Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.

I takt med att världens städer blir allt mer tätbefolkade ökar behovet av varor i städerna. Varutransporter inom tätbebyggda områden för med sig många problem, så som luftföroreningar, buller och trängsel, men är vitala för städernas överlevnad. En av åtgärderna som föreslås i litteraturen för att minska dessa problem kallas lokal mikroterminal (LMT), som är en logistisk anläggning i utkanten av ett tätbebyggt område där varor konsolideras innan de levereras till mottagare inom det tätbebyggda området. Lokala mikroter- minaler har stor potential till att minska den miljöpåverkan som varutrans- porter i tätbebyggda områden för med sig, men de är ändå sällsynta. Studiens syfte var att ”identifiera potentiella för- och nackdelar, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, med att styra varuflödet till köp- centrum i Linköping och Norrköping via lokala mikroterminaler”. Efter lit- teratursökningen stod det klart att ur de ekologiska och sociala hållbarhets- dimensionerna hade flera fördelar med LMT:er identifierats och uppmätts. Fördelarna i dessa två dimensioner uppnås genom att varutransporten utförs effektivare om en lokal mikroterminal används. Eftersom LMT:n även har en driftskostnad så har många LMT:er dock lagts ner på grund av att de blev för dyra. Studien fokuserades därför på det ekonomiska perspektivet. Ifall fler möjliga ekonomiska fördelar med LMT:er identifierades skulle det öka sannolikheten att fler lönsamma LMT:er kan införas. Valet av aktörsperspektiv preciserades ytterligare genom att studien fo- kuserades på butiker och hur de påverkas av ett införande av en LMT. Den mest centrala utgångspunkten var hur personalens butikslogistiska (Kotzab & Teller, 2005) arbetsuppgifter påverkade deras möjlighet att erbjuda så bra service som möjligt och ifall en LMT kan motverka eventuella butikslogis- tiska problem hos butikerna. De butikslogistiska aktiviteter som undersök- tes var leveransmottagning, uppackning, prismärkning, larmning samt skräp- hantering/återvinning. Dessutom undersöktes butikernas behov av ett större lagringsutrymme. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av 51 semi- strukturerade intervjuer hos butiker i köpcentrum i Linköping och Norrkö- ping, samt till en viss del med hjälp av litteraturen. Den största potentialen till ekonomiska fördelar för butikerna identifiera- des som möjligheten till att få alla leveranser tidigt under dagen och möjlig- heten till att kunna utnyttja LMT:n som en lagringspunkt. 75 % av butikerna angav antingen butikslogistiska aktiviteter eller lagring som ett problem och därmed bör en stor andel av butikerna ha någon form av intresse för vad en LMT kan erbjuda. För att uppnå dessa ekonomiska fördelar är det därför viktigt att en LMT kan erbjuda ett stort antal tilläggstjänster.

Denna rapport innehåller en fallstudie av företaget HKScan och fokuserar på deras interna hantering av transporter ut till kunderna. Eftersom HKScan verkar i en konkurrensutsatt bransch med små marginaler så är det viktigt att varenda krona används på ett bra sätt. Transporter är en aktivitet som sällan undersöks eftersom det är en operativ aktivitet som är fristående från övrig verksamhet. Det har dock visat sig att även om olika funktioner i ett företag traditionellt styrs separat så finns det starka kopplingar mellan transporter och funktioner som sälj, marknad, inköp, ekonomi, personaladministration och produktion. Denna studies syfte var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna och ge förslag på hur transportkostnaderna på sikt kan minskas. Undersökningen av vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna genomfördes i flera steg. Först sammanställdes de faktorer som nämns i teorin vilket kompletterades med de faktorer som Supply Chain-funktionen på HKScan trodde påverkade transportkostnaderna. Detta resulterade i en modell med 18 möjliga påverkande faktorer som sedan avgränsades beroende på vad HKScan mäter och vad som ansågs relevant att undersöka. Denna avgränsade lista bestod av sju drivare som sedan undersöktes med hjälp av en multipel regressionsanalys. I denna analys kunde det matematiskt bevisas att faktorerna vikt per transportkolli, transporttemperatur, kvantitet, avstånd samt vilken typ av kund som transporten gick till påverkar transportkostnaden både på sändningsnivå och per transportkolli. Efter att dessa drivare identifierats så hölls intervjuer för att undersöka vilka funktioner som har störst möjlighet att påverka dem och därför i förlängningen även kan påverka transportkostnaden direkt. Dessa intervjuer visade att det främst är funktionerna för sälj och Supply Chain som direkt kan påverka transportkostnaden. Även marknad och produktion har möjlighet att påverka transportkostnaden på ett indirekt sätt. Slutligen genomfördes intervjuer med personal från de berörda funktionerna för att undersöka på vilket sätt medvetenheten och styrningen av transportkostnaderna kan förbättras. Detta resulterade i ett stort antal förslag där det mest frekvent förekommande var en kontinuerlig uppföljning av transportkostnaderna. Denna uppföljning ska inte bara vara på nivån att transportkostnaderna varit dyra utan gå djupare och peka på vilka mönster i beställningar och transporter som gett upphov till den högre kostnaden. Om denna uppföljning ska ske manuellt eller med hjälp av ett automatiserat verktyg finns det olika åsikter om men personalen känner genomgående de behöver öka medvetenheten om vad som påverkar transportkostnaderna för att kunna sänka dem. / This report contains a case study of the company HKScan and focuses on their internal handling of transports to customers. As HKScan operates in a competitive industry with small margins, it is important that all money is used in the best way. An activity that costs money but rarely is investigated is the transportation since it is seen as a very operative activity. It has, however, been found that although different functions of a company are traditionally controlled separately, there are strong links between transports and functions such as sales, marketing, purchasing, finance, human resource management and production. The purpose of this study was therefore to investigate which factors that affect transport costs and provide suggestions on how transport costs can be reduced. The study of which factors that affect transport costs was carried out in several stages. First, factors mentioned in the theory were compiled and complemented by the factors that the Supply Chain department at HKScan believed could affect the cost. This resulted in a list of 18 possible influencing factors that were then demarcated depending on what HKScan measures and which was considered relevant to investigate. This demarcated list consisted of seven factors, which were then investigated using a multiple regression analysis. From this analysis, it could be mathematically proven that the parameters quantity, distance, weight per transport package, temperature, and the type of customer to which the transport went, affects the transport cost both at the shipping level and per transport package. After these drivers had been identified, interviews were held to investigate which departments have the greatest potential to influence them and, in the long run, affect transport costs. These interviews showed that it was primarily the sales and Supply Chain departments that affect the shipping costs, even though market and production have a more indirect impact. Finally, interviews were conducted with staff from the relevant departments to investigate how awareness and management of transport costs can be improved. This resulted in a large number of proposals where the most frequent one mentioned was a continuous follow-up on transport costs. This follow-up should point out which patterns in orders and shipments that gave rise to the higher cost. If this follow-up is to be done manually or by means of an automated tool, there are different views, but the staff feels that in order to reduce transport costs, they need increased awareness of what affects them. / <p>Observera att alla siffror och resultat i rapporten är modifierade och speglar inte det verkliga resultatet.</p>

In recent years the amount of newly registered electric vehicles, hybrid electric vehicles, and plug-in hybrid electric vehicles has increased rapidly in the Swedish market. These vehicles could be classified as battery-powered electric vehicles, and a majority carry a lithium-ion battery. The demand for lithium is expected to increase considerably, as a result of such a swift growth in battery-powered electric vehicles. Thus, if the recycling rate of lithium stays at a low level, demand could reach a scarcity-level by 2050. While neither any infrastructure nor an established process for recycling lithium-ion batteries currently exists in Sweden, this study aims to provide necessary input and verified tools for the design of a future reverse supply chain for discarded lithium-ion batteries in Sweden. The literature review of this study covers the subjects of reverse logistics, supply chain network design, and operations research. A thorough situation analysis of the Swedish market for battery-powered electric vehicles is conducted, and the composition, function, and characteristics of lithium-ion batteries are studied. The study finds that estimations of future demand of recyclable lithium-ion batteries in Sweden could be between 206 711 and 726 974 tons accumulated, based on actual and predicted sales numbers until 2030. Even if it is obvious that there are going to be large quantities of such batteries requiring recycling in the future, and even if some established processes exist, there is no defined supply chain for the collection of those batteries. Finally, a mixed-integer programming model for the design and development of a future reverse supply chain is presented. The model, characterized as a discrete multi-period facility location/allocation model, can with minor modifications be used for problems with fluctuating demand or when the demand is assumed to slowly progress until it has reached a steady state.

Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag. Syftet med detta examensarbete är därför att kartlägga hur Vargön Alloys interna transporter sker idag samt att ge förslag till effektivisering, både vad gäller arbetsmetoder och lagerplanering, som leder till minskad bränsleförbrukning samt mindre trafik på fabriksområdet.En kvalitativ undersökningsmetod har använts där observationer följts av intervjuer med personer med olika arbetsområden på företaget. Intervjuobjekten har till största del fått vara anonyma och intervjuerna har skett individuellt med öppna frågor. Användbara teorier studerades i lämpliga läroböcker.Observationer och intervjuer har resulterat i en värdefödeskarta över informationsflödena samt en spagettikarta över transportflödena. Efter analys av dessa har ett antal förbättringsförlag framkommit. Genom att använda nya moderna tekniker som hjälpmedel i arbetet skulle Vargön Alloys definitivt kunna effektivisera sina interna transporter till att bli mer bränsleeffektiva. Med hjälp av ett verktyg som t. ex. GPS timber skulle förtaget få ett system som innehåller både planeringssystem, lagerstyrning och ett GPS-system i fordonen.

Detta examensarbete har utförts under höstterminen 2008 på Högskolan i Borås på uppdrag av Flügger AB i Bollebygd. År 1994 köpte Flügger A/S upp HP Färg &amp; Kemi och kedjan Flügger AB startades i Sverige. Idag har Flügger i Bollebygd 150 anställda, vilket gör dem till en av Bollebygds största arbetsgivare. Dagens fabrik i Bollebygd är uppdelad i fyra producerande enheter; Alkyd-, Latex-, Kemi- och Spackelfabrik. Fabrikerna rymmer produktion av vattenbaserad- och terpentinbaserad färg, träskydd, spackelprodukter, rengöringsmedel för industri och biltvättsanläggningar, samt målningsrelaterade rengöringsmedel. I Bollebygd finns även ett råvaru- och emballagelager som ansvarar för materialtillförsel till de fyra produktionsenheterna. Syftet med detta arbete är att hitta förbättringar och effektiviseringsförslag för nuvarande interna transporter från råvaru- och emballagelager. Målsättningen är även att hitta lösningar för mellanlagringsplatser, samt förslag till utformning av råvaru- och emballagelager. En ytterligare uppgift är att hitta ett tillvägagångssätt som förbättrar beställningsrutiner och returhantering. Behovssvängningar skall jämnas ut genom att sprida ut de interna beställningarna till råvaru- och emballagelagret. I och med att företaget är certifierat enligt ISO 14 001 skall ovanstående punkter utföras med hänsynstagande till miljön. Genom intervjuer med de anställda på Flügger har information erhållits om de problem som finns inom internlogistik och lagerhantering. Intervjuer har även gjorts för att ta vara på de eventuella förbättringsförslag de anställda besitter. För att få en sådan korrekt helhetsbild som möjligt har både lagerpersonal och fabrikspersonal intervjuats. Observationer har gjorts på lagret såväl som på produktionsenheterna. På lagret har även tidtagning av lageraktiviteter utförts. En klar bild av Flüggers interna logistik och lageraktiviteter har erhållits under arbetets gång. Utifrån den bilden dras slutsatsen att aktiviteterna kan effektiviseras och att Flügger med relativt små medel kan förändra bilden till det bättre. Ett antal förbättringsförslag har framtagits inom de olika problemområdena. Dessa innehåller bland annat en presentation av lagerutformning, beställningsrutin samt effektivisering av lageraktiviteter.

Modeprodukter har en mycket kort livslängd och modebranschen förändras snabbt. Tiden är därför essentiell och utgör en betydelsefull konkurrensfaktor. Genom att reducera tid i försörjningskedjan kan ett företag vinna marknadsandelar samt höja sin lönsamhet. RFID är en teknik som kan användas för att reducera tid samt förbättra logistiska processer i försörjningskedjor. Trots att denna teknik har börjat spridas, används den generellt inte hos svenska modeföretag. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken effekt RFID-tekniken skulle kunna ha på logistiken hos svenska modeföretag med e-handelsverksamhet. Studiens fokus ligger på e-handel då den har en stor tillväxt och blir en allt vanligare köpkanal. Insamling av data har skett via litteratur, artiklar, statistiska undersökningar, Internet och kvalitativa intervjuer. Studien har utgått från fyra huvudområden: lager, inventering, leverans samt returer. Studiens resultat har identifierat ett antal olika områden där en implementering av RFID skulle innebära en förbättring inom logistiken hos de undersökta företagen. De främsta fördelar för dessa företag var att mängden arbete och tid kan reduceras. RFID kan därmed fylla en funktion inom alla de undersökta huvudområden och effektivisera logistiken hos svenska modeföretag med e-handelsverksamhet.The fashion industry changes rapidly and fashion products have very short life-cycles. Time is therefore of the essence and constitutes an important competitive factor. By reducing lead time in the distribution chain a company can win market shares and increase profitability. RFID technology has been developed to reduce lead time and increase logistic efficiency of supply chains. While this technology is beginning to spread it is generally not implemented by Swedish fashion companies. The purpose of this study is to investigate the potential effect of RFID technology on the logistic processes for Swedish fashion companies employing e-commerce. This study focuses on the web-based industry as it is rapidly expanding and is becoming a common shopping venue. This study focuses on four main components: storage, inventory, delivery, and returns. It is based on data gathered through an extensive literature review and qualitative interviews. The results of the study identify a number of areas where the implementation of RFID technology would increase the logistic efficiencies of the investigated companies. The most prominent improvements in these companies would be a decrease in labor and time cost. RFID technology can be utilized in all four components investigated and can increase efficiency in logistical processes for Swedish fashion companies implementing e-commerce. / Program: Textilekonomutbildningen

Driverless vehicles might fundamentally change the transport system in multiple ways. Reducing driver costs in mobility services could create opportunities for new mobility concepts. Research on driverless vehicles have previously concentrated on urban areas, though driverless vehicles in rural areas could have greater positive effects. Hence, the aim of the study is to see how driverless vehicles can be used in rural areas to contribute to a more sustainable transport system. Three rural mobility concepts for driverless vehicles are developed and by applying these to different case locations, the feasibility of the concepts is discussed. Interviews with local actors in Sweden were conducted to learn about general and local challenges with specific case locations. What rural mobility concept for driverless vehicles to use depends on access to public transport, distance to main roads and spatial density of travel demand. A modelling approach of a first and last mile feeder service is used to evaluate the feasibility of this mobility concept further. Model results show that driverless shuttles can feed travel demands of 100-150 passengers daily and still perform alternative tasks. Even though rural areas have general challenges, local issues also need consideration to optimize the benefits of the services. Public transport authorities are experts on local challenges and could take more responsibility in questions regarding driverless vehicles. For instance, flexibility, accessibility and equality could be improved by merging routes and shorten travel times for entire bus routes. Furthermore, other societal functions can be developed by reinvesting capital in other areas.

<p>Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).</p><p>CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan. Påfyllnad skulle ske direkt mot linan. Resultatet av arbetet blev en teoretisk försörjningsmodell som byggde på att materialet kom från hubbar. Försörjningsmodellen skulle ta hänsyn till nuvarande systemlandskap samt att det skulle ske på ett så kostnads- och utrymmeseffektivt sätt som möjligt. Den skulle också se över problemen med emballage och störningarna i materialflödet.</p><p>Arbetet skulle besvara följande centrala frågor:</p><p>• Hur bör materialet fördelas på hubbarna?</p><p>• Vilka lastbärare är lämpliga vid levereras till linan?</p><p>• Vilka förändringar kan komma att krävas av befintliga system, arbetsmetodik samt vilka krav ska ställas?</p><p>• Var och hur bör omplock av material ske?</p><p>• Hur kommer materialflödet att se ut från hubb till monteringslina?</p><p>Arbetet har bedrivits genom datainsamling på CDC Gävles olika anläggningar. Det genomfördes även ett flertalet studiebesök för att se hur andra producerande företag arbetade med liknande frågor. Under arbetsgången har det skett kontinuerliga litteraturstudier.</p><p>Författarna belyste och tog fram ett flertal parametrar som anses avgörande vid utformningen av en ny försörjningsmodell. CDC Gävle måste besluta hur dessa parametrar ska lösas innan en fullständig implementering av hubbar kan börja. Arbetet resulterade i en försörjningsmodell som är generell för både WCDMA och GSM. Arbetet tar också upp hur hubben bör arbeta, vilka funktioner den ska innehålla samt vart den bör lokaliseras. Vidare rekommenderas lämpliga lastbärare och vilka arbetssätt som är lämpliga för CDC Gävle.</p><p>Ett av de största problemen i arbetet var att ta hänsyn till de speciella materialflödena som CDC Gävle har, detta gällde bl a reklamation och enhetspackade artiklar. Den centrala parametern i hela försörjningsmodellen var frystiden. Frystiden är den tidsperiod från att kunden inte kan ändra sin order till ordern startas på monteringen. Om det inte existerar någon frystid kommer inte hubben hinna plocka fram och leverera det material som CDC Gävle behöver.</p><p>Författarna bedömer att det finns goda möjligheter att flytta befintliga lager till hubbar. Det bör dock genomföras ett flertal piloter med olika sorters material innan man går vidare.</p> / <p>Ericsson AB has a production unit in Gävle (Sweden), CDC Gävle. The unit is divided into two facilities, Skolgången and Avaström. WCDMA (3G) Radio Base Stations are assembled at Skolgången and GSM (2G) Radio Base Stations are assembled at Avaström.</p><p>Today CDC Gävle has a major return flow of packing from received assembly material. There also exist several disruptions in the material supply to the assembly. CDC Gävle has decided that in the long term all material, which today is stored in the warehouse, will be stored in hubs.</p><p>The purpose of the thesis work was to investigate the replenishment of material to the line. Replenishment was to be made directly to line. The result of the thesis work became a theoretical supply model that was based on the material arriving from hubs. The supply model had to consider the present system environment and also be as cost and area efficient as possible. It was also supposed to look at the problems with packing and disruptions within the material flow.</p><p>The thesis work was to answer the following essential questions:</p><p>• How should the material be allocated to the hubs?</p><p>• Which load-carriers are appropriate on delivery to the line?</p><p>• What changes could be required of the present systems, working methods and also what requirements are to be made?</p><p>• Where and how should the re-arrangement of material be done?</p><p>• What will the material flow look like from hub to assembly line?</p><p>The thesis work has been carried out by the collection of data at CDC Gävle’s different facilities. Several study visits were conducted to see how other producing companies worked with similar questions. During the work process there have been continuous literature studies.</p><p>The authors elucidated and compiled several parameters, which were considered crucial in the design of a new supply model. CDC Gävle must decide how these parameters will be solved before a full-scale implementation of hubs can begin. The result of the thesis work was a supply model, which is common to both WCDMA and GSM. The thesis work also covers how the hub should work, which functions it will contain and where it should be located. Further, more suitable load-carriers and ways of working for CDC Gävle are recommended.</p><p>One of the biggest problems was to take into consideration of the special material flows, which CDC Gävle has; amongst those concerned were the claims flow and the unit-packed articles. The essential parameter in the whole supply model was the frozen horizon. The frozen horizon is the time period from when a customer cannot change the order to when the order is started in the assembly. If there is no frozen horizon, the hub will not have enough time to take out and deliver the material, that CDC Gävle need. The authors’ opinion is that there are good possibilities of moving the present warehouse to hubs. However several pilots should be conducted with different kinds of materials before any further step is taken.</p>

<p>DinBox Sverige AB säljer fastighetsboxar på den skandinaviska marknaden och har produktionen utlagd till en leverantör Kina. Företaget startades i slutet på 2007 och är med andra ord relativt ungt. Den logistiska delen från beställning till leverans av produkt, är en mycket viktig och vital del av verksamheten som måste fungera. Det logistiska flödet fungerar idag inte helt felfritt och det uppstår problem med leveranser.</p><p>Jag fick som uppgift i mitt examensarbete inom supply-chain management, att undersöka det logistiska flödet närmare för att hitta olika förbättringsförslag.</p><p>Syftet med uppgiften är ta reda på vilka fel som uppstår, kartlägga vilka typer av kostnader dessa fel innebär och utreda hur man kan undvika fel i fortsättningen. Examensarbetet ska resultera i ett passande förbättringsalternativ som ökar kontrollen av logistikflödet från beställning till leverans.</p><p>Resultatet i examensarbetet har uppnåtts genom en grundlig nulägesanalys, framtagande av ett flödesschema och identifiering av problem i processerna. Problemen har brytits ned i grundorsaker och detta ligger till grund för förbättringsalternativen.</p><p>Det slutliga förbättringsförslaget innebär att kommunikation mellan alla berörda enheter hos företaget och leverantören i Kina sker i ett extranät. När ordern passerar genom logistikflödet måste aktuell enhet kontrollera och godkänna ordern innan den kan skickas vidare till nästa enhet. På så sätt får man ett kontrollsystem som säkerställer att ordern behandlas rätt från början till slut i flödet. Extranätet ger också möjligheten till spårning eftersom data kan lagras och användas för att spåra information och gods i logistikflödet. Inventeringen vid lagerankomst förenklas och säkerställs genom införandet av ett streckkodsystem som innebär att artiklar automatiskt kan identifieras.</p><p>Slutsatsen av examensarbetet är att en grundlig förstudie och nulägesanalys är mycket viktigt för att kunna identifiera de mest kostsamma och kritiska problemen i logistikflödet. Genom förbättringar av processer inom området för supply-chain finns det mycket som kan effektiviseras och spara pengar för företaget.</p> / <p>DinBox Sverige AB sells mailboxes on the scandinavian market with production outsourced to a supplier in China. The company started in the end of 2007, relatively young in other words. The logistical flow from order to delivery of product, is a very important and vital part  of the business. The logisticial flow is today not flawless and there are problems with deliveries.</p><p>I was assigned within my thesis in supply-chain management the task to investigate the logistical flow in detail in order to suggest improvements.</p><p>The purpose of the task is to find what problems that occur, map out what costs these problems cause and investigate how to avoid errors in the future. The thesis should result in a fitting suggestion for improvement that decreases the control of the logistical flow from order to delivery.</p><p>The result of the thesis has been achieved through a thorough analysis of the present situation, making a flowchart and identifying the problems in the processes. The problems have been broken down in to main causes and are subject for the suggestions of improvement.</p><p>The final suggestion of improvement means communication between involved parties in the company and the supplier in China takes place in an extranet. When the order passes through the logistical flow every part has to control and approve the order before it is passed on to the next part. In that way a control system that secures the appropriate handling of the order throughout the flow is achieved. The extranet also gives the possibility to tracking information and goods in the logistical flow since the data can be stored in the system. The inventory when goods arrive is simplified and secured by implementing a barcode system which means all articles are automatically identified.</p><p>The conclusion of the thesis is that a thorough preliminary study and analysis of the present situation are crucial for identifying the most costly and critical problems in the logistical flow. By improvements of processes within the area of supply-chain there are a lot that can be made more efficient and save money for the company.</p>