Global ETD Search

11	L'image de l’Égypte dans l’oeuvre de Tawfīq al-Ḥakīm / The image of Egypt in Tawfīq al-Ḥakīm work Afkir, Fatima 10 June 2014 (has links) Si on contemple l’abondante production du dramaturge, on réalise à quel point l’Égypte est omniprésente dans ses écrits et dans sa vie. Elle couronne l’ensemble de son oeuvre littéraire qui met en lumière chacun des différents aspects de ce pays : social, historique, culturel et politique. Cependant, dans cette étude, nous allons essayer de limiter notre sujet de l’Image de l’Égypte dans l’oeuvre de T. al-Ḥakīm à deux époques celle de la révolution de 1919, et celle de 1952. Ses écrits retracent clairement ces deux évènements importants. Sa façon de penser, d’écrire, de critiquer et d’analyser avant et après la révolution de 1919 n’est plus la même après la révolution de 1952. D’un écrivain rêveur, idéaliste, il en devient un autre plus réaliste et engagé littérairement. Notre problématique globale s’articulera autour des questions suivantes : quelle représentation l’oeuvre de Tawfīq al-Ḥakīm donne-t-elle de l’Égypte ? Peut-on considérer son retour aux mythes anciens comme une continuité entre l’Égypte moderne etl’Égypte ancienne ? Dans une première partie nous traitons les deux révolutions qui ont eu des répercussions sur ses écrits et sa vision politique. La deuxième partie, abordera la société de son roman ‛Awdat al-rūḥ, (l’Âme retrouvée), 1933, dans lequel il décrit une Égypte vue par un égyptien de souche et les liens forts qui unissent ce peuple à sa nation. La troisième partie sera réservée à la femme et au fallāḥ qui ont énormément inspiré l’écrivain. La quatrième partie sera consacrée à l’Égypte pharaonique. On va voir comment il a pu être influencé par l’Égypte ancienne pour décrire l’Égypte moderne. Nous nous appuyons aussi sur plusieurs lectures de différents auteurs afin de trouver une authenticité entre ce qu’il écrit et ce qu’il pense, entre la réalité et l’imagination dans ces oeuvres. Nous analyserons comment il voit, observe et critique son pays natal. / If we contemplate the playwright's rich production, we realise to what extent Egypt plays a prominent part in his work and life. It is the crowning achievement of his literary work which highlights all the aspects of this country, social, historical, cultural and political However, in this study, we will try to limit our subject of The image of Egypt in T.al-Hakim's work to two particular eras, the revolutions of 1919 and 1952. His writings clearly relate those major events. The way he thinks, writes, criticizes and analyses before and after the 1919 revolution is no longer the same after the 1952 revolution. He started being a dreamy idealistic writer, and turned into another one, more realistic and committed in his literary work. Our global problematics will hinge on the following issues: what representation of Egypt does Tawfiq al-Hakim's work give? Can we regard his return to ancient myths as a continuity between modern Egypt and ancient Egypt? In a first part, we deal with the two revolutions which have had repercussions on his writings and political vision. The second part will tackle the society of his novel, in which he describes a country seen through a native Egyptian, and the strong ties which link the Egyptian people to their nation. The third part will focus on women and on the fallah, which greatly inspired the writer. The fourth part will be dedicated to the Pharaonic Egypt. We will see how far he has been influenced by ancient Egypt to descibe the modern one. We have relied on a few works of different writers so as to find an authentic link between what he writes and thinks reality and imagination in his works. We will analyse the way he sees, observes and criticizes his own country. Égypte Littérature Révolution Théâtre Roman Dramaturge Influence Injustice Politique Image Femme Fellah La campagne Peuple égyptien Corruption Changement Pharaonique Résurrection Mort Immortalité Civilisation Egypt Literature Revolution Theatre Novel Playwright Influence Injustice Politics Image Women Fellah The country The Egyptian people Corruption Changes Pharaonic Resurrection Death Immortality Civilisation
12	Metafor - en metod att göra det privata personligt Uddenberg, Molly January 2013 (has links) In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one’s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind. In Sally Mann the metaphorical dimensions of this family motifs transforms them to images of much more general relevance than their private settings. On the subject of truth and story I also reflect on the different approaches that the authors Primo Levi, Viktor Frankl and Imre Kertész have on their experiences of the Holocaust. Finally the importance and relevance of metaphors as a way of getting a touch of one’s own private material is starting to be investigated. / I det här arbetet har jag samlat tre författare i olika genrer till ett dialogseminarium om sin arbetsprocess. Samtalet, som utgick från texter av Lacan och Sokrates, kretsade mycket kring författarens arbetsvillkor och de olika metoder som författarna använder sig av för att hitta sin frihet i förhållande till dem. I samtalet blev det uppenbart hur beroende alla författarna är av en förstående medarbetare. Okunskap och felläsning från en dramaturg eller redaktör kan bokstavligt talat bli förödande. Dialogmötet kom att kretsa kring frågeställningar om hur man skiljer privat och personligt. Vi diskuterade författaren Karl Ove Knausgård och fotografen Sally Mann, som båda jobbar med sin egen familj som motiv. Genom att Knausgård använder sig själv som en roll visar han på en möjlighet att närma sig ett eget material. Hos Sally Mann är det istället de metaforiska dimensionerna i de vardagliga motiven som gör sig tydliga. Också i Imre Kertész skildring av förintelsen förvandlas den till något större: en metafor för hur ödet och slumpen kan påverka våra liv. Hans berättelse blir på det sättet mindre beroende av vad som är sant, än skildringarna av två andra överlevare från Auschwitz: Primo Levi och Viktor Frankl. Vilket inte betyder att de andras texter saknar metaforisk styrka. Avslutningsvis går uppsatsen in på författarnas sätt att använda metaforen som ett verktyg för att berätta. Metaforen är alltid en bild av någonting annat, den skapar en fördjupning och oförväntad igenkänning hos läsaren. Den ger också möjligheter för konstnären/författaren att berätta saker som hen inte kan säga på andra sätt. Metaforen uppstår genom igenkänning i skapandet. Man kan välja att gå med den, eller aktivt gå emot den för att fördjupa textens eller filmens metaforiska dimension. En viktig aspekt för yrkeskunnande inom konsten och författarskap är att aldrig ligga före i sitt arbete genom att oroa sig för vad omgivningen ska tycka och tänka. Då finns det en risk att man blir en feg konstnär, vilket är förödande för ens skapande. Author writing metaphor images language acting role autobiography Lacan Socrates Knausgård Mann art artist artistic process artistry writing process teaching student wiggh strand lindholm levi frankl kertész personal experience private dramaturge script writer editor producer film theatre literature the unconscious Skrivarprocesser författare elever skrivarkurs metafor självbiografi privat personligt konstnär dramaturg manusförfattare förintelsen Karl Ove Knausgård Primo Levi Viktor Frankl Imre Kertész Marianne Strand Maj-Britt Wiggh Åsa Lindholm rollen bildspråket det omedvetna Sally Mann fotografi intuition igenkänning näsblod Platon Lacan Sokrates

Search results

L'image de l’Égypte dans l’oeuvre de Tawfīq al-Ḥakīm / The image of Egypt in Tawfīq al-Ḥakīm work

Metafor - en metod att göra det privata personligt