• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1268
  • 72
  • 67
  • 58
  • 10
  • 7
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1507
  • 554
  • 373
  • 291
  • 285
  • 233
  • 197
  • 173
  • 160
  • 147
  • 139
  • 120
  • 117
  • 104
  • 102
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

"Alla barn ska vara med" : Inkluderingens dilemman i förskolan / "All children should participate" : The dilemma of inclusion in preschool

Andersson, Caroline, Cendrowska, Maria-Jóse January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.
32

Den skämtsamma televisionen : En diskursanalys av genusstereotypa skämt i sitcom-serien Friends

Björk, David January 2015 (has links)
Den här studien undersöker den aktuella genusdiskursen i den populära sitcom-serien Friends. För att analysera serien har säsong fem valts ut som material, och för att komma längre in på djupet på serien används en kvalitativ innehållsanalys i form av en diskursanalys. Empirin samlades in genom att titta igenom säsongen ett antal gånger, först för att identifiera återkommande teman från vilka många stereotypa skämt utgår i serien, och sedan ytterligare en gång för att hitta nyckelscener att stärka argumenten med. Samtliga teman beskrivs, exemplifieras och diskuteras sedan utifrån tidigare forskning inom genus, representation och social makt för att skapa en vetenskaplig analys. Det teoretiska ramverket inkluderar framför allt teoretiker som Simone de Beauvoir och hennes feministiska syn på att könet är socialt och inte biologiskt, samt Stuart Halls teorier om att stereotyper uppstår genom hur vi representerar olika typer av människor i bland annat massmedier. De teman som identifierades var (1) att kvinnor är dominanta i förhållanden, (2) att män är dåliga på förhållanden, (3) att kvinnor är utseendefixerade, (4) att män är sexfixerade, (5) att män är oromantiska och (6) att kvinnor är lättsårade.
33

Politiken möter de sociala medierna : En diskursanalys av intervjuer samt internetflöden

Eriksson, Karl-Fredrik January 2015 (has links)
Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag. Diskurspsykologi samt en kritisk diskursanalys har, tillsammans med tidigare forskning i interaktion på nätet, används för att lättare förstå fenomenet sociala medier. Identitetsteorier har använts som utökat teoretiskt ramverk för att se om den sociala identiteten, som tar plats i intervjuerna, och den personliga identiteten, som mer yttrar sig på Twitter skiljer sig när människor talar politik
34

Begrep(p) du det där? : En studie om matematiska begreppssvårigheter i årskurs 5

Wanqvist, Andrea January 2016 (has links)
”Det är med språket som instrument man synliggör matematiken ” Löwing (2011: 33). Denna studie redogör genom en undersökning, hur det matematiska språket och de matematiska begreppen är utvecklade och förankrade i elevernas diskurs i klassrummet under lektionstid samt om och hur läraren planerar för att underlätta begreppsinlärningen för eleverna mellan lektionspassen. Genom en komparativ och kvalitativ fältstudie där observationer och inspelat material som analyserats med hjälp av CA-metoden, utgör det empiriska materialet, besvaras följande frågor:  Vilka matematiska begreppssvårigheter stöter eleverna på och vad beror det på?  Hamnar eleverna i en diskurs utanför problemet och vad kan det bero på?  Hur arbetar läraren förebyggande för att inte svårigheter i text och diskurs ska uppkomma?  Hur korrigerar och underlättar läraren sin undervisning för att undvika matematiska svårigheter för eleverna?   Resultatet visar att eleverna ej har en tillräcklig utvecklad och eller förankrad begreppskunskap. Detta beror till viss del på lärarens otillräckliga genomgång av de matematiska begreppens innebörd. Eleverna hamnar ofta i diskurser utanför ämnet, vilket kan härledas till bland annat för avancerade uppgifter. Läraren arbetar inte i enlighet med sin egen utsaga om hur denna skulle förebygga svårigheter för eleverna eller korrigera sina lektioner för att undvika de matematiska svårigheter som uppkommer.
35

Slöjan i svensk media : En kritisk diskursanalys om bevakningen av slöjbärande kvinnor under det franska burkiniförbudet

Jasarovic, Dino, Keskisärkkä, Pontus January 2016 (has links)
I denna uppsats undersöktes med hjälp av en kritisk diskursanalys hur kvinnors användande av muslimska klädesplagg framställdes i Aftonbladet och Dagens Nyheter, under en månads tid då det kontroversiella burkiniförbudet i södra Frankrike rådde. Totalt undersöktes 26 texter däribland nyhetstexter, insändare och olika typer av opinionsmaterial. Elva av texterna var från Aftonbladet och resterande 15 var från Dagens Nyheter. Resultaten påvisade att slöjan ofta förekom i en negativ diskurs. Den vanligast förekommande diskursen var den nationalistiska där debatten präglades av ett vi- och de-tänk. Inom denna diskurs framgick att franska värderingar och ett bevarande av en ”fransk” identitet var genomgående. I diskursen fanns även en tydlig markering i att slöjbärande muslimer inte hör hemma i Frankrike och att de därför inte kan refereras till som fransmän. Slöjan framställdes allt som oftast som ett politiskt medel, eller också som något omodernt, våldsamt, främmande eller förtryckande. Resultatet visade också att muslimska slöjbärande kvinnor sällan fick uttala sig i texterna. De som istället förde debatten och blev opinionsbildare var inflytelserika och mäktiga politiker.
36

Den enda röstens komplexitet : En diskursiv analys av svensk EU-journalistik

Gommel, Sara January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell, av totalt 10 artiklar från svenskt tryckt press. Frågorna som uppsatsen söker svar på är vilka diskursiva element som är tongivande, samt vilken bild av EU detta genererar i den svenska EU-journalistiken. Uppsatsen bygger på ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärderingsteori och diskursteori. Resultatet av analysen visar att EU ofta beskrivs med ett förenklat och förenklande språk, i termer av EU som en enhet. I de flesta av de analyserade artiklarna förenklas EU:s institutionella system, där varken produktions- eller professionsprocesser i det journalistiska arbetet erbjuder en vidare förståelse eller kunskap om EU som institution. Resultatet visar att de journalistiska valen – det upprepande språkbruket, slentrianen och det organisatoriska trycket – har en ideologisk förankring. Dessa ger en bild av EU som en enhet, en röst, en överstatlig kraftfull byråkratisk aktör som samtidigt leder till problematik i att föra in EU-journalistiken i en nationell kontext.
37

Skapandet av Vi och Dom : Identitetskonstruktioner inom EU:smigrationsdiskurs 2011-2016

Andersson, Sandra, Graad, Stina January 2016 (has links)
Globala konflikter har under 2010-talet utmanat den Europeiska Unionen på många sätt ochdärmed har migrationen blivit ett prioriterat område på den europeiska agendan. Dennauppsats studerar EU:s migrationsdiskurs under tidsperioden 2011-2016 för att analysera deneuropeiska identiteten och hur vi och dom konstrueras inom diskursen. Uppsatsen tar sinutgångspunkt i tidigare forskning inom området och de teoretiska och metodologiska ramverksom ligger till grund för uppsatsen. Studien bygger på en modernistisk identitetsteori medfokus på antagonism och utgår från diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt medinfluenser från diskursteoretikerna Ernest Laclau och Chantal Mouffe samt av andradiskursiva analysmodeller. De empiriska materialet studeras i form av migrationspolitiskadokument från EU-kommissionen och analyseras utifrån teori och metod.Sammanfattningsvis avslutas studien med resultatet att EU inte konstruerar ett tydligt vi menatt det finns flertalet tydliga dom, där vissa ses som en tillgång för EU och andra somantagonister.
38

Sociala medier och källkritik : En diskursanalys av forskningslitteratur

Lönnquist, Erika January 2016 (has links)
This essay presents the result of a study using parts of Fairclough’s critical discourseanalysis, as well as a sociocultural perspective, to identify discourses within scientificarticles about how social media and credibility is spoken of. There are several ways inwhich a subject can be discussed and every way of discussing a subject is counted as adiscourse. The aim of this study is to see what kind of discourses are available withinthe field of Library and Information Science concerning the concepts of credibility andsocial media. The study’s aim is to answer the questions about what discourses arepresent within the material, if there are any differences in how credibility and socialmedia is spoken about between these discourses and whether the social praxis has anyeffect on the research results. In conclusion of the study five major discourses areidentified: social media, credibility, communication, information and users. Dependingupon the context in which the subject is discussed, there are and will be differences ofhow the subject is discussed. And lastly the social and cultural factors do affect how theresult of a study will turn out, how and to which degree depends on the context of thestudy.
39

Från MP3 till Spotify : En diskursanalys av fildelningsdebatten i fyra svenska tidningar / From MP3 to Spotify : A discourse analysis of the file-sharing debate in four Swedish newspapers

Andersson, Mattias, Odén, Daniel January 2010 (has links)
<p>Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.</p><p>Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion.</p> / <p>The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press.</p><p>Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.</p>
40

Genus i gymnasieskolans läroböcker

Tegnebo, Linda January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. </p><p>Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument</p>

Page generated in 0.0508 seconds