Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade. Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten. Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap. Data har samlats in via ett abduktivt tillvägagångssätt, genom semi-strukturerade intervjuer, observationer och teoretisk insamling. Slutsats: Uppsatsen påvisar de drivkrafter som finns hos den sociala entreprenören. Exempelvis att det primära målet är att uppnå en positiv social-och miljömässig påverkan i samhället, snarare än att generera en ekonomisk vinst. Andra drivkrafter är samtidigt att motivera och utbilda personalen inom medvetenhet om hållbarhet, säkerhet och kvalitet.

Denna uppsats undersöker motiven bakom byggandet av fjärrvärmesystem i Tre svenska städer. Sopförbränningsanläggningen Ålidhemsverket i Umeå, samt det fjärrvärmesystem som är kopplat till anläggningen, och fjärrvärmesystemen i Karlstad och Mjölby. I fallet Ålidhemsanläggningen var Umeås växande befolkning, med ökad befolkningstäthet som följd en viktig faktor. Politikerna menade att luftföroreningarna till följd av eldning för bostadsvärme riskerade bli omfattande. Även sophanteringen väntades bli problematisk i takt med att staden blev större. När stadsdelen Ålidhem skulle byggas under 1960-talet uppstod ett läge där värme från sopdestruktion kunde användas. Miljonprogramssatsningen var en av de stora anledningarna till att fjärrvärmesystem byggdes i många svenska städer. De tre städerna byggde sina respektive system i olika tider varför det är intressant att jämföra dessa tre fall. Karlstads fjärrvärmesystem var det första i Sverige och stod klart under sent 1940-tal, Umeå byggde sitt under sent 1960-tal medan byggandet i Mjölby skedde under 1980-talet. I Karlstads fall var det behovet av extrakraft som ledde till byggande av kraftvärmeverk, och sedan fjärrvärmesystem. I Umeå var miljöaspekterna centrala. I Mjölby bestod drivkrafterna i stor utsträckning av statligt förd energipolitik i tiden efter oljekriserna, då politikerna hade för avsikt att minska landets beroende av fossila bränslen.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

Jorden befinner sig under stress till följd av mänskliga aktiviteter. För att uppnå en hållbar utveckling inom alla sektorer, och minska påfrestningen på planeten, har världen gjort framsteg inom internationella politiken för att skydda miljön. Ett stort mål är att minska utsläppet av växthusgaser till atmosfären för att begränsa den globala uppvärmningen. Den svenska industrisektorn använder stora mängder av fossila bränslen, bland annat naturgas, för att producera olika produkter. Då naturgas släpper ut växthusgasen koldioxid vid förbränning, är det lämpligt för dessa industrier att omställa från naturgas till biogas. Dock finns det idag hinder som gör att omställningen inte är genomförbar. Å andra sidan finns det drivkrafter som visar att industrierna vill vara med om en omställning för att värna för miljön. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats där djupintervjuer utförs med lämpliga industrier som vill genomgå en omställning från naturgas till biogas. Utifrån djupintervjuer med tillverkande industrier i sydvästra Sverige samt Länsstyrelsen i Halland, identifierades drivkrafter och hinder för en omställning från naturgas till biogas. Primära och sekundära drivkrafter och hinder kategoriseras utifrån hur ofta de nämnts under intervjuerna. Viktigaste drivkrafterna som identifierats är att industrin vill bevara miljön och klimatet samt att det är tekniskt enkelt att byta från naturgas till biogas. Viktigaste hindren är tillgången samt det höga priset på biogas, vilket påverkas av transportsektorn användning av biogas. Biogasens användning inom transportsektorn förklaras som en kortsiktig lösning för en övergång från fossila bränslen till el och vätgas. För att Sverige ska kunna nå upp till Sveriges klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser, målen i Agenda 2030 samt Parisavtalet, är det essentiellt att industrin får tillgång till mer biogas genom en ökad biogasproduktion, samt att merparten av biogasen går till industrier istället för transportsektorn.

Denna studie undersöker vilka drivkrafter som kan motivera hushåll att införskaffa solcellsanläggningar på hustaken för att producera egen el. Solcellspaneler ihopkopplade till ett system benämns ofta som PV-system(Photovoltaic system) och ger hushåll en möjlighet att minska elräkningen och möjligtvis få en ersättning för den el som inte konsumeras. Hur ersättningen för överskottselen ska utformas är inte beslutat i Sverige, frågan har debatterats under arbetets gång och har förmodligen stor påverkan till vilken drivkraft som kan bli dominerande. I andra länder med en mer mogen solcellsutbyggnad så har ekonomiska stöd i form av ersättningar identifierats som en drivande faktor, frågan är om svenska hushåll förväntar sig liknande styrmedel eller om alternativa motiv för tekniken finns. Sett till hur priserna för PV-system har utvecklats i Sverige men även Europa så kan en skillnad ses. Många Europeiska länder har uppnått en mer mogen marknad där installationskostnaden och priset för systemen är lägre än för Sverige. Priserna verkar stagnera mer men det finns fortfarande utrymme för att de svenska systemen kan minska i kostnad då marknaden fortfarande är relativt liten. Därmed finns en möjlighet att grundinvesteringen kan minska mer och ge incitament för tekniken. För att undersöka drivkrafterna för PV-system hos svenska hushåll så har en enkätundersökning konstruerats. Postenkäten skickades ut till 600 hushåll som alla var kunder till Karlstads Elnät AB, svarsfrekvensen var över förväntan och 254 enkäter blev besvarade. Från enkätsvaren så analyserades uppgifterna för att ge en överblick om åsikter för teknologin samt för att försöka se om en kategorisering av hushållen kunde utföras. Från resultaten så kan en positiv inställning till PV-system ses, trots de få installerade systemen i området så har många förtroende för teknologin och vill veta mer. Kännedom om att någon i bekantskapen har ett installerat system verkar nå ut långt, men en kunskapsöverföring kan inte ses hos de som känner någon med ett installerat system. Den dominerande drivkraften för att ta till sig PV-system var i undersökningen ekonomisk motiv. Få av respondenterna upplevde att de hade god kunskap, många såg bristande kunskap om tekniken och vilka ersättningar som gäller som tydliga barriärer för att installera ett PV-system. Ett stort intresse fanns hos respondenterna i undersökningen för att få mer information om systemet och dess villkor, av kommunikationskanalerna så föredrogs broschyrer och möjligheten att läsa om teknologin via hemsidor. Enligt kategoriseringarna av hushållen som genomfördes så sågs att drivkrafterna sällan ändrade sig, den potentiella marknad som finns för PV-system kräver ett tydligare incitament för att realiseras.

Det miljömässiga hållbarhetstänket inom inköpsorganisationer har idag snarare blivit en skyldighet än en valmöjlighet. Både externa och interna drivkrafter förmår företag att integrera ett miljötänk i sin upphandlingsprocess. Upphandlingsenheten inom organisationer har samtidigt fått en större roll inom organisationer och spelar idag en ledande roll i att integrera miljömässig hållbarhet i organisationer. Detta miljötänk i upphandlingsprocessen benämns idag som gröna upphandlingar. Genom kvalitativa intervjuer med fem stycken chefer inom inköp och upphandlingar syftar denna studie till att analysera gröna upphandlingar inom organisationer med produktion och förädling i den privata sektorn. Intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter används som utgångspunkt i studien och jämförs sedan med teorin. Resultatet av studien visar bland annat organisationernas arbete med miljöledningsstandarder och certifieringar ligger till grund för valet av leverantörer. Definitionerna av uttrycket gröna upphandlingar varierar, men i grunden arbetar samtliga studerade organisationer med just detta. Tryck från kunder i form av miljökrav och transparens samt ett gott anseende av omvärlden upplevs som de största drivkrafterna till att genomföra gröna upphandlingar. Barriärerna av gröna upphandlingar består i sin tur dels av en oförståelse, men framförallt av finansiella hinder både internt och externt.

Förvärvsarbete har en stor inverkan på människors liv. Det ger ofta en känsla av meningsfullhet och nytta, men tar även både mycket tid och energi i anspråk. Om individen inte lyckas sätta upp väl fungerande gränser mellan arbetslivet och privatlivet riskerar arbetet att ta en allt för stor plats. Det kan i sin tur resultera i för lite tid för återhämtning som i förlängningen kan leda till ohälsa. Ett flexibelt arbetssätt med avsaknad av ramar och struktur riskerar att övergå i ett gränslöst arbete. Det gränslösa arbetet karaktäriseras av att individer har svårt att släppa arbetet, både fysiskt och mentalt. Denna kvalitativa undersökning syftar till att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur mäklare i Mellansverige hanterar sin något speciella arbetssituation. Mäklaryrket bygger på många arbetstimmar per vecka, hög tillgänglighet och en lön som är 100% provisionsbaserad. Studien intresserar sig för hur mäklare upplever sin arbetssituation, vad som driver dem att arbeta så som de gör och hur de hanterar balansen mellan arbete och privatliv. De teorier som används för att belysa insamlad empiri är nyinstitutionell teori, gränsteori samt Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av studien visar att mäklare har ett gränslöst arbete med avsaknad av fasta ramar. Pengar, kundnöjdhet, konkurrens och legitimitet är de faktorer som driver dem att arbeta så pass mycket som de faktiskt gör. För att hantera det gränslösa arbetet använder sig mäklare av praktiska strategier för att minimera arbetet utanför den faktiska arbetstiden. De uppvisar även en medvetenhet om vikten av återhämtning, även om de i praktiken kan ha svårt att avsätta tid för det. Resultaten visar även att det går att urskilja könsskillnader mellan manliga och kvinnliga mäklare i frågan om vilka drivkrafter de har. Däremot visar resultatet av undersökningen inga könsskillnader gällande strategierna som används för att hantera det gränslösa arbetet.

Den svenska minröjningsförmågan tog stora steg i sin utveckling under 1980-talet och 1990- talet. Då minhotet utvecklades och blev mer kvalificerat så gjorde detta att även den fartygsbundna sjöminröjningen behövde utvecklas och minröjningsfartyget konstruerades. Utvecklingen skedde under en tidsperiod då Marinen var den ledande aktören rörande militära fartygskonstruktioner. Fanns det även andra drivkrafter som låg bakom denna utveckling? I denna undersökning har Allison och Zelikows tre olika perspektiv i deras teori avseende drivkrafterna bakom en beslutsprocess använts. Det första perspektivet behandlar det rationella perspektivet där nyttomaximering står i centrum, det andra handlar om det organisatoriska perspektivet där det återfinns olika interna styrningar och procedurer och det tredje perspektivet är det interna maktkampsperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att samtliga tre perspektiv återfinns i besluten men att det varit det rationella perspektivet som har varit det avgörande i utvecklingen av den svenska minröjningsförmågan till sjöss. Svagast förklaringskraft har maktkampsperspektivet påvisat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen. Lärarna i de två arbetslagen tolkar begreppet entreprenöriellt lärande på ett likartat sätt. Den ekonomiska programvarianten har p.g.a. sin ämnesinriktning en mer direkt koppling till näringslivet, vilket har gjort att drivkrafter bakom utvecklingen i deras fall i högre grad har kommit från det omgivande samhället, än vad som varit fallet med den samhällsvetenskapliga inriktningen. Båda programmens utveckling mot ett mer entreprenöriellt lärande har till stor del varit beroende av ”eldsjälar” bland lärarna. Slutligen konstateras att viktiga förutsättningar för att kunna utveckla entreprenöriellt lärande är därför anpassade lokaler och scheman.

Arbetslivet har genomgått en förändring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriärutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hålla sig anställningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhällsförändring krävs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvägledning, för att hjälpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mål är att ta fram ett verktyg, i form av karriärråd, i syfte att hjälpa individer att nå deras uppsatta karriärmål. I den här studien handlar karriärråd om att lära av de som gått före, för att se om det finns något i deras sätt att utveckla sin karriär som skulle kunna fungera även för andra. Det handlar om att ha andra människor som förebilder, inte att bli deras avbild. Utifrån studiens mål, är syftet att undersöka individers karriärutveckling, för att hitta gemensamma faktorer i hur de har tänkt och agerat i val och förändringar, vilka drivkrafter och egenskaper de har samt vilket stöd de har haft från andra och hur det stödet har påverkat dem. Våra intervjuer och vald teori har inspirerat oss till att utveckla ett verktyg i form av karriärråd. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex intervjuer har genomförts. Teorier som beskriver beslutsfattande och karriärutveckling har valts för att få en djupare förståelse för informanternas berättelser om den egna karriärutvecklingen. Studien har resulterat i åtta karriärråd som talar om vikten av självinsikt, öppenhet, risktagande, anpassningsbarhet, nyfikenhet, optimism, målfokusering, olika beslutsfaktorer samt andras betydelse för den enskildes karriärutveckling.