<p>Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. </p><p>Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.</p><p>I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.</p><p>Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.</p>

<p>I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.</p>

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.

I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen. Resultaten visade att volontärerna upplever drivkrafter som egennytta,  att få vara del i ett meningsfullt sammanhang och att få göra nytta för andra som centrala drivkrafter för sin volontärinsats som också beskrivs som mycket engagerande, meningsfull, stimulerande, givande och som starkt hoppingivande. Viktigt var också upplevelsen av positivt bekräftande från omgivningen. Arbetssituationen upplevdes som mycket tillfredsställande och parametrar som gott ledarskap, frihet, flexbilitet och den sociala kontexten lyftes fram. I undersökningen kunde inte konstateras någon uppenbar koppling mellan det volontära engagemanget och innehållet i psykoterapi-relationen. Undersökningsresultaten kan tolkas som att volontärarbetet sammantaget upplevs som identitetsstärkande för volontären.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. / Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar.  Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.

The world is changing and the business context is no exception. One of the clearest tendencies is a tougher business climate with harder competition due to increased international trade and the expansion of the e-business. At the same time the customers are becoming more sophisticated and demanding. The last decades have also meant that tougher and more frequent demands are being aimed at the businesses from a wider variety of stakeholders; demands regarding how environmental issues, social responsibilities and business ethics should be dealt with. All of the above have driven companies towards implementation of different management systems to be able to cope with the demands as well as to ensure that these issues are being dealt with in an efficient and effective manner. The result is that there might be quite a few management systems that have to be handled, usually a time consuming and bureaucratic task. Theory in the field suggests that an integration of the different management systems is logical and profitable as well as beneficial in many other aspects. Some of the benefits that could be gained due to the holistic approach that the integrated management system (IMS) provides are an alignment of goals and strategies as well as elimination of duplications and sub-optimizations. The IMS will also provide an opportunity for companies to strive towards sustainable development in a balanced manner. Despite this not many companies have intentionally sought to integrate their management systems. Researchers within the field note that there is a lack of empirical data to support the theories regarding how companies act when integrating their management systems, knowledge that might provide insights why integration and IMSs is not more widespread.Hence it is interesting as well as theoretical motivated to further study this area, especially as IMSs might be an aid on the companies’ journey towards sustainable development, a highly important issue. This qualitative multiple case study aims to contribute with knowledge regarding how Swedish companies have handled the issue of IMS, more specific, what driving forces, opportunities and hindrances they have experienced associated with IMS. This, as the knowledge about Swedish firms is limited. The research questions are answered through interviews with managers responsible for the management systems. The findings suggest that companies with more than one management system integrates them to some degree, however not always intentionally, and that it might be a lack of clear motives, driving forces and stakeholder demands that limits further or full integration. The outcome is that integration primarily becomes a coordination of existing management systems with purpose to reduce bureaucracy and redundancies. / Företagsklimatet har de senaste årtiondena genomgått stora förändringar, de tydligaste tendenserna är hur konkurrensen blivit hårdare på grund av utökad internationell och elektronisk handel, samtidigt som kunderna blivit mer kräsna och krävande. Parallellt med detta har vi sett hur allt fler och kraftfullare krav från olika intressenter riktas mot företagen; krav på hur miljö, socialt ansvarstagande och affärsetik bör hanteras. Detta har medfört att företagen implementerat olika ledningssystem för att effektivt hantera dessa frågor. Teorin föreslår att en integrering av ledningssystemen är både logisk och lönsam såväl som i övrigt fördelaktig. Detta då ett integrerat ledningssystem har fördelen av att kunna hantera samtliga frågor på ett holistiskt sätt, bland annat kan uppkomster av dubbelarbete, suboptimeringar och konflikter mellan olika strategier och mål undvikas. Dessutom erbjuder det integrerade ledningssystemet möjligheten att på ett balanserat och effektivt sätt närma sig hållbar utveckling. Trots detta är det relativt få organisationer som medvetet har sökt integrera sina olika ledningssystem för att bättre kunna hantera olika intressenters krav och önskemål. Författare inom området påtalar att det saknas empiriskt stöd för teori kring hur organisationer praktiskt gör när de integrerar, något som annars skulle kunna erbjuda förklaringar till varför integrering inte sker i större utsträckning.Det är alltså såväl intressant som teoretisk motiverat att undersöka detta, speciellt då integrerade ledningssystem kan vara ett hjälpmedel i företagens strävan mot hållbar utveckling. Denna kvalitativa studie syftar således till att bidra med kunskap kring hur svenska företag hanterar frågan om integrerade ledningssystem; vilka drivkrafter, möjligheter och hinder de upplever inom området. Detta då kunskapen om hur svenska företag agerar kring dessa frågor är begränsad. Frågorna besvaras genom tre fallstudier, där intervjuer med ansvariga för ledningssystemen har genomförts. Resultaten indikerar att företag, dock kanske inte alltid medvetet, integrerar sina ledningssystem till en viss grad men att en avsaknad av tydliga motiv, intressentkrav och drivkrafter förklarar varför ytterligare, eller full integrering, ej sker. Detta medför att integrering i första hand innebär att en samordning av befintliga ledningssystem sker i syfte att reducera byråkrati och dubbelarbete.

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria. / With a quantitative method, this study shows how Telenor Sweden’s selling of mobile phone subscriptions tended to be affected by the locations of their stores. Whether the stores were placed in clusters or not and whether they were placed in street locations or in shopping malls were considered. Consideration was also taken to which competitors in the same business that was located nearby the stores, to examine if they had an effect on the selling. The conclusion of the study indicates that, with respect to the selling, it was best to have a store in a cluster and preferably in a cluster in a shopping mall.