<p>Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående <em>att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter. </em></p><p>För att besvara nyss nämnda syfte görs en uppgiftsprecisering vilket inkluderar en nedbrytning till konkreta undersökningsområden och frågeställningar. Denna grundar sig dels i en förstudie där ortopedkliniken kartläggs för att få en första inblick i verksamheten och de problem som råder. Dels en referensram där logistiska teorier om bland annat processer och olika former av förbättringsfilosofier behandlas. Flertalet av teorierna är hämtade från den industriella världen och därefter tillämpade på hälso- och sjukvården och de speciella förutsättningar som råder inom området. Förstudien och referensramen leder tillsammans fram till den syntetisering som ger följande fyra undersökningsområden: <em>behov</em>, <em>processer</em>, <em>resursplanering </em>och <em>patientplanering</em>.</p><p>Med utgångspunkt i den information som samlats in och analyserats för respektive undersökningsområde har ett antal problem med tillhörande lösningar presenterats och redogjorts för. Utifrån detta har nedanstående slutsatser kunnat dras:</p><p>Ortopedkliniken bör utveckla riktlinjer kring vilka patienter som bör kallas till återbesök för att på så sätt undvika onödiga återbesök. Detta leder i sin tur till ett minskat antal återbesök vilket ger mer utrymme till nybesök och därmed förbättrad tillgänglighet. I samband med detta konstateras att ett ökat ansvar bör läggas på patienten gällande dennas läkeprocess genom att bland annat uppmana patienten att höra av sig vid behov. Ytterligare ett sätt att involvera patienten är att öka delaktigheten i bokningsprocessen genom användning av ett Internetbaserat system där önskemål angående tid kan lämnas. Detta skulle troligtvis resultera i ett minskat antal ombokningar och ett förenklat arbete för klinikens tidsbokning. Förslagsvis datoriseras även bokningen av telefontiderna då detta skulle ge personalen, inklusive läkare och mottagningssköterskor, en bättre överblick samt underlätta tidsbokningens arbete med dessa. Ännu en åtgärd för att förbättra användandet av telefontider är att schemalägga specifika tider för läkarna att hantera dessa, något som bör resultera i bättre kontinuitet.</p><p>Planeringen på kliniken kan i stort sett delas upp i två delar: resurs- respektive patientplanering. Dessa två bör sammanstråla för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett steg i att förbättra resursplaneringen, vilket huvudsakligen innebär schemaläggning av läkare, är att i större utsträckning mäta och analysera de efterfrågemönster som kan utrönas ur klinikens behov. Detta möjliggör en mer preventiv planering där schemaläggningen tar hänsyn till exempelvis den behovstopp som återkommer i oktober varje år. Detta tros dessutom kunna skapa en bättre balans mellan återbesök och nybesök vilket i sin tur kan minska antalet återbesök till jourläkare. Övriga lösningsförslag till ortopedklinikens balansproblem inkluderar en standardisering av besökslängderna, mottagningspass med endast en besökstyp och en form av drop-in mottagning som ökar möjligheten för samarbete mellan läkarna på mottagningen. För att underlätta tidsbokningens arbete och därmed även patientplaneringen föreslås dessutom att remissutseendet förändras för att även inkludera uppgifter om mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel.</p><p>Vid en eventuell implementering av ovanstående lösningar är det viktigt att ortopedkliniken har i åtanke att förbättringsarbete tar tid. Det är dock viktigt att man tar sig tid och faktiskt genomför förändringarna då det dels kan spara tid i framtiden och dels är en förutsättning för att kliniken ska kunna leva upp till såväl efterfrågeökningar och som förhöjda krav. Det föreslås således att ortopedkliniken använder sig av nedanstående rekommendationer för att förbättra den nuvarande situationen och skapa möjligheter inför framtiden. De rekommendationer som getts ortopedkliniken i syfte att dem ska uppnå bättre tillgänglighet är följande:</p><p>1. Utveckla riktlinjer som stöd för när en patient bör kallas till återbesök</p><p>2. Kartlägg behoven i större utsträckning, framför allt när det kommer till de korta återbesöken, och ta hänsyn till behoven och deras fördelning i resursplaneringen</p><p>3. Datorisera bokningen av telefontiderna samt ge dem en designerad tid i läkarschemat</p><p>4. Ändra remissutseendet så att även mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel inkluderas</p><p>5. Inför mottagningspass med endast en typ av besök</p><p>6. Gör patienterna mer delaktiga bokningen och ta hänsyn till deras önskemål om besöks- och telefontider</p><p>7. Inför ett nytt system för bokningen av FP- och P-remisser som dessutom inkluderar ett kontrollsystem som varnar när vårdgarantin är på väg att överstigas</p> / <p>The orthopedic section at Höglandet Hospital provides health care for all patients within the Höglandet area suffering from problems with their extremities, backs and skulls. The section is divided into four main units; emergency room, clinic, ward and operating room, and the physicians divide their time between these four. During the last few years the orthopedics section has experienced problems with worsened accessibility. This has lead to a growing cue of patients waiting for appointments as well as operations, but also an inability to achieve the goals concerning accessibility set by the Swedish government. This goal states that patients should have to wait no longer than 90 days to get to see a physician within specialised health care. On account of the factors mentioned above, the purpose of this report is <em>to provide recommendations regarding how the orthopedic clinic at Höglandet Hospital can improve their planning and use of resources in order to achieve a better accessibility for their patients. </em></p><p>To help achieve the purpose mentioned above the study is divided into smaller parts, resulting in issues and areas of investigation that are more concretely formulated. This process requires two things, the first being an exploratory study in which the clinic is mapped and current problems and conditions are investigated. The second is conducting a frame of reference in which logistics theories concerning, among other things, processes and improvement philosophies are included. Many of the theories derive from the industrial world, but are also applied in a health care context and to the special condiditions that abide within the area. The exploratory study and the frame of reference together contribute to a synthesis leading to this study's four main areas of investigation: <em>needs</em>, <em>processes</em>, <em>resource planning </em>and <em>patient planning</em>.</p><p>The information that is gathered and analysed within each area leads to a number of problems and subsequent solutions. These are presented and discussed for each area respectively, leading to the following conclusions for the orthopedic clinic as a whole:</p><p>The orthopedic clinic should develop guidelines concerning which patients that ought to be called back for another appointment, leading to the elimination of unnecessary appointments. This leads to a reduced number of returning patients which enables the clinic to increase their number of first time appointments, resulting in a better accessibility. This also leads to the patient taking responsibility of his or her condition, with the patient having to contact the clinic if necessary. Another way of involving the patient is including the patient in the booking process by using an Internet based booking system that allows the patients to give requests concerning the time and day of their appointment. The result of this would be that fewer patients changing the time of their appointments, letting the booking personnel concentrate on other more important tasks. Also, the booking of telephone appointments should be computerized, leading to a better overview over the bookings and an improvement of the booking personnel's processes. Another solution concerning the problem with the booking of phone calls is making telephone appointments a part of the physicians weekly schedule, which leads to better continuity with the patient calls.</p><p>The orthopedic clinic's planning can be divided into two parts: resource planning and patient planning. These two parts must converge to achieve the best result possible. One way of improving the resource planning, which mainly concerns the scheduling of physicians, is to measure the patterns that can be seen in the needs of orthopedic care. This enables the orthopedic section to plan ahead and be prepared for the reoccuring peak of demand, which is in October. This will also lead to a better balance between the first time appointments and the appointments with patients coming back from either emergency treatment or operations. A better balance, in turn, reduces the appointments that today are performed by physicians who are on call, thereby avoiding the long waiting times associated with said appointments. Other solutions to achieving a better balance between the different types of appointments includes standardisation of the length of appointments, use of clinic hours with only one type of appointment and a modified drop-in clinic, which increases the possibilities for physician's to cooperate in treating the patients.</p><p>When implementing the solutions mentioned above, it is of great importance that the orthopedic clinic is aware of the fact that achieving changes is time consuming. It is however imperative that the orthopedic section finds the necessary time to make these changes. In the end the changes will not only be time saving, but they will also be a prerequisite to be able to handle an increasing demand concerning the needs for orthopedic care and stricter governmental laws and standards. It is thereby recommended that the orthopedic clinic make use of the recommendations below, in order to improve the present situation and create better possibilities for the future.</p><p>In order to achieve a better accessibility the following are recommended to the orthopedic clinic:</p><p>1. Develop guidelines as to which patients that require further appointments</p><p>2. Conduct more useful measurements of the needs, especially when it comes to appointments that must be booked on a short notice, and let the needs guide the resource planning to a greater extent</p><p>3. Computerise the booking of telephone appointments and make them a part of the weekly schedule</p><p>4. Modify the referral appearance to include information regarding mobile number, e-mail address and willingness to come to the clinic in short notice</p><p>5. Use clinic hours that has only one type of appointments</p><p>6. Make the patient more involved in the booking proccess for both clinic and telephone appointments</p><p>7. Establish a new booking system which includes a warning system for when the maximum waiting time is about to be exceeded</p>

<p>This master thesis was carried out at ELFA, one of the largest catalogue distributors of electronics in northern Europe. ELFA offers a wide selection of products such as measuring instruments, fuses and screwdrivers. </p><p>The master thesis handles the possibilities of an increase in the internal flow of products. The background to this problem is ELFA’s acquisition of two new companies, which brought the product range in the warehouse from 55 000 to 80 000 products. This increase brought a bigger flow through all the functions of the company. To be able to keep the expense at today’s level, an increase in capacity was wished for, without any increase in workforce, which resulted in that the efficiency had to increase. While mapping the flow, the function for unpacking and registering of the goods was discovered to be the bottleneck of the flow and therefore focus was set on this part for a deeper mapping. The goods deliveries to ELFA are uneven, not only between days but also during the hours of the day. This causes problem when there during some periods are overcapacity and during other are there not enough capacity to be able to keep the goals that are set. Making better use of the available capacity in the unpacking function is thus necessary. It is therefore important to even out the flow. </p><p>The analysis of the bottleneck resulted in a couple of proposals for improvement. These include higher demands on suppliers and proposals for a better use of the capacity in the bottleneck. The higher demands on suppliers mainly address their packing and marking of their products. To that comes demands on suppliers to deliver in a smaller delivery window and more accurate deliveries in time. The suggestions for even out the flow mainly consist of making the selection process of products with shortage better to be able to make a separate buffer for these products. These would then be taken care of before the products without a shortage. The other buffer, with products without a shortage, would fill the purpose of even out the flow. In addition, other smaller proposals have also been presented in the purpose of increasing the capacity. If the proposals that have been presented are carried out in full, the writers believe that a significant increase in the capacity is possible and will solve the problems that today limits ELFA in their work.</p>

<p>Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.</p><p>Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet. Detta gör det svårt att sätta en huvudplan som matchar den sanna efterfrågan från kunderna. Problemet förenklas inte av att en turbin är en mycket komplex produkt med djupa och breda produktstrukturer. Utan en säker huvudplan blir det svårt för Siemens att planera för tillverkning och inköp på ett effektivt sätt. Vid examensarbetets utförande fanns ett tydligt behov av att förbättra planeringsprocessen på Siemens för att på sikt få en stabilare och bättre planering.</p><p>Advanced Planner and Optimizer (APO) är ett så kallat avancerat planeringssystem från den tyska affärssystemsleverantören SAP. SAP levererar dessutom Siemens affärssystem R/3. APO kan användas för att planera och styra en hel supply chain med hjälp av sofistikerade matematiska metoder. APO är kopplat till R/3 så data kan överföras dem emellan men arbetet som utförs i APO sker i en fristående miljö så att scenariosimulering kan genomföras.</p><p>Examensarbetets syfte är att analysera hur APO kan stödja produktionsplaneringen på Siemens. För att göra detta har tre frågor ställts och besvarats. Dessa frågor är:</p><ul><li>Vilka behov finns i dagsläget på Siemens i Finspång?</li><li>Vilka funktioner finns i planeringssystemet APO och hur fungerar de?</li><li>Går det att matcha Siemens nuvarande behov med funktionerna i APO? </li></ul><p>Under arbetets första skede behandlades de två första frågeställningarna parallellt. Först när dessa besvarats analyserades matchningen dem emellan som efterfrågas i fråga tre.</p><p>De behov som har observerats är:</p><ul><li>Ersätta och förbättra dagens simuleringsverktyg Testsystem 4 som kommer att försvinna oktober 2010</li><li>Möjliggöra kapacitetsutjämning och simulering vid taktisk planering för att skapa bättre beslutsunderlag till huvudplanen</li><li>Kvotering vid köpa/tillverka-beslut måste effektiviseras för att ge ett bättre underlag till den egna verksamheten och till externa leverantörer</li><li>Minska beroendet av nyckelpersoner samt komma ifrån betydelsen av tumregler vid planeringsarbete</li><li>Förenkla arbetet med prognossammanställning och utveckla arbetet kring prognosuppföljning.</li></ul><p>De funktioner i APO som studerats under examensarbetes gång är Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) och Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP kan sammanställa en efterfrågeplan och har verktyg för prognostisering och prognosuppföljning. SNP är ett verktyg för taktiskt planering som klarar av att beläggningsutjämna produktionen genom de tre lösningsmetoderna Optimizer, Heuristics och Capable-To-Match. PP/DS använder matematiska metoder för att underlätta den operativa planeringen i ett företag.</p><p>Författarnas första rekommendation till Siemens är att använda modulen SNP till att förbättra den taktiska planeringen. Detta kan ske genom att huvudplanerare kan kontrollera beläggningsutjämning tidigt samt simulera olika planer för att välja den som anses bäst. På så sätt kommer Siemens planerare få ett bra beslutsunderlag att basera sina beslut på. Genom att använda SNP på detta sätt kommer även behovet av att ersätta TS4 uppfyllas. SNP kan även användas till att hantera behovet av bättre kvotering genom att bygga en separat modell dedikerad till denna uppgift vilket kommer leda till effektivare arbetsrutiner i den operativa planeringen.</p><p>Den andra rekommendationen är att DP används som ett verktyg för att ge stöd vid efterfrågeplanering och prognosuppföljning. Om SNP samt DP nyttjas till de uppgifter beskrivna ovan kommer möjlighet ges till att avlasta nyckelpersoner och även undvika beroendet av tumregler.</p><p>Eftersom det inte finns något överhängande behov av att förbättra detaljplaneringen rekommenderas inte att implementera PP/DS innan de under examensarbetet identifierade behoven har åtgärdats.</p><p>Oavsett hur APO ska används på Siemens är det mycket viktigt att implementeringsarbetet sker grundligt och att mycket fokus läggs på förberedelser. Ett avancerat planeringsverktyg som APO måste implementeras smart om det ska kunna användas fördelaktigt. Beroende på hur APO används kommer det eventuellt att medföra en del förändringar i hur dagens planeringsarbete ser ut vilket är viktigt för Siemens att inse och rätta sig efter. Därför är det av yttersta vikt att implementeringsarbetet utförs av konsulter med mycket kunskap och erfarenhet av APO tillsammans med personal på Siemens med god kunskap om verksamheten och dagens arbete.</p> / <p>Siemens Industrial Turbomachinery AB, called only Siemens below, is a Swedish gas turbine manufacturer located in Finspång and is a part of the German group Siemens AG. The production of gas turbines in Finspång was first started in 1911 a company named STAL. Since then the site has changed name numerous times and was at times part of groups such as ABB and Alstom Power before it finally became a part of Siemens AG.</p><p>Siemens has got a problem in their production planning process due to very long lead times, both within the own production and from their suppliers. The production lead time for a gas turbine is approximately 2.5 years although Siemens’s customers usually order a gas turbine one year before delivery. The production planners therefore have to rely on forecasts which create uncertainties. This makes it hard to make a master plan that match the actual demand. The complexity of a gas turbine and its deep and wide product structures makes it even harder. Without a good master plan it is very hard to plan effectively further down in the planning hierarchy for the procurement and manufacturing planners. There is clearly a need to improve the production planning process to be able to in time create a more stable and better plan.</p><p>Advanced Planner and Optimizer (APO) is a so called advanced planning system from SAP. SAP also delivers Siemens’s ERP-system R/3. APO can be used to plan and control an entire supply chain by using sophisticated mathematical methods. APO is connected to R/3 making data transfer in between easy and also allowing scenario testing outside the actual ERP-system.</p><p>The purpose of this master thesis is to analyze how APO can support the production planning process at Siemens. To do that, these three questions have been asked:</p><ul><li>What are the present needs at Siemens in Finspång?</li><li>What functions are available in APO and how do they work?</li><li>Is it possible to match the needs at Siemens with the functions in APO? </li></ul><p>Firstly the questions number one and two were answered simultaneously. Not until those questions were answered the answer to the third one was explored by analyzing the match between the two first.</p><p>The present needs found at Siemens were:</p><ul><li>To replace and improve the current simulation tool TS4 which will be gone in October 2010</li><li>To make capacity leveling and simulation possible at a tactical planning level that can enable better decision making for the master plan </li><li>Quotation at the make/buy decision has to become more effective to make planning easier at their own workshops as well as at their external suppliers </li><li>To decrease dependence of key human resources and also to stop relying on rules of thumb during the production planning </li><li>To simplify the tasks forecast aggregation and to develop the work regarding follow-up of forecasts </li></ul><p>The APO functions that have been investigated are Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) and Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP can aggregate a demand plan and has got tools for statistical forecasting and forecast follow-up. SNP is a tool for tactical planning that also can handle capacity leveling through the three different solving methods Optimizer, Heuristics and Capable-To-Match. PP/DS use mathematical methods to handle detailed planning at a short planning horizon.</p><p>The authors’ first recommendation is to use the SNP module to improve their tactical planning. This could be done by letting the master planner control capacity leveling early on and also run different scenarios and then choosing the best one. This will provide Siemens’s production planners with reliable information to base decisions on. Also by using SNP in this way the need of a TS4 replacement will be met. SNP can also be used to manage the need of better quotation by building a separate model that is dedicated especially for this task which will increase the work efficiency in operational planning.</p><p>The second recommendation is that DP is being used as a supportive tool for demand planning and forecast follow-up. If both SNP and DP are used for the tasks mentioned above it will also be possible to decrease dependence of key human resources and avoid planning by rules of thumb.</p><p>Since there is no obvious need of improved detailed planning at the moment, PP/DS is not recommended to be implemented before the other recommended modules.</p><p>No matter how APO is going to be used at Siemens it is of utter importance that the implementation is thought through and well planned with a lot of focus on the preparations. An advanced planning system such as APO has to be implemented smartly if it is to work properly. Depending on how APO is to be used there might be some changes in the present way of working with planning which is important for Siemens to realize before executing the implementation. It is also very important that the implementation is being done by a team of skilled consultants with expert knowledge and plenty of experience of APO implementations together with people with a broad knowledge of Siemens’s business.</p>

<p>This is a study, the purpose of which is to investigate how the construction company Sefab Bygg AB is able to increase its profitability and render a more efficient production process through logistic solutions. The study is made during one of Sefab´s present projects. The project includes sanitary renovation of 650 apartments in the co-operative Opalen in Norrköping.</p><p>To find out whether changes of logistic routines are profitable or not, it’s necessary to evaluate the total cost of the changes. A total cost analysis is a mapping of all the costs for a particular material, on one hand for the present situation and on the other after the change. This report includes a description of the present situation. It also includes case studies, to map the flow of material at Sefab today. Suggestions of interesting alternative solutions, has then been developed. With the help of studies and contacts with suppliers an estimate of costs for the suggested changes can be made.</p><p>Suggestions of changes for Sefab´s logistic routines are "just in time" deliveries and the use of a third parts logistic company even called TPL-company. The TPL-company can offer services such as transports, warehouse and different jobs at the construction site.</p><p>The result in this study tells us that "just in time" deliveries, is not a profitable solution for Sefab. It would result in a higher total cost and will only make the production slightly more efficient. The services from a TPL-company would on the other hand increase Sefabs profitability and result in a more efficient production process.</p>

<p>Sapa Profiler AB är ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av världen. Bolaget är en del av koncernens kärnverksamhet Profiler som specialiserat sig på framställning av strängpressade profiler i aluminium.</p><p>Inom det strategiska affärssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste åren har kundernas serviceanspråk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav på kortare leveranstider och högre frekvens på inleveranserna. I dagsläget avhjälps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens närhet. Strategin leder i förlängningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svår att styra och kontrollera. Sapa Profiler AB behöver därför se över sitt sätt att distribuera varor till de europeiska kunderna. Studien tar sin utgångspunkt i en kartläggning av de 20 viktigaste kundernas krav och har som mål att rekommendera en framtida distributionsstruktur som kan bemöta den nya kravbilden till en låg totalkostnad.</p><p>Den rekommenderade lösningen utnyttjar två centrala lagerpunkter placerade i Nässjö och belgiska Ghlin som tillsammans tillgodoser huvuddelen av de nord- och centraleuropeiska kunderna. Dessutom används fem lokala lagerpunkter som är nödvändiga för att täcka in vissa kunders särskilt höga krav. Jämfört med en decentraliserad struktur kan företaget utnyttja stordriftsfördelar som ger betydande besparingar inom lagerhållning, administration, kommunikation och IT. Transportkostnaderna kan samtidigt hållas på en rimlig nivå.</p><p>Båda centrallagren är strategiskt placerade och ger företaget goda förutsättningar att knyta andra kunder till distributionsstrukturen. Lösningen är också kompatibel med företagets strategiska mål och kan anpassas till hur kundernas kravbild utvecklas i realiteten. Den ger företaget bättre möjligheter att utveckla serviceerbjudandet till kund för en ökad framtida konkurrensförmåga.</p>

<p>Background: Due to outsourcing, the material flows in the telecom equipment industry have undergone major changes, which in turn has imposed new challenges for packaging supplier Nefab who delivers to the industry. In order to achieve market intelligence, Nefab wants to map the material flows, and investigate possibilities of further reusable logistical packaging systems.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the typical features of the logistical material flows in a technically based, rapidly growing industry, and analyze the driving forces and obstacles, which influence the selection of logistical packaging system. </p><p>Procedure: After developing a theoretical framework consisting of general logistical theories and theories related to logistical packaging, we have interviewed companies in the logistics channel of Ericsson Radio Systems.</p><p>Results: We have found the main characteristics of material flows in our investigated industry to be Variations in Demand, Focus on Time-to-Customer, and Globalization of Logistics Channels. Regarding driving forces and obstacles in the selection of logistical packaging systems, we have identified Transportation Characteristics, Customer Demands, Quality, Handling & Administration, and Current Packaging System as important factors.</p> / <p>Bakgrund: Som ett resultat av outsourcing har logistikflödena av material inom teleutrustnings-industrin förändrats avsevärt och detta har i sin tur medfört nya utmaningar för emballage-leverantören Nefab, som levererar till industrin. För att förvärva marknadsintelligens ämnar Nefab kartlägga materialflödena i industrin och undersöka möjligheterna att introducera ytterligare returförpackningslösningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva typiska karaktäristika för logistiska materialflöden inom en teknisk, snabbt växande industri, samt analysera de drivkrafter och hinder som påverkar valet avförpackningssystem. Genomförande: Efter att ha utvecklat en referensram bestående av generella logistikteorier samt förpackningsrelaterade teorier har vi intervjuat företag i Ericsson Radio Systems logistikkedja. </p><p>Resultat: Vi har funnit att karaktärsdragen för de materialflödena inom vår undersökta industri är variationer i efterfrågan, fokusering på time-to-customer och globalisering av logistikkedjan. Gällande drivkrafter och hinder som påverkar valet av förpackningssystem har vi identifierat Transportkaraktäristika, Kundkrav, Kvalitet, Hantering & Administration samt nuvarande förpackningssystem som viktiga faktorer.</p>

<p>Commissioned by the government, SOS Alarm has undertaken the assignment to be responsible for the emergency calls within Sweden. They are also performing commissions for the county councils in dispatching ambulances. SOS Alarms business concept is to develop, offer and perform services to create safety in emergency situations and to create a safer society.</p><p>To develop the ambulance services in Sweden, SOS Alarm started a project in the beginning of 2003. The project is called OPAL, Optimized Ambulance Logistics, and it is being conducted in cooperation with Linköpings Universitet. Ambulance Logistics is the planning, implementation and control of resources and information used to facilitate an efficient way of serving a person in need of out-of-hospital medical care, including possible transportation.</p><p>Among other things, the OPAL-project has resulted in a preparedness calculator. The calculator calculates the preparedness for certain areas in Sweden (so far Dalarna and the county of Stockholm) and visualizes the preparedness on a digital map to support the persons who dispatch the ambulances. If an area has “bad preparedness”, in simple terms it means that there are not enough ambulances in the surrounding area to cover the probable needs.</p><p>The inputs for the preparedness calculator include forecasts of where and when ambulance calls are probable to occur in Sweden. The purpose with this thesis is to create a method to produce these forecasts. A method to update the forecasts when new input data is available also has to be created. The data analysis and production of forecasts in this thesis are based on data from Dalarna. However, the method has to be generalized and eventually applicable to produce forecasts for the rest of Sweden.</p><p>An analysis of historical data shows that the demand is constant, with no obvious trend. It is obvious that number of ambulance calls is differentiated over the days of the week and also over the hours of the day. Therefore, the week is categorized into 168 different indexes, one for each hour of the week. The next step is to examine two reasonable forecasting methods, moving average and exponential smoothing, and compare their quantitative and qualitative characteristics. Based on these comparisons, the moving average method is recommended.</p><p>With the forecasts, the preparedness in selected areas can be calculated and SOS Alarm receives excellent assistance in dispatching ambulances in a more efficient way. The preparedness calculator will assist in preventing bad preparedness and it makes sure that the best possible preparedness is being upheld. Therefore, good forecasting can contribute to a safer society and to saving human lives.</p> / <p>SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle.</p><p>I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.</p><p>OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator. Denna kalkylator beräknar beredskapen för vissa områden i Sverige (för närvarande i Dalarna och Stockholms län) och visualiserar dessa beredskaper på en digital karta som stöd för de personer som styr ambulanserna och tilldelar dem uppdrag. ”Dålig beredskap” i ett område innebär förenklat att det inte finns tillräckligt många ambulanser i närheten för att uppfylla det förväntade behovet.</p><p>En ingående parameter som behövs till beredskapskalkylatorn är prognoser för när det är troligt att uppdrag kommer att uppstå i olika områden. Syftet med examensarbetet är att skapa en metod för att prognostisera detta förväntade antal uppdrag för ambulanserna i Sverige. En metod ska även skapas för att prognoserna ska kunna uppdateras i takt med att ny data samlas in. Analysen av data och framtagning av prognoserna utförs i examensarbetet för Dalarna som exempel, men metoden ska kunna användas även för att ta fram prognoser för övriga Sverige.</p><p>En analys av historiska data för Dalarna visar en bakomliggande konstant efterfrågemodell utan tydlig trend. Det visar sig tydligt att antal uppdrag beror på vilken veckodag samt vilken timme på dygnet som råder. Valet blir därför att tilldela veckan 168 olika index, ett för varje timme under veckan. Sedan undersöks två rimliga prognosmetoder, glidande medelvärde och exponentiell utjämning, som jämförs kvalitativt och kvantitativt. Med dessa analyser som grund rekommenderas metoden glidande medelvärde.</p><p>Med prognosvärden kan beredskapen i utvalda områden beräknas och SOS Alarm får god hjälp att dirigera ambulanser på ett mer effektivt sätt. Beredskapskalkylatorn är ett verktyg som hjälper till att förebygga dålig beredskap och att se till att bästa möjliga beredskap hålls. Goda prognoser kan alltså bidra till ett tryggare samhälle och att rädda människoliv.</p>

<p>Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ”informa-tionsålder” vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på. Förenklat kan kommunika-tionen förklaras som en radiosignal som skickas från en RFID-läsare till en RFID-tagg. Taggen sitter på objektet som skall identifieras och information om objektet finns lagrad i taggen. Radiosignalen väcker taggen som skickar den information som finns lagrad i dess mikrochip tillbaka till läsaren. RFID kan användas i en stor mängd olika områden och applikationer där två av dessa är inom transportnätverk och försörjningskedjor. Anledningen till att detta projekt initierades var att logistikföretaget Schenker AB såg ett behov i att undersöka hur tekniken kan användas inom deras verksamhet. För Schenkers del var det viktigt att få utreda eventuella möjligheter med tekniken, och dess kostnader innan kunderna kom med krav eller önskemål om användning. Tre förslag på hur RFID kan användas i verksamheten har utarbetats för att få en bra bild av hur användningen kan gå till och vad som krävs. Studien visar att det krävs en hel del av Schenker i form av utrustning och även datasystem. De slutsatser som kan dras efter att projektet är genomfört är att det finns potential för förbättringar vid användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet. Dock är dessa förknippade med relativt höga initiala kostnader. Vidare finns även en del tekniska begränsningar vilket gör att systemet måste planeras och konstrueras noggrant för full funktionalitet. Ytterligare undersökningar måste göras för att få mer underlag för hur pass väl RFID kan användas inom Schenker. Tester och försök i mindre flöden hos Schenker vore ett bra sätt för att få erfarenhet och kunskap om teknikens funktionalitet, möjligheter och begränsningar.</p>

<p>Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.</p><p>I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter. Boxarna innehåller ett förutbestämt antal av en produkt, exempelvis tjugo röda t-shirtar. Användningen av boxarna medför att det är svårare att styra rätt produkt till rätt butik, vilket kan öka kostnaderna för brist och realisation. En mer precis styrning av produkterna till butikerna vore möjlig att uppnå genom att använda styckhantering istället för boxar. Stadium är därför intresserat av hur styckhantering som alternativ till boxar skulle påverka logistikflödet, med avseende på kostnader och leveransservice, vilket är syftet med den här studien.</p><p>För att besvara syftet med studien kartlades först kostnaderna och leveransservicen för boxhanteringen i dagens distributionssystem genom intervjuer, tidsstudier och analys av historiska data. Sedan uppskattades hur kostnaden och leveransservicen förändras om styckhantering används istället för boxar.</p><p>Resultatet i denna studie är inte svart eller vitt utan hamnar i en gråzon där frasen ”det beror på…” skulle kunna användas. Om Stadium ska använda boxar eller styck till sina produkter beror mycket på den karakteristik produkten har. De tre viktigaste parametrarna som framkommit i denna studie som påverkar hur kostnaderna förändras är:</p><p>- Antal storlekar i boxen.</p><p>- Antal produkter i boxen.</p><p>- Volymen för produkterna.</p><p>Antalet storlekar i boxen och antalet produkter påverkar hanteringskostnaden i distributionslagret vid en övergång till styckhantering så att den ökar. Volymen för produkten påverkar transportkostnaderna så att den kan minska vid en övergång till styckhantering.</p> / <p>Stadium AB is one of the largest sports retail chain in Sweden, which designs, buys and sells sports equipment and sports fashion. The range encompasses both leading brand products, such as Adidas and Nike, as well as Stadium's own brands, such as SOC, 4D and Everest. Within the fashion industry the customer demand varies with changes in fashion and season. This makes the industry very complex which results in high requirements on distribution to the stores to deliver the right number of products at right time to each store. The reason for this is to avoid reduced revenue caused by bargain sales or cost of lost sales.</p><p>One way that Stadium uses to introduce and refill stores with products is with boxes. The boxes contain a predetermined number of a specific product, for example twenty red t-shirts. Using boxes makes it difficult to distribute the right product to the right store, which can increase bargain sales and costs of lost sales. A more accurate way to meet demand from the customers can be to replace the use of boxes with piece by piece handling. The purpose of the study is to provide Stadium with a decision basis of effects to the supply chain, in view of costs and delivery service, caused by piece by piece handling as an alternative to boxes.</p><p>In order to fulfil the purpose of this thesis, delivery services and cost in the current distribution system induced by boxes were examined through interviews, time studies and analysis of historical data. Then changes in costs and delivery service induced by the use of piece by piece handling instead of boxes were studied.</p><p>The conclusion of this study is not unambiguous, it results in an undefined ”it depends on…”. If Stadium should use boxes or pieces to distribute their products depends on the characteristics of the products. Three parameters that affect changes in costs when use piece by piece handling instead of boxes and are important to review are:</p><p>- The number of sizes in a box.</p><p>- The number of products in a box.</p><p>- The volume of the product.</p>

<p>Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.</p><p>Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.</p><p>Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.</p> / <p>Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.</p><p>The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.</p><p>By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.</p>