Att företag väljer att arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna blivit allt vanligare. Studiens syfte är att undersöka drivkrafterna till att NCC arbetar med miljöfrågor inom ramen för Corporate Social Responsibility, samt på vilket sätt och varför drivkrafterna till att bedriva miljöarbete har förändrats under de senaste tjugo åren, från 1996 tills idag. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer anställda inom NCC, intervju som metod har kompletterats med en analys av NCC:s årsredovisningar från 1996 till 2016. Utifrån en tematisk indelning har de olika drivkrafterna klassats som ekonomiska, legala och etiska. Resultatet av studien visar att för 20 år sedan var det legala drivkrafter som var det främsta motivet till NCC:s miljöarbete följt av ekonomiska drivkrafter och därefter etiska. Idag har den rangordningen förändrats. Drivkrafterna bakom NCC:s miljöarbete idag är främst ekonomiska drivkrafter, följt av etiska och därefter legala.

För att öka Sveriges cirkularitet utvecklas idag internationella standarder i syfte att definiera och enhetliggöra konceptet cirkulär ekonomi. Det nationella arbetet utförs av kommitté SIS/TK 616, vilken är bestående av majoriteten företag. Studien jämför delaktiga och ickedelaktiga företag i denna standardiseringskommitté. Syftet är att undersöka företagsgruppernas aktuella cirkularitetsarbete samt deras uppfattningar gällande de kommande effekterna av CE-standardiseringen. Undersökningen baseras på teori av Ellen MacArthur Foundation samt standardiseringsteori. Empirisk datainsamling utfördes med hjälp av tretton semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens cirkularitetsarbete ökar i relevans men att den cirkulära aktiviteten är varierar både inom och mellan företagsgrupperna. CE-standardiseringen uppfattas innebära en ökad utveckling av CE-arbete vilket tros kunna leda till Sveriges ökade cirkularitet.

The real estate agent's main task is to be the intermediary actor between seller and buyer, to this task handling of practical elements such as contract writing, access and customer contact is added. These practical elements are usually handled at the real estate companies' offices, which are often located in different places in the cities. In Helsingborg, the business climate is among one of the foremost in the country, and in comparison with the average in Skåne and the country, the real estate industry is larger in Helsingborg. In addition, there are real estate companies scattered in different places in Helsingborg, whereupon the natural question becomes why? This study therefore aims to investigate the driving forces that may lie behind the localisation decision for the real estate companies in Helsingborg. The study has used a qualitative approach where the empirical material has been obtained through semi-structured interviews that have been transcribed and then summarized in the empirical section. The selection of respondents has been goal-oriented to cover the whole of Helsingborg and gain a broader perspective. The interview questions and the analysis are based on and have been formulated according to the theoretical material on which the study is based. The results of the study show that the main driving forces behind the localisation decision for the real estate companies in Helsingborg are accessibility and visibility towards their customers. / Fastighetsmäklarens huvudsakliga uppgift är att vara den förmedlande aktören mellan säljare och köpare, till denna uppgift tillkommer hantering av praktiska moment såsom bland annat kontraktsskrivningar, tillträden och kundkontakt. Dessa praktiska moment hanteras oftast på fastighetsmäklarföretagens kontor som ofta finns lokaliserade på olika platser i städerna. I Helsingborg är företagsklimatet bland ett av de främsta i landet och i jämförelse med snittet i Skåne och riket är branschen fastighetsverksamhet större i Helsingborg. Dessutom finns fastighetsmäklarföretagen utspridda på olika platser i Helsingborg, varpå den naturliga frågan blir varför? Denna studie syftar därav till undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom lokaliseringsbeslutet för fastighetsmäklarföretagen i Helsingborg. Studien har nyttjat en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats för att sedan blivit sammanfattade i avsnittet empiri. Urvalet av respondenter har varit målstyrt för att täcka hela Helsingborg och få ett bredare perspektiv. Intervjufrågorna och analysen bygger på och har formulerats utefter det teoretiska material som ligger till grund för studien. Studiens resultat visar på att de främsta drivkrafterna bakom lokaliseringsbeslutet för fastighetsmäklarföretagen i Helsingborg är tillgänglighet och synlighet gentemot sina kunder

No description available.

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

Digital transformation har blivit centralt i många verksamheter för överlevnad och ses som en chans för att modernisera verksamheten. En digital transformationsprocess kan starkt påverka verksamhetsprocesser och värdet på tjänster eller produkter. Det är därför relevant att förstå hur IT-beroende arbetssystem inom en verksamhet påverkas och vad det innebär för deltagare. Tidigare forskning visar på att verksamheter genomför digital transformation för att få konkurrensfördelar och bemöta utmaningar och möjligheter som digital teknik medför i industri och samhälle. Syftet med studien är att öka förståelsen om hur ett IT-beroende arbetssystem påverkas av drivkrafter för en digital transformationsprocess, vilken målsättning som utformats och vilka framgångsfaktorer som använts. Detta görs genom att undersöka valda teorier som har kartlagt digital transformation och relaterade fält, sedan jämföra dessa teoretiska resultat med det valda fallet. Studien har valt en kvalitativ fallstudie av bolåneprocessen inom en bank som går igenom en digital transformation som ger forskningen en djupare blick inom en specifik process och den sociala miljön. Teorierna är generaliserade för flera typer av verksamheter som går att identifiera inom detta fall men det finns tydliga områden som har visats mer relevanta. Studien har identifierat att förändrade kundbeteenden och en ökad konkurrensmiljö har drivit verksamheten till förändring. Målet för denna förändring har varit att förenkla tjänster och öka kundnöjdheten med hjälp av digital teknik. När denna utveckling utfördes identifierades det ett flertal framgångsfaktorer. Den mest prevalenta framgångsfaktorn för fallet är agil stödjande organisationskultur. Det har visats mindre påverkan på deltagarroller under förändringen. Istället har digital teknik en stor relevans på verksamhetsprocesserna för att erbjuda tjänsten. Verksamhetsprocesserna har förändrats till att erbjuda tjänsten digitalt för kunder. Samtidigt har arbetet för handläggare stöttat med fler automatiserade uppgifter och ett ökande i kundens självbetjäning digitalt. / Digital transformation has become central to many organizations for survival and is seen as a chance to modernize the business. A digital transformation process can affect business processes and the value of services or products. Therefore it is relevant to understand how IT-reliant worksystems within a business are affected and what this means for the participants. Previous research shows that organizations carry out digital transformation to gain competitive advantages and meet the challenges and opportunities that digital technology brings in industry and society. The aim of the research is to increase the understanding of how an IT-reliant worksystem is affected by drivers for a digital transformation process, which objectives have been designed and which success factors have been used. This is done by examining theories that have mapped digital transformation and related fields, then comparing these theoretical findings with the chosen case. This study has chosen a qualitative case study of a mortgage loan process within a bank that is going through digital transformation that gives the research a deeper understanding within a specific process and the social environment. The theories are generalized for several types of businesses that can be identified within this case, but there are more areas that have been shown to be more relevant. The study has identified that changed customer behavior and an increasing competitive environment have driven the business to change. The goal of this change has been to simplify services and increase customer satisfaction with the help of digital technology. When this development was carried out, success factors were found. The most prevalent for the case was demonstrated as an agile supportive organizational culture. There has been less impact on the participants' role during the change. Instead digital technology has a relevance to the business processes to offer the service. Business processes have changed to offer the service digitally for customers. At the same time, the work for administrators has been supported with more automated tasks and an increase in digitally customer self-service.

Syntetiska läkemedel är ett viktigt verktyg för människors hälsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom läkemedelssubstanser har en biologisk effekt på människan, kan de också ha det på andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha på miljön i framtiden är stor. Dock går det redan idag att mäta halter av läkemedel i vattnet, och en viss påverkan på vattenlevande organismerhar kunnat påvisas. Därför behövs en ny syn på läkemedel, och användningen därav, där även miljön tas i beaktning. Detta är syftet med en hållbar läkemedelsanvändning. Syftetmed uppsatsen är att utveckla detta begrepp, samt att ge en bild av förutsättningarna för en sådan utveckling i Sverige. För att komma fram till det har jag använt mig dels av halvstrukturerade intervjuer med några viktiga aktörer på området, dels textanalys av läkemedelsföretags och Läkemedelsverkets hemsidor. Drivkrafter som har kunnat identifieras är bland annat information och användningen av ekonomiska verktyg. Hinder som har nämnts är exempelvis luddiga miljömål och okunskap om riskerna med läkemedel i miljön. / Pharmaceuticals have become an important tool concerning people’s health and are todaywidely used. Unfortunately though they leek out into the environment by unused pharmaceuticals being flushed out into waterways, or channelled through the body along with urine and faeces. Bearing in mind their biological effects on humans, pharmaceutical substances might also have similar effects on other living organisms, and regrettably there is a substantial lackof knowledge regarding the impact this might have on the environment in the future. It ishowever already possible to measure the pharmaceutical content in watercourses and some of its consequential effects on water organisms have been proven. That is why a new approach to pharmaceuticals, and pharmaceutical use, is needed, one where environmental concerns are taken into consideration. This is the purpose of sustainable pharmaceutical use. The intentionof this paper is to explore this concept, as well as to illustrate the preconditions for sustainable pharmaceutical use and its development in Sweden. In order to do so, I have carried out half structured interviews with a few important stakeholders, and conducted an analysis of web pages belonging to Pharmaceuticalcompanies and the Pharmaceutical agency. The driving forces that have been identified arefor instance using information as away to educate the general public and the manipulation of economical advances and constrains as tools to guide the people into making more environmentally friendly decisions. Impediments that have been mentioned are among others the indistinctenvironmental goals and the lack of knowledge regarding the risks pharmaceuticalshave on the environment.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

Titel: Drivkrafter för införandet av nya mjölkrundor: En fallstudie på Micropower Bakgrund: Införandet av en mjölkrunda hos Micropower har inneburit förbättringar inom den inkommande logistiken från leverantörerna. Främst har kostnaderna minskat men företaget har också sett förbättringar gällande deras mest betydande kvalitetsmått såsom leveransprecision och fyllnadsgraden. I takt med högre krav på hållbarhet och förväntningar på minskade utsläpp står Micropower nu inför utmaningar gällande implementeringen av fler förändrade tillvägagångssätt kopplat till sin ruttplanering. Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att skapa ett tillvägagångssätt som utvecklar ruttplaneringen för Micropower och bidrar till en förbättrad planering för deras inkommande transporter. Tillvägagångssättet tas fram med hjälp av två frågor: Fråga 1: Vilka drivkrafter har Micropower kopplat till införandet av nya mjölkrundor? Fråga 2: Vart kan Micropower införa nya mjölkrundor, utifrån drivkrafterna? Metod: Studien är en fallstudie utförd på Micropower i Växjö. Metoden för fallstudien är datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med personer i beslutsfattande roller hos Micropower. Metoden utgörs även av datainsamling på Excel-data som sedan har komprimerats och utvärderats under studiens gång. Validitet samt reliabilitet är begrepp som ska uppnås genom studien. Slutsatser: Resultatet leder till identifiering av följande drivkrafter:  Användning av informationssystemAnvändning av kvalitetsmåttDirekta körningens påverkan på hållbarhetenKostnader kopplat till direkta körningar.Resultatet ger även förslag på 4 nya mjölkrundor till Micropower. Nyckelord: Mjölkrundor, Ruttplanering, Inkommande transporter, Direkta körningar, Slingbil, Drivkrafter, Kvalitetsmått, Leveransprecision, Transportkostnader.

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.