A question concerning not only modellers but also practitioners is: Under what circumstances can mutual cooperation be established and maintained by a group of people facing a common pool dilemma" A step before this question of institutional influences there is need for a different way of modelling human behaviour that does not draw on the rational actor paradigm, because this kind of modelling needs to be able to integrate various deviations from this theory shown in economic experiments. We have chosen a new approach based on observations in form of laboratory and field observations of actual human behaviour. We model human decision making as using an adaptive toolbox following the notion of Gigerenzer. Humans draw on a number of simple heuristics that are meaningful in a certain situation but may be useless in another. This is incorporated into our agent-based model by having agents perceive their environment, draw on a pool of heuristics to choose an appropriate one and use that heuristic.Behavioural differences can be incorporated in two ways. First, each agent has a number of attributes that differ in values, for example there are more and less cooperative agents. The second behavioural difference lies in the way, in which heuristics are chosen. With this modelling approach we contribute to a new way of modelling human behaviour, which is simple enough to be included into morecomplex models while at the same time realistic enough to cover actual decision making processes of humans. Modellers should be able to use this approach without a need to get deep into psychological, sociological or economic theory. Stakeholders in social dilemmas, who may be confronted with such a model should understand, why an agent decides in the way it does.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger. / Background: Palliative care is the care given to patients towards the end of theirlives to ease their suffering. All nurses will encounter palliative care in practicalnursing. Individual-focused care is one of the core competencies a nurse mustpossess and is key when working with palliative care. Teamwork between hospitalpersonnel, the patient, and those close to the patients, such as family members, isanother central aspect of ensuring good palliative care. Communication is key toensuring well-functioning teamwork as well as individual care for the patient. Inaddition to supporting the patient, nurses are required to support those close to thepatient. When giving palliative care, ethical dilemmas different from those presentin curative care may arise.Aim: To describe nurses´ experiences of ethical dilemmas present duringpalliative care.Method: The results presented in this research paper are based on the resultsfound after a literature study of twelve qualitative scientific studies.Results: The literature study resulted in three central themes: “Ethical dilemmaswithin the medical team,” “The environment of the Health Facility as a cause ofethical dilemmas within palliative care,” and “the organizational elements of theHealth Facility as a cause of ethical dilemmas.”Conclusion: The nurses´ experiences of ethical dilemmas within palliative careare caused by numerous underlying causes. According to nurses, ethical dilemmasoften arise due to varying views within the medical team regarding the continuingpalliative care of the patient. Moreover, ethical dilemmas may appear as a resultof the Health Facility´s environment and the structure of the health organization.There is a need for further support and guidance for nurses to manage ethicaldilemmas connected to palliative care.

This diploma thesis deals with the topic of Ethical dilemmas of social pedagogues in the department of social and legal protection of children. The aim was to find out what ethical dilemmas the social pedagogues at OSPOD had dealt with most frequently. The theoretical part includes a general part on the social and legal protection of children, basic legislation of children and family rights, the role of a social pedagogue, and an ideal profile of a social pedagogue is also included. In the next chapters ethics in social pedagogy is mentioned theoretically, ethical dilemmas and their consequences are presented as well. The Code of Etics of social workers can be encountered at the end of the theoretical part. In the practical part of the thesis, the dilemmas social pedagogues deal with most frequently have been established, by the coding method on basis of interviews carried previously. Among such dilemmas belong: taking children from biological families, the manipulation of parents towards children or the dilemma of boundaries among social workers and their clients.

The objective of this study is to examine the perspectives and preferred actions by managers at elderly care home facilities regarding ethical dilemmas that may emerge when elderly people fall in love. Previous research is mainly focused on ageism and the sex-life of elderly people at care homes. Less attention is paid to their love-life and the view of the managers is often overlooked. Researchers tend to interview and observe the staff, such as nurses and assistant nurses, rather than the managers. In order to provide information to reduce this knowledge gap, this study is based on interviews with managers at elderly care homes in Sweden using the vignette-method.The analysis of this study is based on ethical theory, which is divided into two main orientations called duty-based ethics and consequentialist ethics. Ethical theory is used as a tool for analyzing the data in order to discover which ethical orientation the managers prefer to base their arguments on. The conclusion of this study shows that neither duty-based ethics, nor consequentialist ethics is more often used than the other. The managers motivate their arguments and actions on both ethical orientations without being solely reliant on neither one. Furthermore, the conclusions of this study state that the managers value autonomy and the well-being of the elderly as well as their spouses. However, they all pointed out that ethical dilemmas derived from love in elderly care homes are complex to deal with and more knowledge is needed.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete. / Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

No description available.

No description available.

No description available.