom det specialpedagogiska området är decentraliserat och avreglerat. Med stöd av kvalitativ metod har studiens syfte utforskats genom intervjuer med tio specialpedagoger. Resultatet har sammanställts genom tematisk analys som tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet utvecklat av Rittel & Webber (1973) i Dilemmas in General Theory of Planning. Resultatet visar att specialpedagoger möter en uppsjö av dilemman i sitt arbete med kartläggningar och åtgärder. Dels framkommer det att det finns faktorer inom skolsystemet som försvårar arbetet, dels lyfts en bristande samsyn och individuella tolkningar fram som orsak till att dilemman uppstår. Standardiserade lösningar för unika problem visar sig även vara vanligt förekommande för att hantera skolans uppdrag att tillgodose alla elevers behov. Studiens slutsats är att en enhetlig bild av utredningar vid särskilt stöd inte är möjlig, utan det specialpedagogiska arbetet går i stor utsträckning ut på att kontinuerligt utveckla kompetens för att hantera de dilemman som uppstår.

Syftet med studien var att genom en form av tematisk analys identifiera och analysera delteman kopplade till olikheter, etik (etiska dilemman) och sammanhållning i de fyra första böckerna av en vald bokserie. Bokserien valdes dels utifrån dess möjlighet att uppnå studiens syfte och frågeställningar, dels för att de var skrivna för åldersgruppen 6–9.  Studien använde sig av ett critical literacy-perspektiv och ikonotextbegreppet för att undersöka porträtteringen av karaktärerna i böckerna. Dessutom studerades eventuella etiska dilemman inom böckerna och deras potentiella påverkan på läsaren. Vidare undersöktes huruvida det fanns en sammanhållning mellan karaktärerna i böckerna. Resultatet visade att det gick att urskilja olika delteman i koppling till olikheter, etiska dilemman och sammanhållning i de valda böckerna samt att de skildrades på olika sätt. Exempel på delteman som påträffades var bland annat könstillhörighet, ålder, brott, inre konflikt, grupptillhörighet och problematisk sammanhållning. De delteman som påträffades kan både ses som positiva samt negativa och berörde bland annat utseende och handlingar. En slutsats som framkom var att deltemana som identifierades gav böckerna potential att fungera som ett verktyg i undervisningen. Skönlitteratur tillsammans med diskussion kan ge läsaren en möjlighet till reflektion som kan fördjupa förståelsen om ämnena som berörs, i detta fall deltemana som identifierades i studien. Det har även konstaterats vikten av att inte lämna läsaren ensam, i detta fall eleverna, läraren behöver ha en aktiv roll vid användning av skönlitteratur i undervisningen.

Klimatkatastrofer, kriget i Israel-Gaza, upphävandet av aborträtt i USA och Rysslands invasionskrig i Ukraina är alla aktuella händelser som påverkar de mänskliga rättigheterna. Dessa händelser leder till samhällsfrågor som engagerar speciellt de yngre generationerna. Händelserna påverkar också varumärken och kan leda till etiska dilemman för konsumenter kring hur varumärken väljer att agera eller inte agera. Konsumenter förväntar sig att varumärken tar etiskt ansvar i samhälleliga och miljömässiga frågor. Genom att diskutera Brand Activism som en metod för att differentiera varumärken och locka kunder, samt analysera varumärkeslojalitetens roll i konsumentbeteendet, avslöjar studien komplexiteten i attityd-beteendegapet. Genom att identifiera forskningsgapet kring hur varumärkeslojalitet påverkar konsumentbeteende i etiska dilemman, syftar studien med en kvalitativ ansats till att fördjupa förståelsen fördetta samband. Detta leder till följande problemformulering: Hur påverkar stark varumärkeslojalitet gapet mellan attityd och beteende vid etiskadilemman? Studien fokuserar främst på varumärket Marabou och koncernen Mondelez som fortsattesin produktion i Ryssland under invasionskriget i Ukraina. Detta fick stor spridning isociala medier och skapade debatt kring varumärket gällande om det var rätt att fortsätta konsumera Marabous varor eller ej. För att besvara frågeställningen har data samlats in via intervjuer. Respondenterna till intervjuerna har valts ut via en urvalsenkät. Urvalsenkäten säkerställde att respondenterna tillhör Generation Z vilket är generationen som studien valt att undersöka. Både lojala och icke lojala konsumenter valdes ut för att möjliggöra att analysera skillnader och likheter i konsumentbeteende. Studiens resultat visar på att Generation Z tenderar att utveckla starka attityder kringetiska dilemman men att det inte tar lång tid för dessa attityder att minska om det fannsen etablerad varumärkeslojalitet sedan innan. Produktens attribut, framförallt pris ochkvalitet, betyder mer än attityden mot varumärket för generationen. Studien visar på attGeneration Z har ett stort utbud av information men att de inte tenderar att aktivt sökaefter information. Generationen värderar varumärkeslojalitet högt och kan fåkonsumenter att bortse från upplevelsen av etiska dilemman.

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning. / This case study describes and discusses the outcome of some lessons, according to skolver-kets Allmänna råd, given for pupils with specific learning difficulties. It shows pedagogical problems and dilemmas which might occur when things do not turn out as it was planned for. The theory of the zone of proximal development is described in broad outline. The im-portance of action as the foundation to learning is illustrated. The complex role of teaching in the classroom is explained. Skolverket pursue (the theory of) a progression plan, according to the assumption that in a certain grade the pupils learn already defined knowledge based on success from previous learnings, even though it does not always square with the experiences of the pupils state of mind. A brief account of developmental disabilities and psychologically vulnerable children further more pictures how the individual conditions of the pupils can give consequences for the ability to learn.

The aim was to increase understanding of the ethical dilemma that assistant nurses in special accommodation for people with dementia experienc, how they handle them, and how they perceive and deal with emotional stress. We used a qualitative approach in form of semi-structured interviews and vignettes. Our selection were assistant nurses working in dementia care in southern Sweden. We found that ethical dilemmas in dementia care are many and affects different areas. The one thing they have in common was that at least two choices conflict with each other and none of them lead to any positive result for the residents. We have found three common categories for how the caregivers handle the dilemmas: attract and clamoring, white lies and the healthy. The caregivers experience and are influenced by ethical in different ways. But everyone finds it hard when plans don’t turn out the way they thought from the beginning. The assistant nurses found that external factors were most stressful because external factors are difficult to change. All the assistant nurses are affected, but in which way, and to what degree, depends on the individual. They handle the emotional stress in similar ways by taking a walk, taking a five minutes break or to consider the residents best interest. Our conclusion was that nurses deal on a daily basis with ethical dilemmas and that they experience a lot of stress because of them.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>