With the growing demand for smart and luxurious vehicles, the automotive industry has moved toward developing technologies to enhance the in-vehicle user experience. As a result, most vehicles today have a so-called In-Vehicle Infotainment (IVI) system, or simply an infotainment system, which provides a combination of information and entertainment in one system. IVI systems are used to control, for instance, the audio, navigation, and air conditioning in vehicles. Increasingly more IVI systems are also connected to the internet which has enabled features such as web browsers and third-party apps on them. This raises questions concerning the cybersecurity of IVI systems. As more vehicles are connected to the internet, it increases the risk of vehicles getting hacked. Previous research has shown that it is possible to take control of an entire vehicle by hacking the IVI system. In this thesis, penetration testing was conducted on an IVI system included on a rig from Volvo Cars to find potential vulnerabilities in the system. To the best of the author’s knowledge, this is the first paper describing penetration tests performed on a greater attack surface of the Android Automotive operating system used by the IVI system than previous research which only focused on the attack surface of third-party apps. Moreover, threat modeling was performed by employing the threat analysis and risk assessment part of the ISO/SAE 21434: Road vehicles — Cybersecurity engineering. This has not yet been done in the research area of security of IVI systems as far as the author knows. The results from the various penetration tests show that no major vulnerabilities were discovered in the IVI system. However, several findings were made in the thesis where the main one was that multiple content providers, managing access to storage (e.g., relational databases) in Android, were found to be exported by Android apps on the IVI system, and that some of these were vulnerable to SQL injection. This vulnerability of some of the content providers was exploited but did not lead to any collection of private information. For future work, penetration testing of the cellular interface of the IVI system is suggested. / Med en ökad efterfrågan för smarta och lyxiga fordon så har fordonsindustrin behövt utveckla teknologier som förbättrar användarupplevelsen i fordon. Ett resultat av detta är att de flesta fordon idag har ett så kallat infotainmentsystem vilket kombinerar information och underhållning i ett system. Infotainmentsystem används till exempel för att styra ljudet, navigationen och luftkonditioneringen i fordon. Fler infotainmentsystem börjar också bli uppkopplade mot internet som möjliggör för användare att surfa på internet och ladda ner tredjepartsappar. Detta väcker frågor beträffande cybersäkerheten hos dessa. I takt med att fler fordon blir uppkopplade mot internet så ökar det risken för att fordon blir hackade. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att ta kontroll över ett helt fordon genom att hacka infotainmentsystemet. I detta examensarbete har penetrationstestning utförts på ett infotainmentsystem som var inkluderad på en rigg från Volvo Personvagnar för att hitta potentiella säkerhetsbrister i infotainmentsystemet. Till författarens bästa vetskap är denna rapport den första som beskriver om penetrationstester utförda på en större attackyta av operativsystemet Android Automotive som används av infotainmentsystemet än tidigare forskning som bara har fokuserat på tredjepartsappar som attackyta. Hotmodellering har också utförts i examensarbetet enligt ett avsnitt kallad hotanalys och riskbedömning i ISO/SAE 21434: Vägfordon — Process och metod för cybersäkerhet. Detta har ännu inte gjorts inom forskningsområdet säkerhet för infotainmentsystem så vitt författaren känner till. Resultaten från de olika penetrationstesterna visar att inga allvarliga säkerhetsbrister hittades i infotainmentsystemet. Dock gjordes flera upptäckter under examensarbetet där den mest väsentliga var att ett flertal innehållsleverantörer, som hanterar åtkomst till lagring (t.ex. relationsdatabaser) i Android, var exporterade från Android appar på infotainmentsystemet, och att några av dem var sårbara till SQL-injektioner. Denna sårbarhet hos vissa innehållsleverantörer utnyttjades men ledde inte till någon insamling av privat information. Ett förslag för framtida arbeten är att utföra penetrationstestning på det mobila gränssnittet hos infotainmentsystemet.

The development of autonomous driving in recent years has been in full swing and one of the aspects that Autonomous Vehicles (AVs) should always focus on is safety. Although the corresponding technology has gradually matured, and AVs have performed well in a large number of tests, people are still uncertain whether AVs can cope with all possible situations. This world is complex and ever-changing, experiencing countless disturbances every moment, and according to The Butterfly Effect, even the most insignificant small disturbance may set off a huge storm in the near future. If AVs really enter people’s daily lives, they will inevitably encounter many unexpected situations that have never been experienced before. Thus how to ensure that AVs can handle these well has become the most important issue at the moment. It is necessary to give the Automated Driving System (ADS) sufficient challenges during training and testing for acceptable safety and stability. However, dangerous and extreme driving scenarios in the real world are very rare, and it is also very expensive for such a test to be carried out in reality. Therefore, artificially creating a series of critical driving scenarios then training and testing the ADS in a simulation environment has become the current mainstream solution. This thesis project builds a complete framework for the automatic generation, simulation, and analysis of safety-critical driving scenarios. First, the specified scenarios and features are sequentially extracted from the naturalistic driving dataset through pre-defined rules; then a Density Estimation Model is adopted to learn the features, trying to find the distribution of the specified scenarios; after the distribution is obtained, synthetic driving scenarios can be obtained by sampling. Finally, visualize these synthetic scenarios via simulation for safety assessment and data analysis. / Utvecklingen av självkörande fordon har varit i full gång de senaste åre och en av aspekterna som självkörande alltid bör fokusera på är säkerheten. Även om motsvarande teknik gradvis har mognat, och självkörande har presterat bra i ett stort antal tester, är människor fortfarande osäkra på om självkörande klarar av alla möjliga situationer. Den här världen är komplex och ständigt föränderlig, upplever otaliga störningar varje ögonblick, och enligt The Butterfly Effect kan även den mest obetydliga lilla störningen sätta igång en enorm storm inom en snar framtid. Om självkörande verkligen kommer in i människors dagliga liv kommer de oundvikligen att möta många oväntade situationer som aldrig har upplevts tidigare. Så hur man säkerställer att självkörande kan hantera dessa väl har blivit den viktigaste frågan för tillfället. Det är nödvändigt att ge självkörande tillräckliga utmaningar underträning och testning för acceptabel säkerhet och stabilitet. Men farliga och extrema körscenarier i den verkliga världen är mycket sällsynta, och det är också mycket dyrt att genomföra ett sådant test i verkligheten. Att på konstgjord väg skapa en serie kritiska körscenarier och sedan träna och testa det automatiserade körsystemet i en simuleringsmiljö har därför blivit den nuvarande vanliga lösningen. Detta examensarbete bygger ett komplett ramverk för automatisk generering, simulering och analys av säkerhetskritiska körscenarier. Först extraheras de specificerade scenarierna och funktionerna sekventiellt från den naturalistiska kördatauppsättningen genom fördefinierade regler; sedan antas en densitetsuppskattningsmodell för att lära sig funktionerna och försöka hitta fördelningen av de specificerade scenarierna; efter att fördelningen erhållits kan syntetiska körscenarier erhållas genom provtagning. Slutligen, visualisera dessa syntetiska scenarier via simulering för säkerhetsbedömning och dataanalys.

The concept of smart cities, which may have seemed distant and unachievable not very long ago, is becoming reality today. Behind the concept of a smart city lies a vast intelligence, namely the Internet of Things. As the population in urban areas grows, the development of smart parking solutions are becoming more relevant and crucial than ever. One of the biggest concerns regarding todays’ way of parking is congestion. Drivers’ are cruising around in search of a parking space which is both time consuming and causes big congestion. In this thesis project, a comparative analysis was conducted between two parking operators in Sweden, EasyPark and LinPark. A qualitative study in the forms of interviews and a literature study was conducted to further investigate and analyse technologies and methods used in smart parking today. The problems that this thesis focuses on are congestion due to poor parking management as well as the smartphone dependency regarding the management of a parking space. Highlighted in this report are key technologies used to track the parking occupancy status, the impact connected vehicles might have on the smart parking industry, as well as how smart parking solutions could help to decrease congestion. The results of this thesis project showed that there are several solutions that could significantly decrease traffic congestion. By aiding the drivers to a parking space, or allowing the driver to pre-book a parking space, the efficiency with regards to time and congestion could be improved. Furthermore, the establishment of electrical and connected vehicles seem to have a crucial impact on the smart parking industry. Parking applications need to adjust their services to be compatible with both types of vehicles. Even though there seem to be many new technologies available and developed, they may not be able to be implemented in the near future. That is why it is important for parking applications to provide a sufficient service with the technology available today. With regards to this, a feature addition was suggested where users are able to filter their search for certain parking spaces, such as filtering by the cheapest or closest parking space. Lastly, a feature for connected vehicles was suggested where the car is able to detect and track which parking operators are operating certain parking spaces. / Begreppet smarta städer, som må ha verkat ouppnåeligt för inte så länge sedan, blir verklighet idag. Bakom begreppet “smart cities” ligger en stor intelligens, nämligen “Internet of Things”, sakernas internet. När befolkningen i städer växer, blir utvecklingen av smarta parkeringslösningar mer relevant och avgörande än någonsin. Ett av de största bekymret för dagens parkeringssätt är trafikstockningar. Förarna åker runt på jakt efter en parkeringsplats vilket både är tidskrävande och bidrar till ytterligare trafikstockningar. I detta examensarbete genomfördes en komparativ analys mellan två parkeringsoperatörer i Sverige, EasyPark och LinPark. En kvalitativ studie i form av intervjuer och en litteraturstudie genomfördes för att ytterligare undersöka och analysera tekniker och metoder som används inom smart parkering idag. De viktigaste problemen som denna avhandling fokuserar på är trängsel på grund av ineffektiva parkeringsåtgärder samt smartphoneberoendet gällande hanteringen av en parkeringsplats. I denna rapport framhålls viktiga teknologier som används för att spåra status för parkeringsplatser, den påverkan anslutna fordon kan ha på smart parking industrin, samt hur smarta parkeringslösningar kan bidra till att minska trängseln. Resultaten av detta examensarbete visade att det finns flera lösningar som kan minska trafikstockningar avsevärt. Genom att guida förare till en parkeringsplats, eller genom att låta föraren förhandsboka en parkeringsplats, kan effektiviteten när det gäller tid och trängsel förbättras. Dessutom verkar etablering av elektriska och anslutna fordon ha en avgörande inverkan på smart parking industrin. Parkeringsapplikationer måste anpassa sina tjänster så att de är kompatibla med alla olika typer av fordon. Även om det verkar finnas många nya teknologier tillgängliga och utvecklade, är de inte implementerbara inom en snar framtid. Det är därför det är viktigt för parkeringsapplikationer att tillhandahålla en tillräckligt effektiv tjänst med den teknik som finns tillgänglig idag. Ett funktionstillägg föreslogs, där användare kan filtrera sin sökning efter vissa typer av parkeringsplatser, till exempel filtrering efter den billigaste eller närmaste parkeringsplatsen. Slutligen föreslogs en funktion för anslutna fordon där bilen kan upptäcka och spåra vilka parkeringsoperatörer som driver vissa parkeringsplatser.

En följd av såväl politiska beslut som den ökade medvetenheten hos kunder är att efterfrågan av grönare teknik har ökat. Idag står andelen av laddbara personbilar för ungefär en tredjedel av alla nyregistrerade personbilar i Sverige. Det är inte bara personbilstillverkare som går igenom detta teknikskifte mot grönare teknik och smartare självkörande bilar, samma trend ses i lastbilsindustrin. Även fast kunderna i detta fall är andra företag som t.ex. stora åkerier finns det även här en stor efterfrågan på den nya tekniken. Det kan tyckas motstridigt att tillverka ett elfordon som både ska klara av att transportera tung last samtidigt som det ska kunna erbjuda en lång räckvidd. Självkörande lastbilar är något som Scania tillsammans med flera stora lastbilstillverkare jobbar med att utveckla. De utmaningar som finns för lastbilstillverkare gällande det autonoma skiljer sig från personbilstillverkare. Syftet med rapporten är att undersöka hur produktutvecklingsprocessen påverkas av teknikskiftet mot eldrivna, autonoma lastbilar. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie där tidigare kända teorier och studier inom relevanta områden undersöktes för att få en bättre förståelse för det nuvarande kunskapsläget. Därefter hölls tre stycken semistrukturerade intervjuer med personer från olika avdelningar med olika kompetenser från företag inom dels lastbilsindustrin, men även personbilsindustrin. Intervjuerna syftade till att samla så mycket information som möjligt kring de utmaningar som lastbilsindustrin står inför ur ett produktutvecklings perspektiv. Även de förändringar som skett i samband med teknikskiftet var av intresse under intervjuerna. Efter intervjuerna gjordes en sammanställning och en analys av det resultat som framkommit under studien. Resultatet visar att det har skett en stor förändring inom industrin på flera områden. Nya arbetsmetoder har implementerats för att korta ned ledtiderna och öka kvaliteten på produkterna. Det finns ett ökat behov av nya kompetenser inom branschen och det blir allt vanligare att anställa personal från hela världen som kan arbeta på distans. Vidare satsas det allt mer på att omskola befintlig personal. Resultatet visar även att antalet samarbeten har ökat och att det sker ett stort informationsutbyte mellan företag som båda jobbar med autonom teknik. / An increasing demand for greener technology has been forced through by political decisions, but also as a result of growing awareness amongst customers. Today, the proportion of rechargeable passenger cars accounts for about a third of all newly registered passenger cars in Sweden. It is not just passenger car manufacturers who are experiencing this shift towards greener technology and smarter autonomous cars. The same trend can be seen in the truck industry, even if the customers in this case are large hauliers. It may seem contradictory to manufacture a vehicle that must both be able to transport heavy loads and withstand long range. Scania, amongst other big truck manufacturers, has come a long way in developing autonomous trucks. The challenges of truck manufacturers differ from those of passenger car manufacturers regarding autonomous technology. This study will investigate how the product development process is affected by the shift in technologytowards electric, autonomous trucks.Initially, a literature study was conducted where previous theories and studies in relevant areas were examined in order to gain a better understanding of the current state of knowledge. Subsequently, three semi-structured interviews were held with people from different departments and with various competences from companies in both the truck and car industries. The aim of the interviews was to gather as much information as possible about the challenges facing the truck industry from the product development perspective. The changes that have taken place as a result of the technology shift were also of interest in the interviews. Afterwards, an analysis summary was made of the results that emerged during the study. The results show that there has been significant change in several areas within the industry. New working methods have been implemented to shorten lead times and increase the quality of the products. There is a growing need for new skills within the industry and it is becoming increasingly common to employ staff from all over the world who can work remotely. At the same time, more and more funding is going towards further training of existing staff. The results also show that the number of collaborations has increased and that there is a large exchange of information between companies that are in the autonomous technology business.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Future mines will benefit from connected intelligent transport system technologies. Autonomous mining vehicles will improve safety and productivity while decreasing the fuel consumption. Hence, it is necessary for Scania to increase the know-how regarding the design of vehicular communication systems for the harsh mine environment. The scope of this work is to examine the requirements for the antenna placement of a future autonomous mining truck and propose suitable antenna types and positions. By using the electromagnetic simulator suite CST Microwave Studio, the research estimates the impact of a simplified autonomous mining vehicle geometry on basic antenna radiation patterns. Some simulated antenna configurations are assessed with radiation pattern measurements. In order to radiate enough power towards the area surrounding the vehicle and guarantee reliable communications, the truck requires omnidirectional antennas in centered locations, or alternatively one patch antenna for each side. The method used to solve the problem is also assessed: flexibility provided by the simulation method is emphasized, whereas some relevant limitations are discussed. Hardware requirements, availability of the models and limited results provided by the software can make the simulation phase not suitable to evaluate the antenna placement. / Framtidens gruvor kommer att gynnas av sammankopplade, intelligenta transportsystem. Autonoma gruvfordon kommer att förbättra säkerhet och produktivitet, och samtidigt minska bränslekonsumtion. Därför är det nödvändigt för Scania att öka kunskapen om design av kommunikationssystem för fordon i hård gruvmiljö. Målet för detta projekt är att undersöka kraven för antennplacering hos ett framtida autonomt gruvfordon och att ge förslag på passande antenntyper och -positioner. Det elektromagnetiska simuleringsverktyget CST Microwave Studio används för att uppskatta påverkan från en förenklad fordonsgeometri på grundläggande antennstrålningsmönster. Utvalda antennkonfigurationer utvärderas genom undersökningar av dess strålningsmönster. För att kunna stråla ut tillräcklig effekt i området kring fordonet och garantera tillförlitlig kommunikation krävs centralt placerade runtstrålande antenner, eller alternativt en patchantenn till varje sida. Problemlösningsmetoden utvärderas också: Flexibiliteten simuleringsmetoden ger betonas, medan några relevanta begränsningar diskuteras. Hårdvarukrav, tillgängligheten av modeller och begränsade resultat från mjukvaran kan bidra till att göra simuleringen olämplig för att utvärdera antennplaceringen.

Tyre wear is a vital problem in vehicles, especially in articulated vehicles because of their heavier axle loads. Tyre wear can not only do harm to vehicle dynamics but also cause tyre particle emissions. Therefore, solutions that can minimise tyre wear are where this thesis work focuses. The suspension design is one of the main factors affecting tyre wear. This thesis considers different kinds of semi-active (such as ADD, SH-2 and GH-2) and active suspensions (\(H_\infty\) control) and compares them with a passive suspension with regards to tyre wear. Driving comfort and road holding are considered as well. The simulation starts by running a IPG/TruckMaker model on a route introducing a certain road roughness profile, and outputs lateral slip angles, which together with vehicle parameters and route data are input into a Simulink model. Then, based on the static vertical load on each axles of the articulated vehicle, three different quarter car models corresponding to the axles with various suspension systems are built in Simulink. Simulation results show that the active suspension (\(H_\infty\) control approach) works best in minimising tyre wear, reducing tyre wear by 1-10\% compared to the passive suspension when the vehicle is driving on road profile Class C (country road). Meanwhile, several control strategies of \(H_\infty\) control are applied in order to result in overall good vehicle performance considering comfort and road holding. Semi-active suspensions also work well in reducing tyre wear, but the amount of tyre wear reduction is lower than that of the \(H_\infty\) controllers. / Däckslitage är ett viktigt problem för fordon, särskilt för tunga ledade fordon på grund av deras högre axellaster. Däckets slitage påverkar inte bara fordonets dynamik utan orsakar också utsläpp av däckpartiklar. Olika lösningar behöver utvecklas som kan minimera däckslitage och det är fokus för detta examensarbete. Hjulupphängningens konstruktion är en viktig faktor som påverkar däckslitaget. Detta arbete studerar olika typer av semiaktiva (såsom ADD, SH-2 och GH-2) och aktiva fjädringssystem (\(H_\infty\) reglering) och jämför dem med ett passivt fjädringssystem när det gäller däckslitage, samtidigt som även körkomfort och väghållning beaktas. Simuleringarna inleds med att en IPG/TruckMaker fordonsmodell kör längs en sträcka med en viss typ av vägojämnhet. Simuleringarna resulterar i avdriftsvinklar för fordonet som tillsammans med fordonsparametrar och ruttinformation skapar indata till en Simulink-modell. Därefter, baserat på den statiska vertikala belastningen på varje axel i det ledade fordonet, skapas tre olika kvartsbilsmodeller i Simulink som motsvarar axlarna med deras olika hjulupphängningssystem.Simuleringsresultaten visar att den aktiva fjädringen (\(H_\infty\)) fungerar bäst när det gäller att minimera däckslitage, där slitaget minskar med 1-10\% jämfört med den passiva fjädringen när fordonet kör på vägprofil klass C (landsväg). Samtidigt tillämpas flera olika \(H_\infty\) reglerstrategier för att åstadkomma överlag goda fordonsprestanda även med avseende på komfort och väghållning. Semiaktiva fjädringssystem fungerar också bra för att minska däckslitaget, men minskningen av slitaget är lägre än den för den aktiva \(H_\infty\) fjädringen.

A problem in self-driving vehicle (SDV) development is replacing human intuition in the diagnostic process. Some fundamental interactions between driver, service personnel, and system developer are hard to replace by onboard systems and processes. One solution to this problem is to have a staffed control tower that supports the vehicle’s decision-making. In this thesis, a decision-making process for short-term fault avoidance and uptime maximization was developed. A system architecture was proposed and implemented on the SVEA platform. By integrating the onboard system with a control tower, an increase in safe operation was achieved when the vehicle lacked knowledge. In addition, some critical interactions between SDV and control tower were tested: Diagnosis verification and plan correction. By communicating onboard data such as system warnings, symptoms, speed, and location, the vehicle could support the control tower in its decision-making. One conclusion from the thesis was that the SDV with a control tower lowered the threshold for vehicle autonomy. Also, it was shown that both vehicle safety and uptime could be considered in the route planning of SDV:s. In the future, the diagnostic and prognostic algorithms employed in the proposed architecture could be integrated with machine learning tools to update degradation models online. This could make their outputs more reliable and accurate and ultimately make the whole system more safe and reliable. / Ett problem i utvecklingen av självkörande fordon är hur man bäst ersätter den mänskliga intuitionen i diagnosprocessen. Många av nyckelinteraktionerna mellan förare, verkstadspersonal och utvecklingsingenjörer är svåra att ersätta med autonoma processer. En lösning på detta problem är att ha ett kontrolltorn som ger stöd till fordonets beslutsfattande. I det här examensarbetet föreslås en beslutsfattandeprocess för felhantering och uptime-maximering på kort sikt, under körning. En systemarkitektur utvecklades och implementerades på SVEA-plattformen. Genom att integrera systemen i fordonet med ett kontrolltorn kunde en säkrare körning säkerställas i situationer där fordonet saknade relevant kunskap. Några nyckelinteraktioner testades även: Diagnosverifikation och beslutskorrigering. Genom att kommunicera relevant data till kontrolltornet så som systemvarningar, symptom, hastighet och position kunde fordonet även stödja människan i dess beslutandeprocess. En slutsats från arbetet var att detta föreslagna system, självkörande fordon med kontrolltorn, sänkte tröskeln för autonomi i fordon. Det visades också hur både fordonets säkerhet och uptime kan användas som parametrar i ruttplanering för självkörande fordon. I framtiden skulle de framtagna diagnos och prognosalgoritmerna kunna integreras med maskininlärningsverktyg för att möjliggöra live uppdatering av bl.a. degraderingsmodeller. Detta skulle göra dem mer tillförlitliga och precisa vilket i slutändan gör systemet som helhet mer säkert och tillförlitligt.

Transportsektorn står i dagsläget för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp inom Sverige. För att arbeta i linje med Parisavtalet har Sveriges riksdag därmed beslutat att dessa utsläpp ska minska med 70 procent fram till år 2030, relativt de nivåer som uppmättes år 2010. För att uppnå målet och klara klimatomställningen, arbetar man bland annat med att påskynda elektrifieringen av transporter. Detta skulle kunna innebära stora utmaningar för det svenska elnätet, eftersom man inte byggt ut ledningar i samma takt som elbehovet har ökat. I Stockholm har det därför uppstått kapacitetsbrist, som innebär att man inte kan tillgodose regionen med el vid alla tidpunkter under året. Samtidigt kommer man inte kunna bygga ut nya ledningar till Stockholm förrän vi når cirka år 2030.  Syftet med denna studie, är att undersöka hur elektrifieringen av personbilsflottan kan komma att påverka regionnätet i Stockholm år 2030, där det redan idag råder kapacitetsbrist. Metoden som används är baserad på scenariometodik där både kvantitativa och kvalitativa data används för att konstruera två olika huvudscenarion, ett lågscenario där personbilsflottan elektrifieras långsamt och ett högscenario där personbilsflottan elektrifieras snabbt. Genom att utforska hur elbehovet skulle kunna utvecklas fram till år 2030 på timbasis för dessa scenarion, görs en uppskattning över hur många timmar om året som det skulle kunna råda kapacitetsbrist, samt hur stor effektbristen blir vid dessa tillfällen, om allt elbehov ska kunna tillgodoses. Vidare undersöks om även flexibilitetsresurser i hemmaladdningen, kan påverka hur många timmar det råder kapacitetsbrist och hur korrelation ser ut mellan antalet laddbara bilar och kapacitetsbrist.  Resultatet från studien visar att elektrifieringen av personbilsflottan kan leda till stora ansträngningar på elnätet om användare laddar utifrån egna preferenser och därmed okontrollerat, eftersom laddningen sannolikt sammanfaller med tider på dygnet när elbehovet redan är som störst. Vidare ökar antalet timmar med kapacitetsbrist proportionellt mot hur många personbilar som elektrifieras. När flexibilitetsresurser integreras i hemmaladdningen, minskar ansträngningen på elnätet dock betydligt. Att öka incitamenten för att människor ska ändra sina beteenden gällande laddning, kan därmed positiva effekter på elnätet. Men även om flexibilitetresurser integreras i hemmaladdningen, på det sätt som har antagits genomföras i denna studie, visar resultatet att det fortfarande kan uppstå kapacitetsbrist. Det finns därmed fortfarande en risk för att elektrifieringen av personbilsflottan skulle kunna försenas. / The transport sector currently accounts for about a third of all greenhouse gas emissions in Sweden. To work in line with the Paris Agreement, it has thus been decided that these emissions should be reduced by 70 percent by 2030, relative to the levels measured in 2010. To achieve this goal and cope with climate change, the Swedish parliament is, among other things, currently working towards accelerating the electrification of transports. This, in turn, could result in major challenges for the Swedish electricity grid, as power lines have not been expanded at the same rate as the need for electricity has increased. In Stockholm, it has become a problem with a lack of capacity, which means that it is not possible to satisfy the region with electricity at all times of the year. Meanwhile, it will not be possible to expand new power lines to Stockholm until we reach around the year 2030.  The purpose of this study is to investigate how the electrification of the passenger car fleet could affect the regional network in Stockholm when we reach the year 2030. The method that has been used is based on scenario methodology where both quantitative and qualitative data has been used to construct two different main scenarios. Firstly, a low scenario was constructed, where the passenger car fleet is electrified slowly, and secondly, a high scenario was constructed where the passenger car fleet is electrified rapidly. By examining how the electricity demand could develop until the year 2030 on an hourly basis for these two scenarios, an estimate is made of how many hours a year there could be a lack of capacity and how large the power shortage would be on these occasions if all the electricity demand is to be satisfied. Furthermore, it is also investigated whether flexible resources in the home-charging of electric vehicles can affect how many hours there could be a lack of capacity and what the correlation looks like between the number of electric vehicles and lack of capacity.  The result from the study shows that the electrification of the passenger car fleet can lead to a congested electricity grid if users charge their cars uncontrolled. This, as the charge is likely to coincide with times of the day when the electricity demand already is great. Furthermore, the number of hours with a lack of capacity increases in proportion to the number of passenger cars that are electrified. When flexible resources are integrated into the home-charging, the effort on the power grid is significantly reduced. Increasing the incentives for people to change their behaviours about charging can thus have positive effects on the electricity grid. However, even if flexible resources are integrated into the home charging system, the way it is assumed to be implemented here, the result shows that there may still be a lack of capacity. There is thus still a risk that the electrification of the passenger car fleet will be delayed.

LIBs have become an ideal choice in the EVs batteries and stationary storage applications due to their invaluable advantages. The demand for LIBs is projected to increase due to the growth in the sale of EVs. But an average lifespan of LIBs is expected to be around 8 years, thus resulting in the generation of a huge pile of spent batteries after their end of life. The disposal of spent LIBs has several environmental impacts and also results in the loss of valuable metals as a waste. So, efficient, and sustainable recycling methods should also grow at the same pace as of the EVs industries. Li is one of the vital elements for the modern energy revolution and there is a growing demand for its usage in the battery applications. High demand for Li along with supply risks due to its uneven distribution in different geographical locations will increase the Li price. Also, Li was added to the list of EUs critical materials. Currently, only 1% of Li from the end of life products is being recovered. The hydrometallurgy processes based on acid leaching followed by recovery steps are found to be efficient in the recovery of a considerable amount of Li yet there are many drawbacks. Therefore, a combined method such as a thermal treatment followed by water leaching is found to be a promising route to first selectively separate Li from the other valuable metals. The purpose of this research is to investigate the selective leaching of Li from thermally pretreated waste LIBs (by pyrolysis and incineration processes between 400 – 700 ºC for 30, 60, 90min) with water as a leaching agent at high temperature and low L/S ratio. Al salts were also leached along with Li with an efficiency not higher than 3.5%. The finding showed that the time of thermal pretreatment did not have a significant change in Li leaching efficiency. The effect of the S/L ratio showed that the leaching efficiency of Li was higher with an increase in liquid content, keeping the mass of solid constant. At a higher leaching temperature, the leaching efficiency of Li was higher due to an increase in the solubility of Li salts. The highest Li leaching efficiency of nearly 60% was observed from the sample pyrolyzed at 700 ºC for 60 min with the leaching condition S/L ratio = 1:20 g/mL, 80 ºC, 300 rpm, 3 hrs. Furthermore, the tests such as addition of 10% excess carbon during thermal treatment or use of carbonated water during leaching were carried out to enhance the leaching efficiency of Li. However, the test results did not have a significant increase in the leaching efficiency of Li. / LIB har blivit ett idealiskt val i EV-batterier och stationära lagringsapplikationer på grund av deras ovärderliga fördelar. Efterfrågan på LIB bedöms öka på grund av tillväxten i försäljningen av elbilar. Men en genomsnittlig livslängd på LIB förväntas vara cirka 8 år, vilket resulterar i att en enorm hög med förbrukade batterier genereras efter deras livslängd. Bortskaffande av förbrukade LIB har flera miljöpåverkan och resulterar också i förlust av värdefulla metaller som avfall. Så effektiva och hållbara återvinningsmetoder borde också växa i samma takt som inom elbranschen. Li är ett av de viktigaste elementen för den moderna energirevolutionen och det finns en växande efterfrågan på dess användning i batteritillämpningarna. Hög efterfrågan på Li tillsammans med utbudsrisker på grund av dess ojämna fördelning på olika geografiska platser kommer att öka Li-priset. Li läggs också till i listan över EU: s kritiska material. För närvarande återvinns endast 1% av Li från uttjänta produkter. Hydrometallurgiprocesserna baserade på syraläckning följt av återvinningssteg har visat sig vara effektiva vid utvinningen av en betydande mängd Li men det finns många nackdelar. Därför har en kombinerad metod, såsom en termisk behandling följt av vattenlakning, visat sig vara en lovande väg att först selektivt separera Li från de andra värdefulla metallerna. Syftet med denna forskning är att undersöka den selektiva urlakningen av Li från termiskt förbehandlade avfall LIB (genom pyrolys och förbränningsprocesser mellan 400 - 700 ºC under 30, 60, 90 minuter) med vatten som läckmedel vid hög temperatur och låg L / S förhållande. Al-salter lakades också ut tillsammans med Li med en verkningsgrad som inte var högre än 3,5%. Resultatet visade att tiden för termisk förbehandling inte hade någon signifikant förändring av Li-utlakningseffektiviteten. Effekten av S / L-förhållandet visade att urlakningseffektiviteten för Li var högre med en ökning av vätskeinnehållet, vilket höll massan av fast ämne konstant. Vid en högre urlakningstemperatur var urlakningseffektiviteten för Li högre på grund av en ökning av lösligheten av Li-salter. Den högsta Li-lakningseffektiviteten på nästan 60% observerades från provet pyrolyserat vid 700 ° C under 60 minuter med läckningsförhållandet S / L-förhållande = 1:20 g / ml, 80 ° C, 300 rpm, 3 timmar. Vidare utfördes testerna såsom tillsats av 10% överskott av kol under termisk behandling eller användning av kolsyrat vatten under lakning för att förbättra lakningseffektiviteten för Li. Emellertid hade testresultaten ingen signifikant ökning av utlakningseffektiviteten för Li.