Ein Geschäftsmodell wird durch einen Geschäftsgegenstand, ein dazugehöriges Nutzenmodell, eine Wertschöpfungskonfiguration und ein Erlösmodell beschrieben. Eine tiefere Analyse des Web2.0-hänomens, welches durch Technologien, Anwendungen und soziale Strömungen gekennzeichnet ist, zeigt, dass - zumindest in der digitalen Ökonomie - alle Elemente des Quadrupels Geschäftsmodell beeinflusst sind. Insbesondere werden die Wertschöpfungsarchitekturen und -konfigurationen eines jeden Unternehmens, einer jeden Organisation und der gesamten Volkswirtschaft neu definiert. Im Artikel werden zunächst die klassischen Geschäftsmodelle der Pre-Web2.0-Ära beschrieben und darauf basierend die Angriffspunkte durch Web2.0 auf die einzelnen Merkmale dargestellt. Das entstehende Schema kann zur systematischen Suche und Klassifizierung neuer oder schon existierender Web2.0-Modelle verwendet werden. Aus den beschriebenen Veränderungen erwächst ein ungeheurer Anpassungsdruck für Unternehmen und Organisationen. Die Arbeit schließt mit einer Charakterisierung der möglichen und notwendigen Anpassungsschritte, die neben dem Aufladen existierender Nutzen- und Erlösmodelle, insbesondere ein radikales Umdenken in Wertschöpfungsarchitekturen und –konfigurationen erfordern.

No description available.

Tesis por compendio / [ES] La sostenibilidad es un concepto que se está haciendo extensible a cada vez más ámbitos de nuestra sociedad, estando muy presente en la esfera empresarial a través de la denominada sostenibilidad corporativa. Sin embargo, la capacidad de determinar qué prácticas sostenibles aplicar para poder generar el mayor rendimiento para las compañías todavía se antoja complicado. Esto es debido a que intervienen diferentes variables, como, por ejemplo, el tipo de sector en el que operen las organizaciones y el nivel de desarrollo de prácticas sostenibles aplicadas por los competidores. Es por ello, que, el propósito de esta tesis consiste en el desarrollo de las primeras fases de una teoría que permita a los responsables de las compañías conocer qué tipo de prácticas sostenibles aplicar en función de su organización interna y su posición competitiva. Para ello, inicialmente de desarrolló un análisis de la literatura para identificar las metodologías creadas para ayudar a las organizaciones a integrar la sostenibilidad en su modelo de negocio. Además, se valoró el nivel de aceptación y de uso de dichas metodologías por parte de consultores y directivos de compañías. Posteriormente, se llevó a cabo un detallado estudio del estado del arte sobre la sostenibilidad corporativa que identificó cinco líneas de investigación que se están produciendo actualmente. Estas cinco líneas fueron clasificadas en cinco conceptos que han permitido conocer diferentes tipos de prácticas sostenibles aplicadas por las empresas y, además, contribuyó al desarrollo del protocolo de estudio de casos. El primer concepto es la 'sostenibilidad holística', el cual engloba toda la literatura relativa a cómo la sostenibilidad se debe gestionar desde un punto de vista global incorporándola en la estrategia de la organización. El segundo concepto se denomina 'metodologías sostenibles', concepto que trata de las diferentes metodologías o modelos desarrollados por académicos para ayudar a los responsables de las compañías a determinar qué prácticas ambientales aplicar. El tercer concepto trata de los 'modelos de negocio sostenibles', es decir, las características de aquellas compañías que deciden situar la sostenibilidad en el centro de su negocio y de su propuesta de valor. El cuarto concepto, denominado 'operaciones sostenibles' recoge todas las actividades que se circunscriben a un área concreta de la compañía para reducir el impacto ambiental (p.e. aplicación de tecnología que permita el consumo de energía renovable). Y, finalmente, el quinto concepto, titulado 'innovación orientada a la sostenibilidad', este último concepto abarca el campo de análisis sobre cómo la interacción entre diferentes prácticas en una misma empresa mejoran su rendimiento. El protocolo de estudio de casos se empleó para analizar a una serie de empresas conocidas por la aplicación de prácticas sostenibles, de manera que, usando dicho protocolo se pudo determinar qué tipo de prácticas sostenibles implantadas por estas empresas han sido capaces de generarles un incremento de su rendimiento. Los resultados obtenidos permiten clasificar a las compañías en cinco fases en función de nivel de integración de la sostenibilidad que han desarrollado. Estas fases pasan por el aprovechamiento del cumplimiento legal como una oportunidad, pasando por el desarrollo de una cadena de valor eco-innovadora hasta convertirse en modelos de negocio sostenibles. Para facilitar que la sostenibilidad se convierta en un factor transversal a toda la compañía se requiere de un sistema de gestión ambiental (SGA). De manera que, este tipo de sistemas protocoliza la sostenibilidad incorporándola en los diferentes procesos de toma de decisiones. Finalmente, esta tesis ofrece una serie de prácticas sostenibles que pueden ser desarrolladas por las compañías en función de la fase de integración de la sostenibilidad en la que se encuentren y en la estrategia que siga la compañía. / [CA] La sostenibilitat és un concepte que s'està estenent cada vegada a més àmbits de la nostra societat, estant molt present en l'esfera empresarial mitjançant de la denominada sostenibilitat corporativa. No obstant, la capacitat de determinar quines pràctiques sostenibles s'han d'aplicar per poder generar el major rendiment per a les companyies encara és una qüestió complicada. Això es degut a que intervenen diferents variables, com, per exemple, el tipus de sector en el que operen les organitzacions i el nivell de desenvolupament de pràctiques sostenibles aplicades pels competidors. Per tant, el propòsit d'esta tesi consisteix en el desenvolupament de les primeres fases d'una teoria que puga permetre als responsables de les companyies conèixer quin tipus de pràctiques sostenibles aplicar en funció de la seua organització interna i la seua posició competitiva. Per aconseguir-ho, inicialment es va desenvolupar un anàlisi de la literatura per identificar les metodologies creades per ajudar a les organitzacions a integrar la sostenibilitat en el seu model de negoci. A més, es va valorar el nivell d'acceptació i d'ús d'estes metodologies per part de consultors i directius de companyies. Posteriorment, es va portar a terme un detallat estudi de l'art sobre la sostenibilitat corporativa que va identificar zinc línies de recerca que s'estan produint en l'actualitat. Estes zinc línies van ser classificades en zinc conceptes que han permès conèixer diferents tipus de pràctiques sostenibles aplicades per les empreses i, a més, van contribuir al desenvolupament del protocol d'estudi de casos. El primer concepte és la 'sostenibilitat holística', el qual engloba tota la literatura relativa a com la sostenibilitat s'ha de gestionar des d'un punt de vista global incorporant-la en la estratègia de la organització. El segon concepte es denomina 'metodologies sostenibles', concepte que tracta de les diferents metodologies o models desenvolupats per acadèmics per ajudar als responsables de les companyies a determinar quines pràctiques ambientals aplicar. El tercer concepte tracta dels 'models de negoci sostenibles', és a dir, les característiques d'aquelles companyies que decideixen situar la sostenibilitat en el centre del seu negoci i de la seua proposta de valor. El quart concepte, denominat, 'operacions sostenibles' recull totes les activitats que es circumscriuen a un àrea concreta de la companyia per reduir l'impacte ambiental (p.e. l'aplicació de tecnologia que permet el consum d'energia renovable). I, finalment, el quint concepte, titulat 'innovació orientada a la sostenibilitat', este últim concepte abasta el camp d'anàlisi sobre com la interacció entre diferents pràctiques en una mateixa empresa milloren el seu rendiment. El protocol d'estudi de casos es va emprar per analitzar una sèrie d'empreses conegudes per l'aplicació de pràctiques sostenibles, de manera que, usant el protocol es va determinar quin tipus de pràctiques sostenibles implantades per estes empreses han sigut capaces de fer que generen un increment del seu rendiment. El resultats obtinguts permeten classificar a les companyies en zinc fases en funció del nivell d'integració de la sostenibilitat que han desenvolupat. Estes fases passen per l'aprofitament del compliment legal com una oportunitat, passant pel desenvolupament d'una cadena de valor eco-innovadora fins convertir-se en models de negoci sostenibles. Per facilitar que la sostenibilitat es converteixi en un factor transversal a tota la companyia, es requereix d'un sistema de gestió ambiental (SGA). De manera que, este tipus de sistemes protocol·litzen la sostenibilitat incorporant-la en els diferents processos de presa de decisions. Finalment, esta tesi ofereix una sèries de pràctiques sostenibles que poden ser desenvolupades per les companyies en funció de la fase d'integració de la sostenibilitat en la que es troben i en la estratègia que segueix la companyia. / [EN] Sustainability is a concept that is being extended to more and more areas of our society, being very present in the business sphere through the so-called corporate sustainability. However, the ability to determine which sustainable practices to apply in order to generate the best returns for companies is still challenging. This is due to the fact that different variables intervene, such as, for example, the type of sector in which organizations operate and the level of development of sustainable practices applied by competitors. That is why, the purpose of this thesis consists in the development of the first phases of a theory that allows company managers to know what type of sustainable practices to apply based on their internal organization and their competitive position. To do this, an analysis of the literature was initially developed to identify the methodologies that have been created to help organizations to integrate sustainability into their business model. In addition, the level of acceptance and use of said methodologies by consultants and company executives was analysed. Subsequently, a detailed study of the state of the art on corporate sustainability was carried out, which identified five lines of research that are currently being deployed. These five lines were classified into five concepts that have allowed us to know different types of sustainable practices applied by companies. In addition, these concepts has contributed to the development of the case study protocol. The first concept is 'holistic sustainability', which encompasses all the literature on how sustainability should be managed from a global point of view, incorporating it into the organization's strategy. The second concept is called 'sustainable methodologies', a concept that deals with the different methodologies or models developed by academics to help company managers determine which environmental practices to apply. The third concept deals with 'sustainable business models', that is, the characteristics of those companies that decide to place sustainability at the center of their business and their value proposition. The fourth concept, called 'sustainable operations', includes all the activities that are limited to a specific area of the company to reduce the environmental impact (e.g. application of technology that allows the consumption of renewable energy). And, finally, the fifth concept, entitled 'innovation oriented to sustainability', covers the field of analysis on how the interaction between different practices in the same company improves its performance. The case study protocol was used to analyze a series of companies known for the application of sustainable practices. Using this protocol, it was possible to determine what type of sustainable practices implemented by these companies have been able to generate an increase in their performance. The results obtained allow companies to be classified into five phases according to the level of integration of sustainability they have developed. These phases go through the use of legal compliance as an opportunity, through the development of an eco-innovative value chain to become sustainable business models. In order to make sustainability a cross-cutting factor throughout the company, an environmental management system (EMS) is required. Thus, this type of system protocolizes sustainability by incorporating it into the different decision-making processes, from the hiring of suppliers to the recruitment processes. Finally, this thesis offers a series of sustainable practices that can be developed by companies depending on the phase of integration of sustainability in which they are, and on the strategy followed by the company. / The authors would like to thank the Ministry of Science and Innovation for its financial support through the research Project (PID2019-105497GB-100) / Sánchez Planelles, J. (2022). Measuring the Success of New Business Models with an Environmental Perspective: from the Circular Economy to Servitisation [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/181474 / TESIS / Compendio

BAKGRUND: En lösning på det rådande klimathotet är en samhällsomställning till cirkulär ekonomi, vilket kräver att företag anammar cirkulära affärsmodeller. SMF, små och medelstora företag, utgör en stor del av alla företag som påverkas av denna förändring. En cirkulär affärsmodell innebär att nya beteenden och prestationer ska uppmuntras och detta görs med hjälp av den ekonomiska styrningen. I denna samhällsomställning blir det därför relevant att undersöka hur den ekonomiska styrningen ska utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. SYFTE: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ekonomisk styrning utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. Detta görs genom att analysera hur styrverktyg utformas och kombineras i styrpaketen i SMF med cirkulära affärsmodeller. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie. Det empiriska materialet består av nio intervjuer som genomförts i tre fallföretag. Det empiriska materialet har sedan används för att identifiera likheter och skillnader mellan fallföretagen för att kunna dra slutsatser om företagens ekonomiska styrning. SLUTSATS: Studien visar att SMF, som vanligtvis har svag formell styrning, utformar starkare formell styrning då den administrativa styrningen och den långsiktiga planeringen ökar i betydelse och med en cirkulär affärsmodell. De informella styrverktygen är starkare än de formella styrverktygen och viktiga för den cirkulära affärsmodellen. Därmed existerar fortfarande en obalans i kombinationen mellan formella och informella styrverktyg men balansen blir något jämnare i och med en cirkulär affärsmodell. / BACKGROUND: One solution to the threat of climate change is the societal conversion to circular economy, which requires companies to develop and use circular business models. SMEs, small and medium sized enterprises, constitutes a large part of the companies that are affected by this change. A circular business model implies that new behaviors and performances must be encouraged by the companies. This is done through management control. Therefore, it is relevant to research how management control systems in SMEs with circular business models are formulated. AIM: The aim of the study is to contribute with knowledge about how management control systems are formulated in SMEs with circular business models. This is achieved by analysis of how individual management control systems are formulated and combined in a management control system package within SMEs with circular business models. COMPLETION: This study is a qualitative multiple case study. The empirical data consists of nine interviews, conducted in three case companies. The empirical data has been used to identify similarities and differences between the case companies in order to draw conclusions regarding the management control systems within these firms. CONCLUSION: This study shows that SMEs, who usually possesses weak formal controls, formulate stronger formal controls because the administrative controls and the long-range planning have a greater significance in a circular business model. The informal controls are stronger than the formal controls and important for the circular business model. Therefore, there is still imbalance between the combination of formal and informal controls, although the balance improves somewhat in a circular business model. / Mistra REES

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

Additive manufacturing is described in literature as a disruptive technology for spare parts supply chains and shows the potential to impact business models for spare parts production through various advantages over conventional manufacturing. Understanding changes in business models is important for companies to adopt any technology and explore business opportunities around it. This research aims to fill the gap in literature on how business models change when additive manufacturing is used for spare parts production in the automotive industry. To investigate those changes a qualitative research design with semi-guided interviews with experts in automotive companies was chosen. The findings showed that the adoption of additive manufacturing in the automotive industry is generally slow and only a few spare parts are specifically developed for additive manufacturing. Especially for niche low-volume and high-value applications AM is already used. At the same time identifying new business cases is needed for broader adoption. Contrasting opinions in literature that additive manufacturing is a disruptive technology, the adopters referred to it rather as a tool. Moreover, the findings showed that the potential of additive manufacturing described in literature is still there but cannot be utilized yet due to various identified barriers at the current stage. The main identified barriers are lack of knowledge, suitable manufacturing data, and resources to explore additive manufacturing.

Namibia has the third lowest population density in the world and a large part of the population are dependent on small-scale subsistence farming for survival. What was found during the study is that large distances between communities has created challenges in terms of infrastructure, logistics and communication. These factors needsto be taken into consideration when conducting or starting business. This research examined success factors in existing business initiatives by and for rural farmers in northern Namibia with focus on the implementation of new technology that supports everyday work. Previous literature shows that the best way to implement and startbusiness in scarcely populated areas has not eectively been addressed. The purpose of this study is to gain a general understanding of the context and identify business model success. An eight-week eld study was performed in Namibia during spring of2018. Empirical data was gathered through qualitative interviews and workshops with farmers and business initiative takers that focus on the cultivation and processing of the staple grain mahangu. The main ndings from the research is that more businesses are forming in these rural areas and farmers are slowly adapting to the benets thatnew technology entails, although, full acceptance of new tools is slower due to the long distances, low income, and deeply rooted traditions. A major success-factor is to increase availability through small-scale empowerment of many farmers. Having many smaller businesses in a large area will increase the availability which in turn will lead to increased spread and adaption of technology. The long term benets of new businesses can support the development of the country and also increase quality of life for rural people. It was also identied that a large part of the population conduct business on the informal markets, which implies that no taxes are paid. For future research it is recommended to investigate how a transition from the informal to formal market can aect the lives of the farmers but also the national development of the country. / Namibia har den tredje lägsta befolkningstätheten i världen och en stor del av befolkningen är beroende av småskaligt lantbruk för att överleva. Det som konstaterats under studien är att stora avstånd mellan befolkningen skapar nya utmaningar när det gäller infrastruktur, logistik och kommunikation. Dessa faktorer måste beaktas vid genomförande eller påbörjande av nya verksamheter. Denna forskning undersökte framgångsfaktorer inom befintliga affärsverksamheter, av och för lantbrukare i norra Namibia med fokus på implementering av ny teknik som stödjer och underlättar det dagliga arbetet. Tidigare litteratur påvisade att nuvarande forskning, gällande det bästa sättet att genomföra och starta verksamheter i områden med låg befolkningstäthet för självförsörjande bönder är begränsad. Syftet med denna studie är att skapa en generell förståelse för sammanhanget och identifiera framgångsfaktorer för existerande affärsmodeller. En 8-veckor lång fältstudie utfördes i Namibia under våren 2018. Empirisk data samlades genom kvalitativa intervjuer och workshops med bönder och affärsinitiativtagare som fokuserar på odling och bearbetning av basgrödan mahangu. Resultat visar att ny teknologi är på uppgång och bönder anpassar sig, om än långsamt, till de fördelar som ny teknik innebär. Full acceptans av nya verktyg är emellertid långsam. Detta på grund av långa avstånd, låg inkomst och djupt rotade traditioner. En viktig framgångsfaktor vore att stötta småskaliga jordbruksentreprenörer. Att ha många mindre företag i ett stort område ökar tillgängligheten vilket i sin tur leder till ökad spridning, acceptans och anpassning av ny teknik. De långsiktiga fördelarna med nya företag är att de kan öka livskvaliteten för landsbygden därmed stödja Namibias övergripande utveckling. Det identfierades också att en stor del av befolkningen bedriver verksamhet påde informella marknaderna, vilket innebär att inga skatter betalas. För framtida forskning rekommenderas att undersöka hur en övergång från den informella till den formella marknaden kan påverka böndernas liv, men också landets nationella utveckling.

Single use plastic products (SUPs) are a primary cause of plastic pollution causing significant environmental harm. These products have little to no value after use and are challenging to recycle cost efficiently. In a bid to combat this issue and foster circular economy, the European Union has declared a series of directives to gradually phase out SUPs as a strategy to eliminate these disposables from the market. This approach allows the market time to discover alternative solutions to replace SUPs, promoting the adoption of reusable products. To make a sustainable system of reusable products feasible and profitable, the key lies in devising a business model designed for a circular strategy of repeated use of goods. One effective approach involves establishing a closed-loop supply chain (CLSC) which entails the entire life cycle of a product, from sourcing raw materials, through manufacturing, utilisation, collection, reverse logistics and recycling. The purpose of this study was to develop a CLSC system for reusable plastic products between a plastic producing small or medium sized enterprise (SME) and an incumbent firm customer to attain a smooth transition from linear to circular economy. Employing an inductive approach, this case study considered the EU-directives as observational data, the change of business model as the result, and a general recommendation as the rule. The research method encompassed conducted interviews, mathematical prototyping, product design, and life cycle analysis, using various tools and methods in the process. Two case companies were involved: one large incumbent firm and one plastic producing SME. The aim was to design a circular business model (CBM) to capture the value of the collaboration between these two companies. After an analysation of the current situation, the main obstacles to a successful transition were identified. A comprehensive solution was developed, including a network of partners for the CLSC, a reusable product design, and the necessary implementation calculations. The finalised business model was anchored in the principles of the CLSC, the product design specifications and the calculations that determined the system’s viability. Implementation of the CBM would yield economic advantages for both stakeholders, as well as an improved green image factor and advancement in circular economy. Furthermore, this transition would cultivate valuable and lasting business relationships for both companies. These case findings harmonise with established theories which emphasise the significance of business models that are dependent on collaboration and long-term strategic planning. Lastly, they also underscore that value is created in product utilisation and not ownership.

This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.