<p>Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.</p>

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008.

Denna kvantitativa studie undersöker hur ett nyrenoverat bostadsområde som byggts under rekordåren har påverkats med utgångspunkt att identifiera om gentrifiering föreligger. Utgående från statistik om folkbokförda individer i intervall om fem år genomförs deskriptiv analys samt logistisk regressionsanalys. På så sätt ses det närmare på förändringar hos demografiska faktorer som har tydlig koppling till gentrifiering, som disponibel inkomst och utbildningsnivå. Det ses även till andra faktorer för att belysa de segregeringstendenser som gentrifiering ofta innebär – faktorerna arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, utländsk bakgrund och medborgarskap. Studien visar tydligt på att gentrifiering föreligger, om än att tecken på segregering i vidare bemärkelse inte kan påvisas på ett sammanhängande sätt. Studien utgör således ett material som hjälper till att beskriva hur det kan utveckla sig generellt då rekordårens bostäder renoveras. Miljonprogrammens fastighetsbestånd står näst på tur. Är målsättningen att undvika gentrifiering i samband med dessa renoveringar föreslår resultatet från denna studie att se över hur renoveringar kan genomföras för att undvika förflyttning av låginkomsttagare.

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

The study of accessibility is a field of vast methodological depth. In combination with the study of segregation suddenly this field of science expands, and at the same time asks us even more questions than before. This study asks the question if the segregation factor in combination with income can determine the level of accessibility in an aggregated population. The article explains different approaches to answer these questions and explores a method made available with aggregated public data in combination with data made available from Uppsala’s public transport administration. This process is complex and is much dependent on the context, but both the segregation factor and higher incomes has a significant negative effect on the level of accessibility.

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument. / This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.

In recent months, there have been debates and discussions in Sweden regarding rents for rented apartments. Landlords want sharp rent increases due to high inflation and increased operating costs, while tenants and the tenant association are strongly against such a proposal. They mean that households with limited income can be hardly impacted by a sharp increase in their accommodation expenses. This thesis will analyze what external factors affect the rental compensation for rented apartments in Sweden for the time period 2018-2021. The result is based on a panel data analysis with collected data from 279 of Sweden’s 290 municipalities and is reported through a regression model. The outcome shows that disposable income, population and the number of completed rental apartments per 10 000 citizens, have a positive impact on the rent for rental housing. The result, however, does not show what effect the floating mortgage interest rate has, but is shown to have a positive impact as well based on previous studies on the subject. All the variables included in the model thus have an explanatory effect on the rent, but additional variables - for example, the location, condition and standard - can be included to get an even better result. / Under de senaste månaderna har det varit debatter och diskussioner i Sverige angående hyran för hyresrätter. Hyresvärdar vill ha kraftiga hyreshöjningar på grund av den höga inflationen och ökade driftskostnader, medan hyresgästerna och hyresgästföreningen är starkt emot ett sådant förslag. De menar att hushåll med begränsad inkomst kan bli hårt drabbade av en markant höjning i deras boendeutgifter. Denna uppsats kommer att analysera vilka externa faktorer som påverkar hyressättningen i Sverige under perioden 2018-2021. Resultatet utgår från en paneldataanalys med insamlad data från 279 av Sveriges 290 kommuner, och redovisas genom en regressionsmodell. Utfallet visar att disponibel inkomst, befolkningsmängd samt antalet färdigställda hyreslägenheter per 10 000 invånare har en positiv inverkan på hyran för hyresbostäder. Resultatet visar däremot inte vilken effekt den rörliga bolåneräntan har, men påvisas ha en positiv inverkan utifrån tidigare studier i ämnet. Samtliga variabler inkluderade i modellen har således en förklarande effekt på hyressättningen men ytterligare variabler - exempelvis läget, skick och standard - kan inkluderas för att få ett ännu bättre resultat.

In Sweden variable-rate mortgages are relatively common. Furthermore, householdindebtedness is high in relation to other nations within the European Union. Therefore,monetary policy has a stronger effect on the economy due to the household sensitivityregarding interest rates. During times of changes in the policy rate, the expectation is that theimpact on consumption is greater, because of a stronger effect due to higher sensitivity of theinterest rates. Moreover, consumption expenditures make up a large part of the Swedisheconomy, with approximately half of the gross domestic product consisting of householdconsumption. Because of the mentioned reasons it is important and compelling to examinethe relationship between the structure of the mortgage market, monetary policy andhousehold consumption. Thus, we investigate how the mortgage term affects householdconsumption during times the policy rate is changed. To answer the question an empirical method is utilized. The data used is quantitativesecondary data gathered from different sources and coordinated. The data material spans aperiod of roughly 17 years which contains three periods when the Swedish central bankchanged the policy rate and the observations are on a monthly basis, from january 2006 untilseptember 2023. To perform the analysis the statistical software IBM SPSS is used. Theregression analysis is implemented through the “General linear model”. The dependentvariable is household consumption. The explanatory variables include the proportion ofvariable-rate mortgages, disposable income, the policy rate as well as inflation. The policyrate and inflation are also lagged backward in time by one year respectively. The result of the regression analysis implicates that the effects of all the explanatory variablesin the study are statistically significant. As regards the policy rate though, only the laggedversion of the variable is statistically significant. The share of variable-rate mortgages, whichis a measurement of the mortgage term, has a negative effect on household consumption. Theeffect of disposable income is positive. Furthermore, both the policy rate and its laggedversion have negative effects on household consumption. In contrast, inflation has a positiveeffect while the lagged version of inflation has a negative effect on household consumptionwhich is larger in magnitude.