Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att barn med dyslexi hade betydligt fler emotionella, psykosociala och beteende problem. Barnens självkänsla var låg, de blev ofta mobbade och skolsituationen upplevdes som jobbig. För att må bra utvecklade barnen mer eller mindre bra strategier. Positivt för barnen var att ha kamrater, föräldrar och lärare som förstod dem, ha en egen positiv attityd samt att vara duktig på något som inte hade med läsning att göra. För att förebygga ohälsa bör barnen tidigt och med hjälp av specialpedagogiska metoder för dyslektiker lära sig att läsa och skolsköterska bör utveckla rutiner för att snabbt och tidigt upptäcka ohälsa. / Dyslexia implicates problems with reading and writing. The problem is common and approximately five to ten percent of all schoolchildren are estimated to have dyslexia. Dyslexia is a disability that often leads to ill-health among schoolchildren. Ill-health is difficult to interpret and the school nurse has an important role to prevent, detect and to reduce the impact of the disability. The purpose of this study was to identify signs for ill-health seen in children with dyslexia and what factors that affect the ill-health. This study was conducted as a literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The results showed that children with dyslexia had significantly more emotional, psychosocial and behavioural problems. The children's self-esteem was low, they were often bullied and the school situation was perceived as annoying. In order to feel good have the children developed more or less successful strategies. Positive for the children was to have friends, parents and teachers who understand them, have a positive attitude and be good at something that not had to do with reading. In order to prevent ill-health should the children early get help of special teaching methods for dyslexics and the school nurse would develop procedures for a rapid and early detection of ill-health.

No description available.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg?

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Att urskilja om en andraspråkselevs läs- och skrivsvårigheter är av tillfällig, andraspråksrelaterad natur eller ett tecken på en djupare problematik är svårt. Samtidigt är det av fundamental betydelse för att eleven i fråga ska få den undervisning som svarar mot aktuell utvecklingsnivå och behov. I föreliggande kvalitativa studie har pedagoger som ansvarar för språkundervisning i grundskolans högstadium och gymnasium intervjuats. Syftet med studien är att förstå pedagogers tankar kring faktorer som bidrar till att de uppmärksammar och urskiljer dyslexi hos tonåriga andraspråkselever, samt vad de anser vara viktigt för att skolorna ska kunna agera på ett adekvat sätt när funderingar kring dyslexi finns. Resultaten har analyserats utifrån teorin the Simple View of Reading och Aarons m.fl. (2008) vidareutveckling av denna teori. Pedagogerna i studien diskuterar läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och dyslexi i synnerhet på ett sätt som visar att de har kunskap om vad som skiljer dyslexi från övriga läs- och skrivsvårigheter och förmåga att upptäcka vad som kan vara avvikande och problematiskt i en enskild elevs språkutveckling. Pedagogerna framhäver samarbete och elevens lärmiljö som viktiga faktorer för att skolan ska kunna agera på ett adekvat sätt kring andraspråkselever med eventuell dyslexi. Fasta modersmålslärare gagnar eleverna, eftersom dessa finns i verksamheten och är involverade i det dagliga arbetet. En önskan finns bland flera av informanterna att specialpedagoger och speciallärare kommer ut i klassrummen. Tillsammans med övriga pedagoger kan de observera, reflektera, föreslå och hjälpa till med extra anpassningar utifrån eleven i kontexten. Likaså uttrycks en önskan om en mindre hierarkisk organisation där pedagoger och skolledning har tillit och respekt för varandra och där fokus ligger på ett effektivt arbete med att stödja elevens utveckling. Genom en rutin att screena alla elevers läs- och skrivförmåga kan svårigheter upptäckas tidigare. Ett problem som fler av informanterna i studien tar upp är den långa väntan på utredning av extern aktör, vilket kan leda till att insatser för att stötta elevens utveckling försenas när skolorna saknar underlag för ändamålsenliga åtgärder. Därför är det önskvärt att skolan har egen kompetens att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ett proaktivt ledarskap, där skolan är tydlig med vad den står för, har höga förväntningar på både elev och personal, struktur i undervisningen, regelbunden kunskaps- och färdighetskontroll och snabb respons är några exempel på framgångsrikt agerande, likaså att snabbt reagera när en elev inte utvecklar sina färdigheter och kunskaper som förväntat.

Today everyone needs to be able to read and write, but about 15-20% of the world's population has problems with this. Reading disabilities such as dyslexia are characterized by difficulty in decoding text, which can reduce motivation and may lead to avoidance strategies. The aim of this study is to increase knowledge and awareness of how children’s librarians in public libraries support children with reading and writing difficulties/dyslexia. Seven librarians were interviewed. The interviews were analyzed with the help of Chamber’s model of the reading circle and Schmidt’s categorization of the librarian’s roles. The result of the study showed that librarians seek to learn more themselves, for instance by attending different workshops. They also try to collaborate with teachers and parents and to develop reading promotion methods as well as the library room itself. Challenges faced by the librarians include finding ways to reach children who avoid the library, identifying children who need support and better marketing of the library’s services to families who use these services only via internet. The findings suggest that library schools can do more to increase student awareness of reading disabilities and how to work with reading promotion for this group.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Dyslexia is a functional problem, affecting the ability to read and write. As future teachers, we will meet students with dyslexia. The purpose with this exam study has therefore been to describe dyslexia and its causes. Another purpose was to find out – from the perspective of a teacher – what experienced teachers know about the problem and how they in practical work can enhance the learning process for students with dyslexia, both individually and in class. A connected purpose was to study results from research in how to facilitate learning for dyslectic students. (N = 27). The hypothesis was that teacher’s knowledge about dyslexia was too shallow. Our method of data collection was quantitative and qualitative enquiries in two schools in Stockholm County. The result derived from the answers was rather similar in character and confirmed our hypothesis.