Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa.   Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro. Detta är problematiskt i den bemärkelse att barnets åsikt och vilja riskerar att modifieras genom återberättande. Studien antyder även att det råder asymmetri barn och vuxen emellan till följd av barnets låga ställning i rätten. Vidare framkommer av studien att förvaltningsrätten innehar makt att kvalificera barnet som subjekt och objekt genom att värdera deltagande aktörers föreställningar om barnet i sin bedömning kring barnets bästa.

Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istället på att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den här studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick från diskursteori och genusteori. Med hjälp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur två kvällstidningar, två TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion. Resultatet visar att svensk sportmedia konstruerar damhockey som ett problem på olika sätt, varav det mest förekommande är att svensk damhockey inte tar medaljer för att det svenska damlandslaget inte har utvecklingsmöjligheter eller resurser. De svenska damhockeyspelarna utmålas som offer för omständigheter för vilka andra bär ansvar. Antingen framställs damhockeyspelarna som tuffa och ödmjuka hjältinnor som ger upp sina liv för att få spela hockey eller så framställs de som svaga mentalt. Materialet visar även att mannen är den norm mot vilken damhockey jämförs. De diskurser som fanns i empirin visar att damhockey konstant jämförs med något förgivettaget, som den inte kan mäta sig med: herrhockeyn. Även om ett ifrågasättande av herrhockeyn som norm görs, upprätthålls samtidigt denna syn som sunt förnuft.

Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande: Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna? I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet? Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet? För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts. Denna gjordes på de 25 kommunala översiktsplaner som antogs år 2013. Sökningen har gjorts på begreppet jämställ för att inkludera så många böjningar och former av ordet som möjligt. De textstycken med relevanta sökträffar har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna få fram vilka diskurser som finns om jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar på totalt sju diskurser om jämställdhet i de undersökta kommunala översiktsplanerna. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Slutsatserna visar på en stor brist på konkretion, exemplifiering och definition gällande jämställdhet och vad och hur det ska bidra med i planeringen. Det visar på den svaga förankring jämställdhet har inom planeringen, och visar även på ett glapp mellan akademi och praktik då det finns en mängd forskning kring detta men det avspeglas inte alls i planeringsdokumenten. En annan faktor som visar på detta glapp mellan forskning och praktik är det faktum att nästan en fjärdedel av de undersökta översiktsplanerna inte nämner någon form eller böjning av jämställ över huvud taget. Jämställdhet får heller aldrig stå ”för sig självt” i de undersökta planerna. Istället blir det en fråga om ett antal andra saker, men aldrig berörs den fundamentala kärnfrågan rörande en förändring av livsvillkoren för kvinnor (och män) och att bryta den kvinnliga underordningen i samhället. Frågan om jämställdhet blir istället osynliggjord och avpolitiserad genom att bli en fråga om teknikaliteter. Att jämställdhet behandlas på detta sätt kan dels vara en kunskapsfråga, men det är även en fråga om makt. I den traditionellt mansdominerade planerings- och arkitekturbranschen har det manliga perspektivet ärvts ner genom generationer av utbildning och yrkesprofession. Utan en medveten satsning på ett införande av genusperspektivet i utbildningarna och via de policys som styr den fysiska planeringen på samtliga nivåer, kan den manliga hegemonin inte brytas och på sikt förändras.

This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ”Everyone should have the opportunity to participate in cultural life”. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system.   Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews.   My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives. Several different discourses are used and compete as free-flowing signifiers of accessibility interpretation and the order of discourse at Värmland Archives. The other actors´ discourse regarding Accessibility generally means that the cultural and cultural life should be accessible, transparent and usable for “all” people with a democratic perspective of everyone´s right to information and participation in society.

Studien syftade till att skapa en förståelse för vilka stereotyper som datorspelare tillskriver sig själva och andra. Detta har synliggjorts genom att visa hur olika stereotyper ges uttryck samt hur datorspelare, genom språkanvändning, positionerar sig själva och andra i relation till dessa stereotyper. Frågan om internets ökade roll för datorspelsvärldens intensiva utveckling utgör en intressant fråga för det socialpsykologiska fältet. Internet skapar en plattform för öppen diskussion och det är intressant för det socialpsykologiska fältet att studera hur dessa diskussioner utspelar sig och hur de medverkar till att forma vad som ses som sanning. Tidigare forskning på ämnet har genomsyrats av kvantitativa och psykologiska tillvägagångssätt och har visat att det fortfarande finns mycket att lära om hur stereotyper används och ges uttryck i det vardagliga livet. Som grund för vår teoretiska referensram låg socialkonstruktionismen och dess teorier. Studien har fokuserat på diskussioner och kommentarer uttryckta i text där den kritiska diskursanalysen utgjort en lämplig metod med hänsyn till syftet. Med hjälp av analysverktygen tolkningsrepertoar och subjektsposition har vi kunnat visa hur yttranden och avståndstaganden i vårt material utmynnade i olika stereotypa beskrivningar som datorspelande individer använde för att beskriva sig själva och andra. De stereotypa utsagor som studien tagit del av har främst varit inriktade på diskriminering mellan kön, ålder och etnicitet men även talat för ett stigma gentemot datorspelande i allmänhet. Resultatet kopplades slutligen till en större samhällelig kontext. / This study aimed to create an understanding of the stereotypes that video game players attribute to themselves and others. This was revealed by demonstrating how different stereotypes were given expression as well as how video game players used language to position themselves in relation to these stereotypes. The increased role that the internet plays in the intensive worldwide development of video games is an interesting question for the field of social psychology. The internet creates a platform that provides room and opportunity for public discussion and it is interesting for the field of social psychology to study how these discussions take place and how they help shape what can be considered as truth. Previous research on the subject of video game stereotypes has been permeated by quantitative and psychological approaches and has revealed that there is still much to learn when it comes to understanding how stereotypes are used and expressed in everyday life. Our theoretical framework consisted of social constructionism and its theories. Our study focused on written discussions and comments expressed on online gaming forums, where critical discourse analysis provided an appropriate method in relation to the purpose of the study. By using the analytical tools interpretative repertoires and subject positions we managed to distinguish how there exists different stereotypes of video game players and how those stereotypes came to affect how players describe themselves and others. The stereotypical assertions that the study took part of were primarily focused on discrimination between gender, age and ethnicity, but also showed the existence of a stigma towards video gaming in general. Our result was then transferred to a larger social context.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett urval vetenskapliga artiklar om förskolebarns minnesfunktioner när de lär sig språk. Samtliga artiklar är från USA. Metoden är en diskursanalys av tolv vetenskapliga artiklar med förskolebarn som ingår i språkliga aktiviteter. Studien använder sig av en analysmetod som diskursteoretikerna Laclau och Mouffe förespråkar. Denna analysmetod är ekvivalenskedjan som nystar fram navet i de diskurser som finns i de olika artiklarna. Frågeställningen är vilka föreställningar om barns minnesfunktioner som finns i forskning om barns lärande och hur de kan tolkas som olika diskurser? Resultatet utföll i att det exponerades flera olika diskurser i artiklarna, dock med många likheter med varandra. Gemensamt för de olika diskurserna om hur barn minns och lär sig språk blev, att förskolebarns positiva minnesfunktioner främjar barns lärande, då navet för de flesta diskurser som kunde påträffas i det empiriska materialet var positivt laddade begrepp.

Kvinnor som mördare är underrepresenterade i Sverige, vilket gör att medias intresse blir stort när det faktiskt händer. Christine Schürrer, även kallad Arbogamörderskan, dödade två barn och försökte även mörda deras mamma. Detta är ett fall som fick extremt mycket publicitet i media. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Christine Schürrer framställs i fyra svenska dagstidningar: Upsala Nya Tidning, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Totalt valdes 47 artiklar ut från dessa dagstidningar. För att göra en analys av dessa 47 olika tidningsartiklar används en kritisk diskursanalys, vilket innebär att det som studeras i artiklarna i första hand var vad de innehöll, samt genusteori och media, som syftar till att förklara eller jämföra hur kvinnor och män framställs i media. Resultatet av denna analys är att Christine Schürrer framställs av dessa fyra dagstidningar som en iskall, nonchalant och oberörd människa utifrån de handlingar hon sitter åtalad för. Slutsatsen som kan dras från analysen är att Christine Schürrer framställs av svenska dagstidningar som en brottsling och inte ett offer. Beskrivningarna av henne i dagstidningarna är starkt negativt laddade, vilket stämmer överens med genusteorier angående hur kvinnliga gärningsmän till allvarliga brott ofta beskrivs i massmedierna.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter – Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell. Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.