Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna gjorde en induktiv studie och sju intervjuer genomfördes för att samla in empirin. Resultatet indikerar på att friskvårdsbidraget skapar möjligheter för att förbättra sin hälsa. Annat som diskuterades var det delade ansvaret mellan arbetsgivare och anställd.De diskurser som framkom var bland annat individens eget ansvar, innebörden av friskvårdsbidraget samt att det samtalades positivt om friskvårdsbidraget. Nyckelord: Friskvårdsbidrag, hälsa, diskurs / Health is a broad concept which can be viewed from different perspectives. Different parts can be included in the term such as disease, the absence of disease and well-being. Companies have different resources available to create benefitial conditions for individuals when it comes to their health. An example of a resource a company can use is a tax-free contributions in the form of a "healthcare subsidy" or "health allowance". The purpose of this study is to highlight the various conversations people have about healthcare subsidies in the workplace and our discussion is viewed partly from a sociocultural perspective. The authors did an inductive study. Seven interviews were conducted to collect empirical data. The discourses that emerged included the individual's own responsibility, the role of health care premium and that the talks were positive about health care.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.

Ph.d.-afhandling. / Med litteraturhenvisninger.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys. Det innebär att talet om skolan genom dokumenten är väsentlig där två olika diskurser kunnat urskiljas, den ekonomiska och den sociala. Resultaten visar hur dokumenten tillkommit i en tid när Europa präglats av en svår ekonomisk kris. Genom effektiva invisteringar i skolan kan utbildning, enligt dokumenten, utvecklas för att i slutändan generera sysselsättning och motverka arbetslöshet. Ett stort fokus är därför på de högre utbildningsnivåerna. Samtidigt tenderar grundskolans tidigare år att tilldelas en nyckelroll gällandede sociala värdena som riskeras att bli mindre viktiga ju äldre eleverna är. EU:s utbildningsvisioner innebär därmed en viktig start i skolan inom vissa områden, där några ämnen tydligt utpekas som väsentliga och ska etableras tidigt. Konsekvensen medför att vissa barn vars intresse faller inom ramen för dessa visioner kommer få en bra start i skolan, medan andra barn med andra fallenheter riskerar att redan i tidig ålder inte finna samma lust till lärande.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna. Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter. Skolans förhållande till kultur, barndom som nationellt intresse och kultursom fostran lyfter jag fram som tre tongivande föreställningar. Min tolkning är att dessa tre sätt atttala om barn i sin tur innehåller olika och i viss mån motsägelsefulla beskrivningar av barndom. Imin studie lyfter jag även fram det band som skrivs mellan svensk barnkulturpolitik och FN:skonvention för barnets rättigheter. Min avsikt är att visa hur barn skapas som nationellt intresse därde regionala kulturplanerna förhåller sig till barnkultur ur en rättighetsdiskurs. Utifrån min analys förstår jag de regionala kulturplanerna som del i en maktutövning vilken styrbarn mot önskvärda egenskaper och eftersträvansvärda beteenden. Den estetiska praktiken förväntasbidra till barns utveckling, både av den personliga identiteten men även som fostran avsamhällsmedborgare. Av studien framgår att det i mitt empiriska material synliggörs en dikotomimellan vuxenhet och vad som upplevs vara en specifik barnvärld.

Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan. Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra. De intervjuade pedagogerna förmedlar hur språket i förskolan och skolan utvecklats under de senaste åren. Ord som värdegrund, didaktik och stereotypa könsroller har förändrat både terminologi och perspektiv. Resultatet visar att pedagogiskt språk framför allt handlar om tydlighet. Pedagogiskt språk används i samtal med kollegor och föräldrar, vid upprättande av dokument samt vid resursansökningar. De intervjuade pedagogerna beskriver att högskolekompetens leder till såväl pedagogiska kunskaper som pedagogiskt språk. I samtal med kollegor strävar de flesta pedagogerna efter att använda ett pedagogiskt språk men i utvecklingssamtalen sker ofta en anpassning till föräldrarnas språk. Resultatet antyder att utvecklingssamtalsunderlagens utformning påverkar pedagogers språkbruk. De intervjuade pedagogerna presenterar olika samtalsunderlag vars utformning varierar i hög grad. Det rör sig om allt från korta stolpord, via välformulerade lägesbeskrivningar till webbaserade färdigformulerade meningar. Många verksamheters IUP har standardiserats vilket gjort dem mer opersonliga men samtidigt mer rättvisa. Dagens förskollärare och lärare, och även specialpedagoger och speciallärare, består av en heterogen lärarkår med stora skillnader beträffande kunskap, erfarenhet och språk. En metod för att nå varandra i snår av individuella tolkningar och värderingar kan vara att skapa ett gemensamt språk. Framför allt i samtal om barn och elever i behov av särskilt stöd kan språket komma att ha en avgörande betydelse.

No description available.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 – december 2013. Studien utgår från ett diskursanalytiskt angreppssätt och använder även Goffmans (1972) stigmatiseringsbegrepp. Resultatet visar att det finns två rådande diskurser: fördömandet och empati och att en diskursförskjutning kring beskrivningar av tiggare sker.  Studien visar att stigmatiseringsprocesser är beständiga över tid och att tiggare tenderar att tillskrivas egenskaper som konstruerar de som homogena och avvikande grupper i samhället.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet. Resultateten visar att de två viktigaste aspekterna ligger i att synliggöra och tydliggöra fritidshemmet och dess pedagogiska roll i skolan. Genom analysen framträder bilden av att fritidshemmet numera såväl skrivs fram, som talar om sin egen verksamhet med ett språk som känns igen av skolan. Det här är en undersökning av när kvalitet blev en fråga om uppfattningen om kunskap. Om att bjudas in men inte hela vägen fram.