Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna bestod av sex personer som var mellan 21 och 31 år. Resultatet indikerar att deltagarna drivs av återkoppling, utvecklingsmöjligheter, varierande arbetsuppgifter samt möjligheten till att kunna påverka sina arbetstider och uttrycka sina åsikter. Deltagarna är oavsett ålder, roll och branschtillhörighet relativt samstämmiga om vilka drivkrafter som de upplever att de har i relation till arbetet. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning och studier har indikerat på.

Avsikten med detta examensarbete var att undersöka ur ett individperspektiv hur det kan vara att gå från att vara anställd till att starta eget. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med företagsledare som har tidigare erfarenheter av att arbeta som anställda var syftet att undersöka de individuella drivkrafter som legat till grund för karriärbytet. Jag ville äventa reda på hur företagarna ser på tiden som anställd. Resultatet visade bland annat att egen- företagarna till stor del styrs av personliga drivkrafter och yrkesambitionen att kunna styra över sitt eget arbete och sätta sin egen prägel på verksamheten. Informanterna berättar att de på olika sätt inte fick utlopp för sin kreativitet och problemlösningsförmågor under tiden som anställda och att det var det som la grunden till uppstarten av en egen verksamhet. Deltagarna ser entreprenörskapet som en livsstil och inte enbart ett arbete eller sysselsättning. Tiden som anställd var en lärorik period för dem men endast en av de fem deltagarna skulle kunna tänka sig att återgå till en anställning i framtiden.

Det är betydligt fler kvinnor än män som söker sig till den akademiska världen. Svenska universitet präglas av en horisontell könsfördelning. Män och kvinnor söker sig till olika utbildningar även om majoriteten är kvinnodominerade. Syftet med studien har varit att undersöka ett antal faktorer till studenters vidareutbildning och om det kan kopplas till könsmärkning i relation till den ojämna könsfördelningen på personalvetarprogrammet. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som data insamlingsmetod. Intervjun omfattade 3 kvinnliga och 3 manliga studenter på personalvetarprogrammet på Umeå Universitet. Resultatet visar att personalvetarprogrammet på Umeå Universitet är kvinnligt könsmärkt. Valet av utbildning påverkas av könsmärkning. Det är alltså inte det biologiska könet i sig som är den avgörande utan det är de egenskaper samhället applicerat på könet som påverkar individens val.

Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.

Det svenska flygvapnet kommer inom en relativt snar framtid införskaffa nya flygplan och samtidigt utöka sin verksamhet från tre till fyra flottiljer vilket innebär att antalet divisioner ökar från sex till åtta. Expansionen kräver stora personella resurser, resurser som kanske inte finns i framtiden. Med anledning av stora pensionsavgångar inom den närmsta 10 års-perioden kombinerat med en svårighet för flygvapnet att utbilda i tillräcklig omfattning, kommer det råda brist på stridspiloter i framtiden. Studien har ett behållarperspektiv och fokuserar på vilka drivkrafter som får Försvarsmaktens stridspiloter att stanna kvar i yrket samt vad som kan få dem att tveka i sin anställning. Målet med studien är att de svar samt de slutsatser som dras kan ge flygvapnet en inblick i hur enskilda stridspiloter ser på sin arbetssituation. Studien fokuserar på en verksamhetsort, F17 Kallinge och deras två divisioner. Fallstudien har en induktiv ansats och inhämtar empirin från djupintervjuer av stridspiloter tillhörande F17. Empirin analyseras mot framtagen teoretisk referensram. Den använda referensramen utgörs av Ryan & Deci inre och yttre faktorer, HeinMotivation av högspecialiserade kreativa medarbetare, Herzbergs tvåfaktorteori, Vallerand passion, Locke & Latham målsättningsteori samt Flower & Hughes employee retention. Studien visar att de primära drivkrafterna att stanna kvar som stridspilot på F17 är identitet, självförverkligande och arbetsglädje. Stridspiloterna stimuleras av spänningen, flygningen och själva jobbet i sig. Passionen till yrket är många gånger så stark och känslan av att vara del i en spetsverksamhet samt känslan av att vara unik gör att de identifierar sig med yrket och det blir som ett kall. Personlig utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna, de vill hela tiden ha nya utmaningar och utveckling, personlig som förbandets. När så sker upplever piloterna en känsla av självförverkligande. Viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för detta och verkar som en basplatta är ledning, gemenskap och trygghet. Det finns behov av en god gemenskap och ett starkt behov av att känna tillhörighet till divisionen. Basplattan utgörs även av tryggheten en anställning i Försvarsmakten innebär samt den unika kompetensen en stridspilot innehar. De viktigaste faktorerna som får piloterna på F17 att tveka i sin anställning är stagnation, yrkeslivet efter åren på operativ stridsflygdivision och obalans i familjelivet. Känner stridspiloterna att utvecklingen stannar av, både individens och förbandets utveckling, blir de omotiverade och känner en anledning att tveka. De känner även att lönen har stagnerat samt att pensionsåldern förändrats vilket leder till en minskad motivation. Vad som händer efter livet på divisionen oroar piloterna kopplat till identiteten, gemenskapen samt passionen i flygningen. Familjen är högst prioriterad och det måste finnas en balans mellan yrkesliv och familjeliv för att de ska stanna kvar i Försvarsmakten. För att hantera drivkrafterna och orsakande faktorer att sluta krävs en lyhörd och flexibel ledning som även leder, uppmuntrar, sätter tydliga mål och förstärker den goda gemenskapen. / The Swedish air force will in a near future obtain new airplanes and expand its function from three to four wings which imply that the number of squadrons increases from six to eight. The expansion demands large numbers of personnel, personnel that maybe not will exist in the future. The amount of fighter pilots connected to the role is dangerously close to critical mass if not below and that is if no one quits before retention. This study has its perspective on keeping the personnel and focusing on which driving forces makes the armed forces fighter pilots stay in their employment. The objective with this study is that the answer and the conclusions drawn will give the air force an insight in how individual fighter pilots consider their work situation. The study has focus on one working place, F17 Kallinge and its two squadrons. The case study has an inductive approach and collects the empiricism from depth interviews of fighter pilots belonging to F17. The empiricism analyzed against the forthcoming theoretical reference. The reference used are Herzberg two factor theory, Ryan & Deci intrinsic and extrinsic factors, Locke & Latham goal setting theory, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation: motivation theory & practical application and Vallerand passion. The study concludes that identity, fulfillment and job satisfaction is factors that motivates the fighter pilots to stay in the armed forces and factors like stagnation, work life post squadron and a life imbalance between the job and the private life makes them hesitate.

The purpose of this master’s thesis is to investigate children’s access to specific children’s activities at Swedish public libraries 2005. The thesis is based on literature studies and qualitative interviews with children’s librarians, library directors and local politicians at two demographically different libraries in Gothenburg.The sub questions are: What measures exist to promote children’s access to public libraries and children’s activities when it comes to: law and other political statements: different efforts on the state level and different efforts on the municipal level in the direct activity with children at public libraries? What driving forces and needs justify activities for children at public libraries? How will the responsible persons judge that the efforts are sufficient? The result of the study shows that children’s access to library activity has increased in the last couple of years due to reorganization, economic savings with closing down of library affiliates and because libraries have given priority to other things, like IT and new media. Children’s librarians have got new assignments and less time for children’s activity.The conclusion of our investigation is that children’s librarians are ambitious in their work, but unfortunately don’t give children’s library activity adequate resources. Maybe due to the unwillingness of library directors and politicians to give priority to any target group before another group, despite their commission that children shall be given priority at Swedish public libraries. / Uppsatsnivå: D

Resursuttagen i Sverige är cirka fyra gånger större än vad som på lång sikt anses vara hållbart. I takt med att befolkningen växer ökar mängden hushållsavfall vilket har lett till att avfallshanteringen idag är en viktig del inom arbetet mot en mer hållbar miljö. Avfall genereras från alla hushåll och kan genom återvinning och återanvändning vara en tillgång som minskar resursuttagen. Fokus för denna studie ligger i källsortering av hushållsavfall. Syftet har varit att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom valet att källsortera och vad som påverkar dem. Utgångspunkten i studien var att ägandeformen av bostaden påverkar graden av källsortering. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med personer från två olika stadsdelar i en svensk tätort. Det insamlade materialet har analyserats för att kunna svara på studiens syfte. En större förståelse för vad som driver personer att källsortera innebär en möjlighet att skapa incitament för att uppnå en högre källsorteringsfrekvens i samhället. Resultatet visar att ägandeformen av bostaden inte påverkade upplevelsen av källsortering. Den främsta drivkraften ligger i individens moraliska förpliktelse att göra rätt och att ta sitt ansvar. För att kunna utöva sin drivkraft är det viktigast att det finns en rutin för beteendet för att göra det en del av vardagslivet. Möjligheten att skapa en rutin påverkas främst av tillgänglighet, men också ansvarsfördelningen och synen på vad avfall är.

<p>Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar</p><p>vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på</p><p>vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.</p><p>Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda</p><p>fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens</p><p>ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera</p><p>dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:</p><p>utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna</p><p>för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av</p><p>generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar</p><p>och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga</p><p>verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och</p><p>hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om</p><p>dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt</p><p>närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle</p><p>även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan</p><p>generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha</p><p>innehållet med chefernas verkliga behov.</p>

<p>Förändring är ett tillstånd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet är lugna, andra häftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgått från en fallstudie i syfte att redogöra för förändringsprocessen som sedan början av 2000-talet pågått på fallföretaget Sjölanders Mekaniska. Utifrån undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förändringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frågor har ställts: På vilket sätt har förändringsarbetet kommunicerats från ledningens sida? Hur har förändringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna? Lever småföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen på Sjölanders Mekaniska beror i stora drag på god insikt om att förändringar behövde ske och att förändringsvisionen sedan, efter bästa förmåga förmedlats. Vidare att alla, på ett eller annat sätt, gjordes delaktiga i förändringsarbetet vilket skapade välbehövligt engagemang.</p>

<p>This thesis focuses on the motives and incitements for voluntary work. The main question for this thesis is why people get involved in voluntary work. What are the motives and incitements for voluntary commitment and what do people gain from this kind of commitment? The thesis is based upon qualitative research methods at Frivilligcentralen in Norrköping. The theoretical perspectives are a community commitment, satisfaction of being part of a meaningful context, altruistic and self-interest and an increased pace of social changes. The results show that social conditions, community insufficiency, community commitment and personal motives and incitements all prove to be the reason for voluntary work. An important conclusion of this thesis shows that there are a variety of complex motives to why people involve themselves in this kind of voluntary work.</p>