Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

Abstract The purpose of this essay is to increase the knowledge of which strategies students with reading and writing disabilities or dyslexia use to learn in secondary school. The study aims to examine the following questions: Which coping strategies do students with reading and writing disabilities use in their studies? How can remedial teachers support students with reading and writing disabilities in their learning process? The study consists of two interviews with a total of three hours recorded material made with a secondary school teacher who teaches Swedish and English. The teacher has experiences of reading and writing disabilities herself but also from teaching students with dyslexia. The interviews are constructed into a lifestory describing experiences of reading and writing disabilities in school, during teacher training and as a teacher. The study shows limitations in the possibility to draw general conclusions form the data since there is only one informant participating. On the other hand its strength is the opportunity to illustrate unique and detailed experiences in a life characterized by difficulties to learn reading and writing. The results of the study shows that strategies used by girls with a high capacity for studies though they have reading and writing disabilities or dyslexia, also can prevent the discovery of their difficulties until secondary school or even later. It seems like these difficulties can contribute to a low self-esteem even as an adult which shows the importance of an early intervention. The results also implies that by teaching phonologic awareness, decoding and ortographic reading, young adults and adults still can improve their language skills. To increase the knowledge of and the understanding for these students might be a task for a remedial teacher in secondary school. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärningssituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på gymnasiet. Studien försöker besvara följande frågeställningar:   Vilka strategier använder elever i läs- och skrivsvårigheter för att klara av sina studier? Hur kan man som speciallärare stödja inlärningsprocessen för elever i läs- och skrivsvårigheter? Studien bygger på två intervjuer med en sammanlagd inspelad intervjutid på tre timmar som gjorts med en gymnasielärare i svenska/engelska. Läraren har erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter både för egen del och hos elever som läraren kommit i kontakt med i sitt yrke. Intervjuerna har konstruerats till en kronologisk och tematiskt utformad livsberättelse som handlar om lärarens erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter under sin skolgång, lärarutbildning och som yrkesverksam lärare.  Med ett begränsat urval av informanter så gör studien inga anspråk på att presentera generaliserbara resultat utan belyser istället det unika i en persons erfarenheter. Det framkommer i livsberättelsen att strategier som duktiga och ambitiösa flickor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi använder för att klara av sina studier, också kan hjälpa till att dölja svårigheterna väldigt långt upp i åldern. Ett sent upptäckande av läs- och skrivsvårigheter verkar också bidra till ett dåligt självförtroende som vuxen vilket indikerar vikten av att uppmärksamma tecken på svårigheter på ett tidigt stadium. Resultaten antyder också att man genom undervisning kan öka fonologisk medvetenhet, avkodning och ortografisk läsning även som ungdom eller vuxen. Att öka kunskapen om och förståelsen för denna elevgrupp skulle kunna vara en arbetsuppgift för en speciallärare på gymnasiet.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work. The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity.  The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach. During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students.  Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity.  The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

This work concerns children with reading- and writing difficulties/dyslexia. My purpose is to investigate the practical experience of teachers as well as their everyday work with these children. My questions are: How do teachers work with children aged 4-9 who have reading- and writing difficulties/dyslexia? Which various teaching aids exist for children who have reading- and writing difficulties/dyslexia? Which subjects are affected by reading- and writing difficulties/dyslexia? To answer the above questions I have used the qualitative method. I have performed interviews and observations. Previous research has shown that reading- and writing difficulties/dyslexia is one of our most common disabilities. It is present in all classes. There is also a discussion if reading- and writing difficulties and dyslexia are the same thing or not. Early support is important for children with reading- and writing difficulties/dyslexia. My conclusion is that the educating system does many things to help children with reading- and writing difficulties/dyslexia by the use of supporting methods, teaching aids, special educators, attitude, motivation and cooperation with parents. Examples of teaching aids are computer software and speech synthesis. Finally I have seen that reading- and writing difficulties/dyslexia actually do affect all subjects.

Syfte Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Metod Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultat Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika. Diskussion Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut. Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter. I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter. I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser. Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.

Purpose: my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students. Method: I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers Results: In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor.   Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd.   Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete.   Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

<p>Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. </p><p>I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. </p><p>Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.</p>