Syftet med denna studie är att vidare klargöra individens roll inom industriell marknadsföring och företagsrelationer. Detta görs genom att binda samman hur engagemangstyper kan leda till lojalitet och hur engagemang samt lojalitet är riktade inom företagsrelationen. Två engagemangstyper särskiljs: praktiskt engagemang och känslomässigt engagemang. Studiens syfte uppnås genom undersökning av två företagsrelationer inom byggbranschen, där den ena relationen begränsas av lagen om offentlig upphandling. Företagen representeras av nyckelpersoner som står för den huvudsakliga kontakten mellan företagen. Nyckelpersoners uppfattningar och tankar undersöks genom intervjuer, riktade mot nyckelpersoner i både säljande och köpande företag. Utförd studie visar indikationer på att känslomässigt engagemang leder till lojalitet. Dock visas även att praktiskt engagemang har en betydande roll för företagsrelationen. Utöver indikationer på samband observerades ett antal oplanerade samband som väcker nya frågor och motivation till vidare forskning inom området.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Den digitala utvecklingen har medfört en högre grad av interaktion mellan kunder och återförsäljare. Förändringen från fysisk butik, och lojalitet med interaktion mellan försäljare och konsumenter, till digital butik och s.k. e-lojalitet där försäljaren är obefintlig, har format nya handelsförutsättningar. I dagens samhälle kan konsumenter genomföra ett köp via e-handel med några få knapptryck. Elektronisk handel eller e-handel, har i Sverige växt från 70,5 miljarder SEK (2012) till 100,5 miljarder SEK (2016), en tillväxt på 43%. Konsumenter kan med hjälp av en uppkopplad enhet handla via internet utan att behöva förflytta sig. Detta påverkar tid och rum inom ramen för flexibilitet och åtkomlighet vilket kan vara anledningar till att konsumenter väljer e-handel framför traditionell handel i butik (SCB, 2016).Denna studie undersöker om fyra utvalda faktorer påverkar e-lojalitet. E-lojalitet definieras som en konsuments återkommande till samma hemsida vid handel över nätet. Utifrån tjänstekvalitets-modellerna SERVQUAL, E-S-QUAL, WEBQUAL och SITEQUAL valdes fyra dimensioner ut för undersökningen: responstid, lättanvändlighet, reliabilitet, och säkerhet/integritet. Insamlad data skedde genom Facebook och e-mail och totalt deltog 234 respondenter i studien. Studiens resultat indikerar att lättanvändlighet och säkerhet/integritet har en inverkan på e-lojalitet hos unga och datorvana konsumenter. / Digital development has resulted in a greater degree of interaction between customers and retailers. The change from physical store, with interaction between vendors and consumers, to a digital store where the vendor is non-existent, has shaped new trading conditions. In today's society, consumers can make a purchase through e-commerce with a few keystrokes. Electronic commerce or e-commerce, in Sweden, has grown from SEK 70.5 billion (2012) to SEK 100.5 billion (2016), a growth of 43%. Consumers can shop through the internet using a connected device without having to move. This affects time and space in terms of flexibility and accessibility, which can be a reason why consumers choose e-commerce shopping instead of traditional retail shopping (SCB, 2016).This study investigates what underlying factors may affect e-loyalty. In this study, e-loyalty is described as consumer repetitive purchase on a specific e-commerce site. Based on previous service quality models SERVQUAL, E-S-QUAL, WEBQUAL and SITEQUAL, four factors (response, ease of use, reliability and security/privacy) were chosen to investigate if they had any impact on e-loyalty. The data was gathered through Facebook and e-mails. In total 234 respondents participated in the study’s survey, which showed that ease of use and security/privacy has an impact on e-loyalty among young and computer experienced consumers. / <p>Betyg E, 170601</p>

Syftet med undersökningen är att tillföra kunskap och förståelse för resenärers motiv till att återbesöka en destination upprepade gånger samt förstå hur de utvecklar lojalitet gentemot den platsen. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Nio respondenter deltog i semistrukturerade intervjuer som berörde deras erfarenheter och känslor kring resvanor. Som teoretisk utgångspunkt har sammanställningar utformats utifrån den tidigare forskningen som grund för analys av empiriskt material. Push- och pull-faktorer presenteras inledningsvis, som därefter följs av en modell om lojalitetsutveckling. Som stöd tilllojalitetsutvecklingsmodellen presenteras en tillitsutvecklingsteori. Slutligen tillämpas lojalitetskategoriseringar som gör det möjligt att placera en respondents lojalitet i två olika kategoriseringar. En analys av det insamlade materialet påvisade att beroende på vilket intresse en individ har kan resemotivationen skilja sig från person till person. Mat och klimat var båda motiverande faktorer för respondenterna att åka tillbaka. Majoriteten av respondenterna ansåg även att kunskapen om destinationen motiverade dem till att fortsätta åka tillbaka då denna gav en känsla av att vara hemma på semestern samt att de kan då koppla av på en gång. Studiens resultat visade även att lokalbefolkningen hade stor påverkan när det gäller respondenternasutveckling av lojalitet gentemot destinationen.

Equity crowdfunding is a modern way for a company to finance their business. We have in this qualitative study aimed at increasing the comprehension for the relations between shareholders and companies financed through equity crowdfunding. The empirical content has been gathered through unstructured interview with representatives from companies, shareholders and industry experts. Our theory has mainly been focused on power, identity and loyalty. The interpretation and discussion of our empirical content ended up explaining the consequences of the theoretical themes we studied. We could from these themes conclude that all shareholders can through communication have great influence on the company and the identification among shareholders can be used to build loyalty. We also came to the conclusion that companies can benefit from shareholders identifying themselves with the company. / Equity crowdfunding är ett modernt sätt för ett företag att finansiera sig. Vi har genom denna kvalitativa studie ämnat att öka förståelsen för relationen mellan delägare och bolag finansierade genom equity crowdfunding. Empirin är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med representanter från företag, delägare och branschexperter. Vår teori har huvudsakligen varit fokuserad på makt, identitet och lojalitet. Den empiriska tolkningen och diskussionen mynnade ut i att förklara konsekvenserna av våra teoretiska teman.. Vi kunde från dessa teman dra slutsatser för att svara på våra forskningsfrågor. Vi kom fram till att alla delägare genom kommunikation kan få ett stort inflytande i bolagen och att kommunikation kan användas för att bygga förtroende och lojalitet. Vi har också kommit fram till att bolagen kan dra nytta av att delägarna kan identifiera sig med bolagen.

I en värld som präglas av den ökade digitaliseringen står företagen inför både möjligheter och utmaningar. Försäkringsbranschen är inget undantag och även om den digitala utvecklingen inte skett lika snabbt som inom exempelvis banksektorn går den digitala utvecklingen nu snabbt i försäkringsbranschen. Denna sektor skiljer sig från många andra branscher då kunderna sällan interagerar med sin tjänsteleverantör vilket i detta fall är försäkringsbolaget. Branschen präglas även av hög konkurrens och kunderna har idag tillgång till jämförelsesidor vilket ökar deras valmöjligheter bland annat. Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt ett urval av försäkringskunders lojalitet påverkas av digitaliseringen, samt hur deras lojalitet påverkas av kundnöjdheten. Studien genomförs genom att 12 respondenter som valts ut delar med sig av sina upplevelser genom semistrukturerade intervjuer då en kvalitativ metod används. Studiens resultat indikerar att kunderna föredrar digitala alternativ framför mänsklig kontakt när de interagerar med sina försäkringsbolag. Slutsatserna som dras i studien är att konsumenternas lojalitet anses försämras till följd av digitaliseringen. Samt att en hög kundnöjdhet inte anses leda till en hög lojalitet. Då den större delen av forskningen med koppling till digitalisering, kundnöjdhet och lojalitet som genomförts inom det finansiella området varit inriktad mot banksektorn, bidrar denna studie genom att tillämpa ovanstående faktorer inom ett relativt outforskat område, försäkringsbranschen.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa hur yrkesidentitet skapas och formas hos poliser i yttre tjänst samt hur de agerar i sin yrkesroll. Vi har genomfört åtta individuella intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i Stockholms län. Anledningen till att vi avgränsade oss till poliser i yttre tjänst är för att de dagligen ingår i sociala sammanhang där möten och situationer ser olika ut. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är främst sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på begreppen identitet och roll. Inom dessa perspektiv anknyter identitet och roll till det sociala livet där sociala positioner och roller samt kollektiv samhörighet är viktiga komponenter i individens identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på hur poliser inom den egna gruppen skapar och formar en yrkesidentitet samt hur de agerar utifrån förväntningar på yrkesrollen. Resultaten visar att instruktörerna som respondenterna hade under sin aspirant är en av de främsta faktorerna som inverkat på skapandet och formandet av polisernas yrkesidentitet. Undersökningen visar också att poliser använder sig av teamframträdanden och intrycksstyrning för att de ska lyckas i arbetet. I samarbetet kollegorna emellan är det viktigt att de agerar i enlighet med varandra samt att de inte går till angrepp eller kritiserar varandra framför allmänheten.

No description available.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

Syftet med denna kvalitativa undersökning har varit att skapa en förståelse för småbarnsföräldrars upplevelse av work-life balance vid distansarbete. För att genomföra studien har sex halvstrukturerade intervjuer utförts med individer från olika städer i Sverige, från olika arbetsplatser med olika typer av kontorsbaserade yrken. Den gemensamma nämnaren för intervjupersonerna är att de alla är småbarnsföräldrar som till någon grad arbetar hemifrån under Coronapandemin. För att hitta deltagare till undersökningen gjordes ett strategiskt urval i kombination med ett snöbollsurval, där jag blev tipsad om individer som levde upp till kraven för studien. Studien grundar sig i en teoretisk referensram som innefattar teorier om work-life balance, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö samt lojalitet, som sedan kom att användas för att tolka det insamlade empiriska materialet. Resultatet påvisar en övervägande positiv upplevelse av work-life balance vid distansarbete. Deltagarna menar på att distansarbetet resulterat i mer tidseffektivitet, som i kombination med en större frihet att kunna planera sina dagarframkommer vara det mest fördelaktiga enligt deras upplevelse. Vidare visar resultatet att nackdelarna med distansarbetet är den fysiska arbetsmiljön, avsaknad av social samhörighetsamt konflikter mellan arbetssfären och familjesfären. Slutligen visade resultatet på att det finns en vilja bland deltagarna att segmentera de olika sfärerna för att ha bästa möjliga förutsättningar att tillgodose kraven och förväntningarna i respektive sfär. Men rent lojalitetsmässigt visade sig lojaliteten mot familjen vara starkare än mot arbetsgivaren.