IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

Den här studien undersöker med en kritisk diskurspsykologisk ansats hur män i en svensk NoFap-diskurs på Flashback konstruerar maskulinitet. NoFap är en amerikansk plattform som rekommenderar framförallt män att avstå från pornografi och onani under en period för att förbättra sin sexuella hälsa. Studiens empiri kommer från en diskussionstråd på internetforumet Flashback. Studien argumenterar med hjälp av kritiskt diskurspsykologiska begrepp och Connells teori om hegemonisk maskulinitet att männen försöker uppnå en hegemonisk maskulinitet genom att avstå från pornografi och onani. Genom att avstå från pornografi kan de nå vad de förstår som en oförstörd maskulinitet som innebär kontroll av sexualiteten och dominans gentemot kvinnor och underordnade maskuliniteter. Studien finner också att männen har en essentialistisk syn på kropp och sexualitet. Kroppen framträder i metaforer där den liknas vid en maskin som kan omprogrammeras för att motsvara den oförstörda maskuliniteten. Med Connells ord ska de disciplineras till heterosexualitet. Männen ser kvinnor i stor utsträckning som tillhandahållare av njutning. De försöker balansera att få utlopp för sin sexualitet på rätt sätt och samtidigt behålla en överordnad position gentemot kvinnor. Ett ideologiskt dilemma framträder i männens önskan att se kvinnor som mer än bara sexuella objekt. Männens avståndstagande från pornografi och onani tolkas som ett sätt att göra heterosexualitet på rätt sätt. / Using a critical discourse psychological approach, this study examines how men in a Swedish NoFap discourse on Flashback constructs masculinity. NoFap is an American platform that recommends men to abstain from pornography and masturbation for a period of time to improve their sexual health. The focus of this study is a discussion thread on the Flashback Internet forum. Using critical discourse psychology concepts and Connell's theory of hegemonic masculinity, this study argues that the men try to achieve a hegemonic masculinity by abstaining from pornography and masturbation. By abstaining from pornography, they can reach what they perceive as an undisturbed masculinity which involves control of one’s sexuality and dominance towards women and suboriented masculinities. The study also finds that men have an essentialist view of the body and their sexuality. The body appears in metaphors as a machine that can be programmed to better represent what they view as the undisturbed masculinity. In Connell's words, they are to be disciplined into heterosexuality. Men see women to a great extent as providers of pleasure. The men try to balance having to get outlet for their sexuality in the right way and at the same time maintain a superior position towards women. An ideological dilemma emerges in the men wanting to see women as more than just sexual objects. The men’s rejection of pornography and masturbation can be understood as a way to do heterosexuality in the right way.

No description available.

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.

Att som man ha svårt att prata om känslor kan vara en konsekvens av en rådande manskultur som bland annat innebär att en man inte ska gråta eller vara för mjuk. Dock vågar allt fler män idag vara öppna om känslor och vågar stå emot den kulturen. Kända män har den fördelen att de når ut till vanliga människor och på så sätt kan influera samhällets syn på manskulturen. Denna studie handlar om nya typer av manligheten vilket studeras utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv. Inom socialkonstruktionismen betraktas kön som sociala konstruktioner. Genom diskurspsykologiska analysbegrepp såsom tolkningsrepertoar och subjektsposition samt Judith Butlers begrepp subversivitet undersöks hur tre kända män framställer en ny typ av manlighet i sina tv-program. Resultatet visar hur männen använder repertoarer som den emotionella, visuella och den altruistiska och kan tillskrivas och inta subjektspositioner såsom spexaren, den empatiska och den kramgoa. Männen visar således upp en alternativ ”mjuk” man för tv-tittaren och gestaltar en ny form av manlighet, där feminina egenskaper hos männen kommer till uttryck, både språkligt och visuellt. Genusbegreppet subversivitet synliggör hur männen gör vissa motstånd mot traditionella könsnormer. Resultatet kan därför ses som ett alternativ till machokulturen då den synliggör för den nya manligheten.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.