The World Trade Centre terror attack in 2001 changed the world and with it the conditions for logistics worldwide. The aftermath of the attack brought needed attention to the vulnerability of modern supply chains. This thesis addresses the antagonistic threats that exploit the vulnerability in a supply chain. Antagonistic threats are a limited array of risks and uncertainties and can be addressed with risk management tools and strategies. There are three key demarcations between antagonistic threats and other risks and uncertainties: deliberate (caused), illegal (defined by law), and hostile (negative impact, in this thesis, for transport network activities). This thesis makes a theoretical contribution to the usage of theories from criminology in supply chain risk management to handle antagonistic threats against the transport network. The recognition that antagonistic threats toward the transport network are a problem leads to verification of the research questions from the background and the theoretical framework. This is done to place or relate the research questions closer to the context. Furthermore, it leads to the conclusion that the answers may or may not contain competing and/or incompatible parts which differ depending on the perspective or viewpoint at the moment. One of the most important things to understand is that antagonistic threats toward freight always have been a feature in both business and politics. The different functions and goals for all stakeholders mean that all stakeholders and actors may use similar methods to manage antagonistic threats but the effects and consequences will change according to the circumstances.The system approach in this thesis is a soft-system thinking where reality is described in subjective terms and the whole system has the distinctive trait of vague or undefined boundaries between system components and the surrounding environment. Therefore, this thesis uses a complex system approach in which paradoxes and bounded rationality describes the system’s behaviour. This thesis defines the legal descriptions and criminal threats against and within supply chain management activities that entail both the systems context and boundaries. Managing of the antagonistic threats through the risk management perspective is separated into two sides, pre-event and post-event measures, which means the system needs to be robust and resilient, using logistics terms. It should be robust to automatically handle small risks (normally with high likelihood and low impact). The system also needs resilience in order to adapt, improvise, and overcome any disturbance greater than the system’s robustness can handle. Both robustness and its resilience can constitute of the full range of prevention, mitigation, and transferring tools and methods. Regardless of which perspective or viewpoint is chosen for analysing the problem, the same basic set of tools and methods are valid, but in practical use they need to be adapted to the actors’ needs and wants for managing their exposure to antagonistic threats. / <p>Thesis to be defended in public at 8 May 2009 at 13.00 in Vasa A, Chalmers University of Technology, Gothenburg, for the Degree of Doctor of Philosophy</p><p>Avhandlingen har tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen ”The 2011 Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Awards”. The thesis has been awarded with the prestigious honor of ”The 2011 Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Awards”</p><p><b>Sponsorship</b>:</p><p>VINNOVA</p>

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Denna studie har genomförts på varuhuskedjan med det fiktiva namnet RetailusAB och syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för huruvida Retailus kan tidigarelägga de två pre-retail-aktiviteterna larmning och galgning i försörjningskedjan. Bakgrunden till studien är att Retailus har kommit till insikt att tiden och därmed kostnaden för aktiviteter som utförs på baklagren är stor och att det finns en önskan om att personalen ska kunna fokusera mer på sin kärnuppgift, att finnas tillgänglig för kunderna på försäljningsytan. Aktiviteterna utförs i dagsläget i Retailus butiker och upptar cirka 2 % av de butiksanställdas arbetstid vilket motsvarar 15 miljoner kronor i lönekostnader. Det har i studien utgåtts från tre olika scenarion där en eller båda aktiviteterna tidigareläggs till antingen Retailus distributionscentral eller till någon av Retailus leverantörer. Scenarierna har i studien utvärderats utifrån de två aspekterna totalkostnad gentemot nuläget och implementerbarhet med avseende på tidshorisont, påverkan på befintliga processer samt leveransservice. Totalkostnaden har i största möjliga mån utvärderats kvantitativt och beräknats utifrån observationer, tidsstudier i butiker, tidsstudier i simulerad miljö, olika försäljnings-och saldodata samt intervjuer med transportföretag och leverantörer. Om det bortses från faktorer som att tidmätningarna kan vara osäkra och uppgifter från både transportföretag och leverantörer inte är exakta visar det sig att det kostnadsmässigt mest lönsamma scenariot av de tre undersökta scenarierna är att tidigarelägga larmning och galgning till Retailus distributionscentral. De två övriga scenarierna, vilka innebär att endast larmning tidigareläggs till olika leverantörer, kan det inte fastlås en slutlig kostnad för på grund av brist på prisuppgifter. De kostnadsposter som visar sig vara störst är en ökning av transportkostnader från distributionscentralen till butikerna till följd av att galgade varor medför en betydande volymökning för det transporterade godset, transportkostnader till följd av returflöden av larm och galgar från butiker till distributionscentralen och till leverantör samt kostnader till följd av att fler larm och galgar behöver köpas in. Vad gäller implementering finns det problematik med samtliga scenarion men studien tyder på att det sannolikt är det scenario som har den största besparingen som också är svårast att implementera sett till samtliga av de tre aspekterna tidshorisont, påverkan på befintliga processer och leveransservice. Vad gäller de två scenarierna där leverantör larmar ligger de största utmaningarna i att upprätta returflöden av larm tillbaka till leverantören. Det har i studien utgåtts från en teori kring att det vid tidigareläggning av aktiviteterna kan dras nytta av skalfördelar då tidigareläggningen avses göras till ett skede i flödet där varor fortfarande är sortrena, till skillnad mot när de anländer till butik. Det har dock inte kunnat slås fast vid de mätningar som genomförts i studien att tidsvinster kan härledas till skalfördelar eller om det finns andra faktorer som spelar in på resultatet. I studien presenteras ett beslutsunderlag där totalkostnaden samt de viktigaste implementeringsaspekterna, både positiva och negativa, presenteras för vart och ett av de tre undersökta scenarierna.

Frågeställning:   Hur kan DHL Freight i Eskilstuna genom inkrementella innovativa lösningar leverera ett högre kundvärde samt bättre kundupplevelse i den del av logistikprocessen som skapar kundvärde för privatpersoner? Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka och ge förslag på hur DHL Freight i Eskilstuna kan generera kundvärde och kundupplevelse för DHLs privata kunder genom innovationstänk. Metod: En kvalitativ metod har använts genom studien som också är en samproduktion med DHL Freight i Eskilstuna. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, deltagare för intervjuerna var två respondenter på DHL i Eskilstuna med befattningarna platschef och administratör, samt intervjuades åtta kunder som fått leveranser från DHL. Ansatsen har varit induktiv. Slutsatser: För att ett logistikföretag som DHL Freight i Eskilstuna ska generera högre kundvärde och bättre kundupplevelser behöver företaget öka möjligheterna till inkrementell innovation. I dagsläget är innovationsgraden lokalt nästan obefintlig. Det är nödvändigt för ett företag att vara förberedda på att identifiera kunders efterfrågan och behov som ligger till grund för de innovativa lösningarna. Aktiviteter behöver utvecklas för att detta ska vara möjligt. För att kunna skapa tjänsteinnovation finns fyra viktiga punkter att ta hänsyn till. Att ändra kunders uppfattning om företaget är svårt men inte omöjligt, dock behöver företaget ta fram en verklighetsbild för att kunna utgå från denna. Kundens roll är den väsentligaste att utgå ifrån och därför är den realistiska verklighetsbilden viktig. / Research question: How can DHL Freight in Eskilstuna, by applying incremental innovations generate a higher customer value and customer experience in the part where the logistics process creates customer value for individuals? Purpose: The purpose with this study is to do a research and generate suggestions to as how DHL Freight in Eskilstuna can generate, by using innovation customer value and customer experience for DHL’s private customers. Method: A qualitative method has been used in this study, this study is also a co-production with DHL Freight in Eskilstuna. The empirical material has been collected by doing semi-structured qualitative interviews, the individuals who have participated in the interviews are two respondents from DHL in Eskilstuna. These two has the roles of ‘Site manager’ and ‘administrator’. Eight individuals, who’s affiliated with DHL as customers have also participated in the interviews. The study has used an inductive method. Conclusions: If a logistics company such as DHL Freight in Eskilstuna wants to generate a higher customer value and customer experience, the company has to increase the possibilities for incremental innovations. The levels of innnovation within the local sites are almost non existent. It is neccessary for for a company to be prepared to identify customers’ demands and needs which can be used as a base for innovative solutions, activities needs to be developed in order to make it possible. In order to be able to create service innovation, four important factors has to be considered and adapted to. To change customers’ perceptions regarding the company is challenging but not impossible, the company has to acquire a reality based picture in order to be able to utilize and proceed with it. The customer’s role is the most suitable factor to proceed from. Therefore, the realistic picture of reality is important.

<p>I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Åbro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna på. Valet av ämne är intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution är ett område som liksom övrig logistik är under ständig förändring.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera Åbro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som används idag, och sedan jämföra detta mot effekterna av ett datoriserat</p><p>ruttplaneringsprogram. Uppgiften är avgränsad till att undersöka uppläggning och planering av rutter från Åbro Bryggeri AB:s terminal i Årsta, Stockholm.</p><p>Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har använts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Åbro Bryggeri. Kvantitativ forskning har använts där stora mängder</p><p>data samlats in, exempel på detta är jämförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Åbro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram. Teorier inom området för</p><p>ruttplanering har valts ut, för att sedan analyseras mot insamlade fakta.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av denna studie visar att Åbro är mycket beroende av distributionsledarnas kompetens och informella kunskaper för att den operativa ruttplaneringen skall fungera väl.</p><p>Den strategiska och taktiska ruttplaneringen är med dagens metoder ett mycket tidskrävande samt tungarbetat planeringsarbete. Effekterna av ett datoriserat ruttplaneringsprogram visar på</p><p>sänkta distributionskostnader, på grund av färre körda mil och mindre arbetad tid hos Åbro.</p><p>Denna studie har visat på minskade distributionskostnader i intervallet 14,8 % till 22,9 %.</p><p>Informell kunskap kan dokumenteras, vilket minskar beroendet av tidigare nyckelpersoner.</p><p>Det datoriserade ruttplaneringsprogrammet förenklar analyser och utvärderingar av</p><p>simuleringar för alla tänkbara strategiska, taktiska samt operativa scenarion i distributionen.</p><p>Resultatet av denna studie visar vidare på att en implementering av ett datoriserat ruttplaneringsprogram medför en stor omställning för berörd personal. Det är viktigt att beakta den mänskliga faktorn för att undvika icke-produktiva reaktioner hos personalen.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Lean är ett arbetssätt och en arbetsfilosofi som härstammar från Henry Fords produktionssystem som först förädlats i Japan och sedan vid MIT i USA för att sedan spridas över världen under 1990-talet. Lean består av ett antal olika verktyg och metoder. Det är däremot viktigt att förstå att vissa av de verktyg och metoder som används inom Lean har funnits långt innan Lean-uttrycket skapades. Med detta i bakhuvudet så förstår man att det inte är ett nytt förbättringskoncept utan bygger på många olika verktyg som är förenade. Svårigheten att tillämpa Lean ligger dock inte i att använda sig av de olika verktygen och metoderna. Utmaningen för den organisation som vill arbeta enligt Lean är att ta till sig den kulturförändring som måste ske, den största och vanligaste barriären till en Lean-implementation är organisationskulturen.</p><p>Utifrån den bakgrunden är det först intressant att försöka identifiera faktorer som Lean-användarna anser är viktiga vid ett införande av Lean. När faktorerna är identifierade är det även viktigt att förstå varför dessa faktorer anses viktigt för att kunna lösa problemet och inte ersätta problemet med ett annat.</p><p><strong>Syfte och forskningsfrågor</strong></p><p>Studiens syfte är att utifrån en empirisk undersökning identifiera och med hjälp av en teoretisk referensram även förklara några av de faktorer som påverkar införandet av Lean. Vår förhoppning är att genom denna studie bidra till ett underlättat införandet av Lean. Våra Forskningsfrågor är:</p><ul><li>Vilka framgångsfaktorer kan identifieras i Lean-införandeprocessen?</li><li>Varför är dessa framgångsfaktorer viktiga i Lean-införandeprocessen?</li></ul><p><strong>Genomförande</strong></p><p>De empiriska studierna utgörs av en kvalitativ undersökning på ett fallföretag som genomgår en organisationsförändring mot att tillämpa Lean. Intervjuerna har genomförts på operativ och ledningsnivå på fallföretaget. Resultaten har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk med avsikt att skapa djupare förståelse för de olika identifierade faktorerna.</p><p><strong>Resultat och slutsats</strong></p><p>Litteraturstudien ger en förståelse för vad en organisationsförändring och Lean-implementation innebär. Då organisationskulturen är en central del i ett Lean-införande behandlas även organisationskultur i ett separat kapitel så som litteratur rörande hur människor påverkar varandra. Vid intervjuerna förklarade respondenterna vad de ansåg att Lean bestod av och hade för påverkan på arbetssituationen och företaget. Intervjuerna sammanställdes sedan i rubriker som motsvarade samtalets ämne.</p><p>I slutsatsen presenteras ett antal faktorer som förklaras djupare i analysen. För att använda sig av de faktorer som identifierats är det bra att även förstå vad dessa beror på för att kunna applicera dessa på den situation som avses. Alla implementeringar är unika och därför är det viktigt att förstå vad varje faktor har för orsak.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Lean, implementering, framgångsfaktorer, organisationskultur, förändring.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background</strong></p><p>Lean is a method and a philosophy that originates from Henry Ford’s production system and was first improved in Japan and then further at MIT in the USA and later spread across the world during the 1990s. Lean consists of a set of different tools and methods. However, it is important to understand that some of the tools and methods is older than Lean itself. With this in mind it is clear that Lean is not a new concept but is based upon many different tools and methods that are linked together. The difficulty of applying Lean is however not to use the tools and methods. The challenge for the organisation that wants to work according to Lean is to embrace the cultural change that needs to happen, the big-gest and most common barrier to a Lean-implementation is the organizational culture.</p><p>Based on this background it is interesting to try to identify factors that Lean-users consider to be important. Once the factors are identified it is also important to understand why these factors are important in order to solve the problem and not to replace them with another problem.</p><p><strong>Objective</strong></p><p>The purpose of this study is to identify and with help from a theoretical framework explain some of the factors which affect the implementation of Lean. Our hope is that this study will contribute to a simplified implementation of Lean. Our research questions are:</p><ul><li>What success factors can be identified in a Lean-implementation-process? </li><li>Why are these key-success-factors in a Lean-implementation-process? </li></ul><p><strong>Realization</strong></p><p>The empirical study consists of a qualitative study of a case company that has started to implement Lean. The interviews have been conducted in the operational and managerial level in the company. The summarized results have then been compared against a theoretical framework in an effort to create a deeper understanding of the phenomena at hand.</p><p><strong>Results and conclusions</strong></p><p>The literature framework provides an understanding of what an organization change and Lean implementation means. Because the organizational culture is a central part of a Lean-implementation the study explains organizational culture in a separate chapter as like literature on how people interact. In the interviews, respondents explained what they considered to be Lean and the influence Lean has on their work situation and the company. The interviews were then summarized corresponding to the topics of the discussions.</p><p>The conclusion presents a number of factors that is explained more deeply in the analysis. In order to use the factors that are identified, you need to understand the underlying causes. Every implementation is unique and therefore it is important to understand each factors cause.</p><p><strong>Keywords:</strong> Lean, implementation, success factors, organisational culture, change.</p>

If Sweden want to be able to compete internationally with its production capacity,it is important to work actively with production development and production ofresource-and time-efficient. This report is a bachelor thesis of 15 hp conducted atthe University of Halmstad. Using the principles of continuous improvement andLean Production, the author developed a concept for HAGS Aneby AB to changeto the customer order driven assembly of spring toys.First of all, the theories of Lean Production, logistics and ergonomics are used tobuild and present a theoretical framework for further examination. Then, toachieve the target, the current assembly process is analyzed to develop some firstconceptual ideas for improvement. In order to develop the best advice, theconcepts are evaluated against the company’s requirementsThe developed action plan gives recommendations on how the company shouldrestructure their assembly process and the organization of the related departmentin order to produce spring toys in a more time efficient and lean way. The resultsshow the extent of economic improvements as well as the amount of time savingsthat can be realized through the improved assembly process. The concept could bepartially implemented in the company and there is an optimistic view of HAGSAneby AB to achieve more efficiency in their assembly process in the future.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.

Det finns olika sätt att öka kapaciteten hos en flygledare. En av de är att göra samordningar mer effektiva. Samordningar sker idag via datalänk eller verbalt, då genom telefonsamordning eller face-to-face. Det finns även icke verbala samordningar där bara kroppsspråk står för en del av kommunikationen. På en kontrollcentral utförs många samordningar och informationsdelningar mellan flygledare. Detta görs för att kunna hålla en hög säkerhet men ändå arbeta på ett effektivt sätt. Östgöta kontrollcentral, ÖKC, har undersökts för att se om informationsdelningen kan bli effektivare samt om en flygledarassistent kan stötta två flygledare samtidigt. Med hjälp av en teoretisk referensram och litteraturstudie har det visat sig att bland annat Lean production kan appliceras på området för att utvärdera ÖKC. Författarna har observerat den operativa verksamheten på ÖKC och samlat data som i sin tur ligger till grund för de mätningar som gjorts. Därefter har ett alternativt ÖKC tagits fram med förankring i teorin om hur kontrollcentraler bör se ut för en bra social samverkan och teamwork. Utifrån data från observationen är informationssträckan som information inne på ÖKC måste färdas 150,8 meter. Detta mätetal är undersökningens viktigaste mätetal och visar att alternativet har motsvarande 130,5 meter informationssträcka, vilket ger en minskning med 20,3 meter.

Titel: Medarbetares delaktighet och dess påverkan på effektiviteten i en plockprocess - En fallstudie på Åbro Bryggeri Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet Författare: Linda Paulsson och Maria Fällgren Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Bakgrund: AB Åbro Bryggeri är ett familjeägt bryggeri som säljer bland annat egentillverkad öl och cider. De vill fördubbla sin försäljning till 2020 och behöver därför hjälp med nya effektiva arbetssätt. Lite har hittills gjorts för att effektivisera plocklagret och låg motivation och delaktighet bland personalen är ett problem. Eftersom delaktighet har visat sig höja prestationen hos företag och det saknas rättframma arbetssätt kring att skapa delaktighet var det angeläget att se hur Åbro och andra företag kan höja delaktigheten i sina plockprocesser. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera brister som hindrar Åbro från att skapa delaktighet hos personalen i deras plockprocess samt att utifrån upptäckta brister lägga fram förslag på hur Åbro kan förbättra dem för att öka delaktigheten i plockprocessen och därmed öka dess effektivitet. Vidare var syftet att komplettera den aktuella forskningen med ett teoretiskt ramverk kring hur delaktighet kan skapas i en plockprocess. Metod: Studien bedrevs som en fallstudie och med en deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Slutsatser: I analys till frågeställning ett upptäcktes 22 olika brister med Åbros delaktighet i plockprocessen inom områdena Grundläggande behov, Utmaning, Kommunikation samt Ledarskap. Även vilka slöserier dessa brister ger upphov till i plockprocessen diskuterades. I analys till frågeställning två gav författarna förslag på 11 lösningar som kan eliminera eller förbättra dessa brister och därmed förbättra plockprocessens effektivitet. I analys till frågeställning tre presenterade författarna ett teoretiskt ramverk för hur delaktighet kan skapas i en plockprocess. De fyra begreppen som operationaliserats i början av studien, Grundläggande behov, Utmaning, Kommunikation samt Ledarskap, visade sig lämpliga i författarnas ramverk. / Title: Employee’s participation and its effect on the efficiency of the order picking process - A case study at Åbro Bryggeri Course: Master Thesis in Logistics for Civilekonomprogrammet Authors: Linda Paulsson och Maria Fällgren Tutor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Background: AB Åbro Bryggeri is a family-owned brewery, which sells their manufactured beer and cider, among other beverages. They want to double their sales before 2020 and therefore need help to make their ways of working more efficient. Few things have been done to make the picking warehouse more efficient so far and low motivation and participation among the staff is a problem. Since employee participation has been shown to raise companies’ performance and there is a lack of straightforward ways to work towards more employee participation, there was a need to investigate how Åbro and other companies can raise employee participation in their picking processes. Purpose: The purpose of this study was to identify defects which prevents Åbro from creating more employee participation in their picking process and with these defects as a base suggest how Åbro can improve these defects to raise employee participation in the picking process and as an effect raise the efficiency in the picking process. Further the purpose was to add a theoretical framework of how to create employee participation in a picking process to the current research. Method: This study was conducted as a case study with a deductive onset. Data collection was done through un-structured and semi-structured interviews, focus groups and surveys. Conclusions: In the analysis of research question one 22 different defects were discovered concerning Åbro’s employee participation in the picking process. These were related to the aspects Basic needs, Challenge, Communication and leadership. Which wastes these defects generated in the picking process was also discussed. In the analysis of research question two the authors submitted 11 different improvement suggestions, which can eliminate or better the defects and therefore improve the efficiency in the picking process. In the analysis of research question three the authors presented a theoretical framework of how employee participation can be created in a picking process. The four aspects that were operationalized in the beginning of thestudy, Basic needs, Challenge, Communication and Leadership, were shown to be appropriate in the author’s framework.