Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Mottagandet av nyanlända elever i den svenska skolan är något som har diskuteras mycket, särskilt under de senaste fem åren, men hur bra fungerar egentligen detta? Uppsatsens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa en del av den nutida forskningen som fanns inom ämnet mottagande av nyanlända elever med avsikt att ta reda på vilket organisationssätt som är av forskningen rekommenderat, hur det ser ut i några andra länder och vilka rekommendationer som finns. Detta undersöktes genom en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar, avhandlingar eller kapitel i antologier valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Av undersökningen framkom på en övergripande nivå behovet av en sammanhållen organisation och ett inkluderande förhållningssätt, på skolnivå inkludering av nyanlända elever i skolgemenskapen och slutligen att nyanlända elever bör ses som ungdomar med egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara på.

Syftet med den här studien är att undersöka rektorers motiv i val av organisationsmodell för undervisning av nyanlända elever i årskurs 1–6. Fokus har varit organisationsmodellerna direktintegrering och förberedelseklass. Frågeställningarna kopplar till i vad mån styrdokument och forskning ligger till grund för beslut gällande organisationsmodell. Vilka tolkningar gör rektorerna rörande utbildning av andraspråkselever utifrån huvudmannens policy. Viktigt har även varit vilka erfarenheter som finns ute på skolenheterna för valet av organisationsmodell. Jag har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer som metod för studien. Fem rektorer från olika delar av Sverige har intervjuats. Resultatet pekar på att styrdokumenten inte ligger till grund för valet av organisationsmodell. Däremot verkar den nya läroplanen skapat organisatoriska tankar om och förändringar av former för ökad undervisning i svenska som andraspråk. Delaktighet när det gäller forskning indikerar positiva effekter ute på skolenheterna. Huvudmannens stöd och brister i den samma blir påtagliga i denna studie. En aktiv huvudman med både kunskap om nyanländas lärande och även delaktighet i forskning är delar som lyfts som positiva. Bristerna handlar om uppföljning och säkerställd likvärdighet. Arbetet med att skapa språkgrupper, med elever som talar samma språk, är en av erfarenheterna som lyfts som språkutvecklande på andraspråket. Resultatet verkar också visa på att rektorerna ser elevbehovet som centralt med flexibla organisationer som stödjer behovet. Även ett interkulturellt ledarskap framträder. Det finns lite forskning när det gäller nyanlända elever i de lägre åldrarna och studien har bidragit med att fördjupa kunskaperna om rektorers tankar och beslut gällande organisationsmodell. Det förordas dock mer forskning på området där även skolor i andra typer av språkliga- och sociala kontexter ställs mot varandra.

Studiens syfte var att beskriva hur undervisning i grundskolan utformas för nyanlända elever samt hur utformningen av undervisningen inverkar på elevernas lärande och inkludering. Frågorna som belystes var; Hur motiverar olika skolor sin utformning av undervisning för nyanlända elever? Hur utformar de olika skolorna stöttning och extra anpassningar, så att nyanlända elevers lärande underlättas? Hur beskrivs synen på inkluderande undervisning och hur omsätts den i verksamheten på olika skolor? Studien genomfördes med kvalitativ fenomenografisk metod. Nio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med rektor, specialpedagog och lärare på tre olika skolor. Resultatet visade att undervisning för nyanlända elever utformades olika skolor emellan samt att kunskap och erfarenhet var viktigt för att kunna utforma god undervisning. Vidare, att alla skolor strävade efter en inkluderande undervisning och att extra anpassningar eller stöttning genomfördes, för att elevernas individuella förutsättningar att nå målen skulle tillvaratas. Viljan fanns, men inte alltid kunskaperna eller förutsättningarna. Några verksamma åtgärder för ökad måluppfyllelse identifierades i studien. Stöttning var en förutsättning för att nå de individuella målen.Undervisning som var kognitivt utmanande samt utgick från elevernas kunskaper och erfarenheter och användande av modersmål i undervisningen lyftes som verksamma redskap, för att få eleverna engagerade i läsande och skrivande samt stärka språket. Samarbete inom skolan mellan olika yrkeskategorier, men också ett samarbete med vårdnadshavare var en förutsättning. Ökad inkludering nåddes när åtgärder vidtogs, som skapade goda förutsättningar för nyanlända elever att lyckas i skolan. Inkluderingssträvan var en ständigt pågående demokratisk process för alla människors rättigheter och lika värde. Den utgick ifrån idén att elevers olikheter var en tillgång, där elever erbjöds möjligheter att uppleva gemenskap och aktivt deltagande med hög pedagogisk vinst. / The purpose of the study was to describe how teaching is designed in elementary school for newly arrived pupils, and to review the effects of this teaching. The questions being analyzed were: What is the motivation of the different schools in how they create their supportive teaching structure for the newly arrived students? How do the different schools organize their scaffolding, and how do they make adjustments, so that the learning of new arrivals is supported? How is inclusive education described, and how is it transformed into activities at different schools? The study used a qualitative phenomenographic methodology. Nine half-structured interviews were conducted with the principal, special educator and teacher at three different schools. The results showed that teaching for newly arrived pupils varies between schools, and that knowledge and experience is important in order to create a good teaching environment. Further, all schools aimed for an inclusive education, and that additional adjustments or supporting structures were implemented to ensure that the pupils' individual needs for achieving their goals were met. Not all schools had the knowledge or the right conditions for the implementation of an inclusive education, but all three had the will to try. Some methods for increased goal achievement have been identified as being particularly active in the study. Scaffolding was a prerequisite for reaching pupils’ individual goals, and one challenge was to decide on the right kind of pedagogy for the individual pupil. Education that was cognitively challenging, and on the pupil’s mother tongue, can all be used as active tools in order to get pupils involved in reading and writing and with the goal of strengthening their language. Collaboration within the schools’ different occupational categories, as well as cooperation with caregivers, were needed. Inclusion was achieved when the right action was taken to create good learning conditions for newly arrived pupils to succeed in school. The inclusion endeavor was ultimately based on an ongoing democratic process for all human rights and equal values. It was based on the idea that pupils' differences were an asset, offering students the opportunity to experience community and active participation with high educational gains.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.