The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Klimatproblematiken som ett Collective Action problem är oerhört komplext då klimatet inte är nationsbundet utan berör hela världen, vilket i sin tur gör att alla världens stater är inkorporerade i ett gigantiskt klimatproblem. Komplexiteten blir ännu mer påtaglig på grund av den globala marknaden där stater såväl som andra aktörer opererar transnationellt. Första nation att lagstifta om ett klimatförändringsmål var Storbritannien som 2008 antog den så kallade Climate Change Act med huvudsyfte att 2050 ha minskat de nationella växthusgasutsläppen med 80 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivå (Climate Change Act 2008). Drygt 9 år senare har den svenska regeringen lagt fram en proposition (Prop. 2016/17:146) gällande ett klimatpolitiskt ramverk som föreslår nya klimatmål samt en klimatlag för att Sverige ska få en stabil och långsiktig klimatpolitik. Det Klimatpolitiska ramverket ska bidra till att Sverige år 2045 har minskat sina växthusgasutsläpp med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar för att sedan väga detta mot vilka krav som ställs teoretiskt för att institutioner ska kunna lösa kollektiva dilemman av den här digniteten. En fallstudiemetodik har använts för att kunna jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar både gentemot de teoretiska kraven som ställs för institutioner men även för att kunna jämföra länderna emellan i en Cross-Case slutsats. Studiens analysramverk har utgjorts av Ostrom´s (2005) "Grammar of institutions" därefter har ländernas klimatåtaganden studerats och studien visar på att den brittiska Climate Change Act och den svenska Propositionen för ett klimatpolitiskt ramverk i det stora hela är väldigt lik varandra. Den största iakttagelsen som studien gör är att det för båda länderna finns tydliga brister och då främst när det gäller avsaknaden av sanktioner eller rättsliga påföljder givet att staterna inte följer klimatlagarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

Abstract  Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation. / Forskarskola för förskollärare "Utforskande lärprocesser och literacy:Förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap"

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Title:          Assistance Assessment for Clients with Dementia Disease - The Perceptions and Experiences of Care Managers   Authors:    Fredrik Borg and Helena Wallin Håkansson   The study aimed to examine the experiences, difficulties and ethical positions of care managers in the assistance assessment of dementia clients. The study was based on the themes of self-determination and integrity, ethical approach, security and meaningful existence. Qualitative semi-structured interviews were used as data collection method. Empirical material was analysed based on empowerment and system theory. The result shows that care managers daily deal with ethical dilemmas regarding the client's self-determination and integrity, in relation to the right to security and meaningful existence. The informants conveyed that it’s mainly about being a fellow human with understanding and empathy, adapted to the current situation. Previous research shows ethical dilemmas regarding family caretakers and decision making for elderly with dementia, this was also evident in our study. For future research, we see the relevance in exploring the differences regarding the use of legal kinship privileges. / Titel:          Biståndsbedömning för klienter med demenssjukdom - Biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter   Författare: Fredrik Borg och Helena Wallin Håkansson   Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares upplevelser, svårigheter och etiska ställningstaganden vid biståndsbedömning av klienter med demenssjukdom. Studien utgick från temana självbestämmande och integritet, trygghet och meningsfull tillvaro samt etiskt förhållningssätt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Empiriskt material bestående av transkriberade intervjuer, analyserades utifrån teorierna empowerment och systemteori. Som resultat konstateras att biståndshandläggare dagligen hanterar etiska dilemman kring klientens självbestämmande och integritet, i relation till rätten till trygghet och meningsfull tillvaro. Informanterna förmedlade att det i praktiken handlar om att vara medmänniska med förståelse och empati, anpassat till den aktuella situationen. Tidigare forskning visar på bland annat etiska dilemman kring anhörigvårdare och beslutsfattande för äldre människor med demens. Detta framkom även i vår studie. För framtida forskning tror vi det kan vara relevant att kartlägga varför det ser olika ut kring användning av anhörigbehörighet.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till kommunikation mellan barn och pedagoger och barns delaktighet. Syftet var även att synliggöra vilka etiska dilemman som uppstår, kopplat till barns delaktighet och kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att besvara vårt syfte och frågeställningar har vi valt att göra en systematisk litteraturstudie som innebär att vi på ett systematiskt sätt har sökt efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom vårt valda forskningsområde pedagogisk dokumentation och därefter genomfört en tematisk analys. Vårt resultat visar att pedagogisk dokumentation är ett mångfacetterat och komplext verktyg som kan tolkas på olika sätt beroende på pedagogernas förhållningssätt och perspektiv de utgår från. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska möjliggöra både för barns delaktighet och för kommunikation mellan barn och pedagog men vårt resultat visar dock att den kommunikation som sker mellan pedagoger och barn är målorienterad och strategisk, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter att vara delaktiga. Trots att arbetet med pedagogisk dokumentation som ska utgå från barns intressen och där de är delaktiga i processen så sker inte detta i praktiken. Den kommunikation som uppstår mellan barn och pedagoger begränsar barnen då pedagogerna förhåller sig till ramarna inom det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger. / Background: Palliative care is the care given to patients towards the end of theirlives to ease their suffering. All nurses will encounter palliative care in practicalnursing. Individual-focused care is one of the core competencies a nurse mustpossess and is key when working with palliative care. Teamwork between hospitalpersonnel, the patient, and those close to the patients, such as family members, isanother central aspect of ensuring good palliative care. Communication is key toensuring well-functioning teamwork as well as individual care for the patient. Inaddition to supporting the patient, nurses are required to support those close to thepatient. When giving palliative care, ethical dilemmas different from those presentin curative care may arise.Aim: To describe nurses´ experiences of ethical dilemmas present duringpalliative care.Method: The results presented in this research paper are based on the resultsfound after a literature study of twelve qualitative scientific studies.Results: The literature study resulted in three central themes: “Ethical dilemmaswithin the medical team,” “The environment of the Health Facility as a cause ofethical dilemmas within palliative care,” and “the organizational elements of theHealth Facility as a cause of ethical dilemmas.”Conclusion: The nurses´ experiences of ethical dilemmas within palliative careare caused by numerous underlying causes. According to nurses, ethical dilemmasoften arise due to varying views within the medical team regarding the continuingpalliative care of the patient. Moreover, ethical dilemmas may appear as a resultof the Health Facility´s environment and the structure of the health organization.There is a need for further support and guidance for nurses to manage ethicaldilemmas connected to palliative care.

Det finns många orsaker till att avfall uppkommer, hanteras och sorteras fel. Problemet kan därmed ses från ett antal olika perspektiv. Ett problemområde som identifierats, och som är utgångspunkten i denna studie, är lagstiftningen vad gäller utformningen av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation. Hade fel hantering och sortering av avfall kunnat förhindras om rätt lagstiftning och rätt förutsättningar för hanteringen fanns på plats? Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns ett behov av införandet av nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus. Frågeställningen som besvarades var: Finns det ett behov av införandet av nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus vid ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen? Semistrukturerade intervjuer utfördes med aktuella aktörer som var inblandade i processen vid ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen. Resultatet visade att behovet hos berörda aktörer av att införa nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus, kan ses som låg då det främst inte uppstår problem för avfallsutrymmena förrän efter att kapaciteten har bestämts. Det visade sig att den främst bakomliggande faktorn till problemet var kommunikationen mellan de olika parterna i processen. / There are many reasons why waste is generated, handled and sorted incorrectly. The problem can therefore be seen from a number of different perspectives. A problem area that has been identified, and which is the starting point of this study, is the legislation regarding the design of waste collection areas during construction and renovation. Could the incorrect handling and sorting have been prevented if the right legislation and the right conditions for handling were in place? The purpose of this study was to investigate whether there is a need for establishing new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building. The question that was answered was: Is there a need for establishing new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building during the construction and renovation of waste collection areas? Semi-structured interviews were conducted with relevant actors who were involved in the process of construction and renovation of waste collection areas. The result showed that the need for relevant actors to establish new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building can be seen as low. This is because the problems mainly do not arise for the waste collection areas until after the capacity has been determined. It showed that the main factor behind the problem was the communication between the various actors in the process.