Den här uppsatsen är en fallstudie på hur man utvecklar ett gränssnitt för mobila applikationer inom e-handel. Framtagandet av data bestod av en enkätundersökning som innefattade 149 stycken respondenter och analyserades med hjälp av en egen designmetod. Med den snabba utvecklingen av teknik vi har idag, är e-handel och mobila applikationer effektiva verktyg och metoder som ofta används av företag. Gränssnitt för ett företags webbsida och mobila applikation är en viktig faktor. Det finns en chans att gränssnitt underskattas av företag och det är en av anledningarna till att många kunder ofta handlar av andra företag på grund av förtroende hos företaget minskar, medan ett bra och användbart gränssnitt kan bidra till att kunder återkommer till ett företag. Den här uppsatsen kan fungera som ett hjälpmedel för företag som skapa en mobilapplikation och fördjupar sig på faktorer som är kritiska när man skapar ett gränssnitt för en mobil applikation inom e-handel. För att utveckla ett bra gränssnitt, tas två generella behov fram som användare har på en mobil e-handelsapplikation och hur informationen ska presenteras. / This essay is a case study on how to develop an interface for e-commerce mobile applications. The development of data consists of a survey that includes 149 respondents and analyzed using a custom design-method. With the rapid development of technology we have today, e-commerce and mobile applications are effective tools and methods commonly used by companies. Interface for a company’s website and mobile application is an important factor. There is a chance that the interface is underestimated by the company and it is one of the reasons that many customers buy products from other companies because of the confidence of the company decreases, while a good and useful interface can contribute to repeat business with a company. This essay can serve as a tool for companies that want to create a mobile application and deepen into factors that are critical when creating an interface for a mobile application in e-commerce. In order to develop a good interface, this essay brings forward two general needs that users have of how a mobile e-commerce application should be designed and how the information shall be presented.

Course: Business Administration, Master Thesis, Second Level, 30 Credits. Authors: Sara Frännlid and Helena Ramstedt Tutor: Jim Andersén Title: Internet, relationships and loyalty – Best praCtice foR the bankMarket Purpose: The study aims to explain how banks use electronic customer relationship management, eCRM, to create loyal customers. A figure will be created, which will enlighten the factors a bank should focus on when enhancing customer loyalty through the internet. Through interviews with two successful banks is it possible to study how a bank can successfully create loyal customers. Methodology: A qualitative method in terms of semi-structured interviews is used. The empirical results were then analyzed with the theory in order to contribute with a new figure. Theoretical perspective: The theory describes how a bank can create a loyal customer over the Internet. The theory has its output in customer relationship management and how these strategies can be applied to the Internet. Empirical foundation: A study has been made of how two successful banks create loyal customers over the Internet, previous studies in this subject is also used. Conclusion: The primary contribution of this study is a figure, the figure shows which factors are important when a bank wants to create loyal customers over the internet. These factors are: technology, commitment and communication. The bank needs to be imbued with good service to obtain customer loyalty and trust. New in this context is that the study has demonstrated the vital role technology plays on the internet. Keywords: eCRM, loyalty, e-banking, relationship, trust, satisfied customer, Sweden, best practice.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad är det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gällerdeltagande i ett Traineeprogram. Två fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrån år 2011 och fem deltagare från 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fått en god inblick i hela organisationen och därmedutvecklat bättre förståelse, engagemang och tillit. Det till följd av attföretaget sett till individernas behov, förväntningar och personliga utvecklingvia traineeprogrammet. En slutsats var att organisationen kan stärka individensmotivation och lojalitet genom att arbeta med kommunikation, ledarens roll samtorganisationsklimatet. / It is very important for a company's competitiveness and survival to have an effective recruitment and skills that match business needs with the individual´s. The purpose of this qualitative study was to examine the experiences of work-related motivation and loyalty in terms of participation in a trainee program. Two focus group interviews with five participants from 2011 and five participants from 2012 formed the basis for the study. Data were analyzed using qualitative thematic data analysis. The main results showed a very positive experience in terms of motivation and loyalty. Participants felt that they had a good insight into the entire organization and thus developed a better understanding, commitment and trust, as a result of that the company had recognized individuals' needs, expectations and personal development via the trainee program. One conclusion was that the business can support the individual's motivation and loyalty by working with communication, leader role and the organizational climate.

Bakgrund: Massturism och dess utveckling har lett till att människor blivit intresserade av mer än endast sol och bad. Detta har gett förutsättningar för utvecklingen av en ny gren inom turism, nämligen den alternativa turismen. För att kunna överleva på marknaden måste resebyråer med tematiska resor erbjuda det lilla extra och skapa mervärde med sina kunder. Detta kan exempelvis göras genom en tvåvägskommunikation och genom att bygga upp relationer både intern och extern i organisationen. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att temaresebyråer ska kunna överleva på marknaden och skapa mervärde för sina kunder? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera sambandet mellan intern marknadsföring och återkommande kunder. Metod: Detta arbete har en kvalitativ ansats därför att det leder till en djupare förståelse av fenomenet som undersöks. Empirin består till största del av primärdata inhämtad via djupintervjuer med företag representanter. Teorier: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Intern marknadsföring, Mervärdesteori, Lärande, Affärsidé, Kvalitet, Involveringsteori och Relation. Resultat och Slutsats: För att kunna överleva på den konkurrensutsatta marknaden bör ett företag skapa konkurrensfördelar genom att bygga upp relationer med sina kunder och göra de till lojala. Lojala, återkommande kunder kan ur ett långsiktigt perspektiv vara lönsamma för företaget. För att kunna dra nytta av sina lojala kunder bör företagen föra statistik över sina återkommande kunder och på så sätt få en tydlig bild över hur dessa kunder påverkar företagets överlevnad och lönsamhet.

Sammanfattning Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens Högskola Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008 Titel: Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschen Författare: Maria Bergström, -79 Åkersberga Fredrik Karlsson, -84 Västerås Anders Melkersson, -66 Västerås Handledare: Jonsson, Claes Problem: Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts. Därefter genomfördes sex intervjuer, två på respektive företag. Grunden för analysen utgörs av den teoretiska referensramen. Primärdata har analyserats utifrån en mellanfallsanalys och en inomfallsanalys. Slutsats: Vi fann inte någon större skillnad i hur företagen beskriver och definierar lojal kund. Vår studie indikerar att företagen fokuserar mer på kundens historiska beteende och i mindre grad på kundens attityd och framtida beteende. Studien visar att företagen arbetar aktivt för att ge ett bra bemötande och inge förtroende via sina arbetsmetoder. Personlig kontakt anses av företagen som väsentligt för att uppnå/öka kundlojalitet. Nyckelord: Lojalitet, kundlojalitet, försäkringsbranschen, loyalty, customers loyalty, lojal kund, relationsmarknadsföring / Abstract Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalens Högskola Level: Bachelor Thesis in Business administration/Spring term 2008 Title: Customer loyalty, a study of the insurance branch Authors: Maria Bergström, -79 Åkersberga Fredrik Karlsson, -84 Västerås Anders Melkersson, -66 Västerås Tutor: Jonsson, Claes Problem: More and more companies are starting to use relationship marketing to get loyal customers. The reason is that companies want to have loyal customers because they are seen as the most profitable customer group. How companies define a loyal customer is a determining factor for the chap of this work. Purpose: The purpose of this thesis is to describe and compare how the companies Skandia in Västerås, Folksam in Stockholm and Försäkringscenter in Västerås define loyal customers. The purpose is also to describe and compare how these companies work for reach/increase customer loyalty. Method: In this thesis we are using a qualitative method of collection. The interview questions have been put together out of the theoretical frame of reference. There after we were carrying through six personal interviews, two of each company. The ground of this thesis is the theoretical frame of reference. Primary data where analyzed thru a cross-case synthesis and a within-case synthesis. Conclusion: We found no bigger difference between the companies in how they describe and define a loyal costumer. Our study indicates that the companies are more focus on the costumer’s historical behaviour than on the attitude and future behaviour. The study shows that the companies work actively to give a good treatment and infuse confidence thru their working methods. The company consider that personal relation is essential for reach/increase customer loyalty. Keywords: Insurance branch, loyal customer, loyalty, customer’s loyalty, relationship marketing.

Syftet med denna uppsats är att studera om Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen ger upphov till motiverade anställda samt om Oktogonen och bankens låga personalomsättning har ett samband. Studien bygger på en fallstudie. Datainsamling har skett genom främst intervjuer och tidigare forskning i form av böcker och artiklar. Resultatet har visat att viktiga faktorer för att uppnå en låg personalomsättning inom banken bland annat är en decentraliserad organisation samt att anställda känner en trygghet till sin arbetsgivare. Oktogonen påverkar i begränsad utsträckning, dock främst äldre medarbetares rörlighet. / The purpose of this paper is to study if Handelsbanken’s profit- sharing foundation Oktogonen creates motivated employees and if Oktogonen and the bank’s low employee turnover are connected. The study is based on a case study. The data comes primarily through interviews and previous research in books and articles. The results showed that key factors in achieving a low turnover of staff is a decentralized organization and that the employees feel a sense of security to their employer. Oktogonen affects a limited extent, but mainly the older employees mobility.

Med en allt mer mode och trend inriktad marknad där kortare ledtider efterfrågas för att kunna tillgodose sina konsumenter med mode inriktade och trend riktiga plagg i rätt tid och på rätt plats så har dagens klädmarknad utvecklats till en allt mer dynamisk affärsmiljö med ett snabbare affärsklimat. Denna marknad kan idag refereras som ”fast fashion” marknaden. Samtidigt som brand loyalty och återkommande konsumenter blir allt viktigare och viktigare i dagens affärsklimat så blir det i den allt mer dynamiska fast fashion marknaden allt svårare att upprätthålla lojaliteten bland konsumenterna. Mot denna bakgrund undersökte denna studie hur konsumenterna inom fast fashion marknaden agerar utifrån brand loyalty konceptet. För att genomföra denn ställdes följande forskningsfråga för att besvaras: Hur framstår konsumenters brand loyalty genom deras agerande och köpbeteende inom fast fashion marknaden?Studien använde sig av Aaker och hans modell rörande brand loyalty som teoretisk utgångspunkt för genomförandet av analysen av studiens empiriska material. Studiens metod utfördes med fem stycken semi strukturerande intervjuer med utvalda personer där alla respondenter var aktiva konsumenter inom fast fashion marknaden. Studiens slutsats fann att ett flertal konsumenter inom fast fashion marknaden var mindre lojala på grund utav att konsumenterna var benägna till att byta till ett annat varumärke om priset hade en bättre relevans till plaggets design och kvalité. / With an increasingly fashion and trend-oriented market, where short lead times are demanded to be able meet consumer’s expectations and demands of fashion oriented and trendy garments at the right time and in the right place. Today's clothing market has evolved increasingly towards a more dynamic business environment with a fast changing business climate. This market can today be referred to as the "fast fashion" market. While brand loyalty and recurring consumers are becoming more and more important in today's business environment, the dynamic fast fashion market have difficulties retaining the loyalty among their consumers. Based on this background, this study examines how consumers in the fast fashion market act based on the concept of brand loyalty. To carry out the study, the following research question have been answered:" What emerges consumers' behavior regarding brand loyalty within the fast fashion market?"The study used Aaker and his model on brand loyalty as a theoretical basis for the implementation of the analysis to the study's empirical material. The study's methodology is claiming five semi structuring interviews with selected persons where all respondents were active consumers in the fast fashion market. The conclusion of the study are that the majority of consumers in the fast fashion market were less loyal because consumers tend to switch brands if the price where relevant to the garments design and quality.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och klarlägga relationsmarknadsföring som ett verktyg i ett företag inom hemelektronikbranschen, samt ta reda på betydelsen av CRM, service management och relationsbildningar för företaget. Vi har valt att använda oss av det kvalitativa tillvägagångssättet där intervjuer med företagets anställda har gjorts. Studien är baserad utifrån ett abduktivt angreppssätt. Eftersom studien är kvalitativ har forskningsfrågorna inte kunnat besvaras med konkreta svar utan snarare bredare svar med djup som gett oss förståelse över hur relationsmarknadsföring, CRM, relationer och service management rent praktiskt går till väga. Studien har visat att det förekommer relationer mellan säljare och kund i hemelektronikföretaget men att det inte ses som något direkt marknadsföringsverktyg. Studien har visat att de teoretiska begreppen använts praktisk sätt men inte i de teoretiska termerna. Studien har även visat att det finns möjlighet att företaget kan utveckla transaktioner till relationer, som i sin tur bildar relationsmarknadsföring.

Sociala medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas. Hur långtgående arbetsgivares bestämmanderätt är i fråga om reglering av sociala medier är en annan problematik. Arbetsgivare har möjlighet att skapa olika typer av riktlinjer och policies och är relativt obegränsade i utformningen av dessa genom arbetsledningsrätten. Lagstiftningen har i vissa fall fått svårigheter med att följa den snabbt växande teknikutvecklingen, vilket därför har lett till att ändringar i exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen ofta måste göras. Sociala medier domineras av den yngre generationen och det har skapat klyftor mellan olika ålderskategorier. Hur dessa klyftor påverkas av att sociala medier får en större roll i arbetslivet studeras i uppsatsen genom ett åldersdiskriminerande perspektiv. Frågeställningarna baseras på arbetstagares skyldigheter, arbetsgivares bestämmanderätt, åldersaspekten samt vilka effekter regleringar av sociala medier har i samhället. / Social media has been receiving an increasingly important role in Swedish society and the number of users is constantly increasing. As the internet connection has become more accessible for an example by the smart phones, the way of communication has acquired the situation new dimensions. Personal life has now begun to go into work and vice versa, which has led to that the border has become unclear and difficult to define. What employees may express in social media is controversial and opinions between employers, the Labour Court and other stakeholders diverge. The basic Freedom of Speech is restricted in the private sector by the duty of loyalty and the right to criticize the employer is limited. How far-reaching employer's discretion goes in regulation of social media is another problem. Employers have the opportunity to create different types of policies and guidelines and are relatively unrestricted in the design of these through the labor management law. The legal regulation has in some cases had difficult to follow the rapidly growing technology development, which therefore has led to a lot of changes in for example, Freedom of Speech and Freedom of the Press. Social media is dominated by the younger generation and it has created a rift between different age categories. In which way this gap is affected by the fact that social media has received a larger role in work life is studied in this paper by an age-discriminatory perspective. The questions are based on employee’s obligations and employer discretion in social media. Age aspect constitutes an issue in the essay and the effects of regulations in social media in society are the final issue.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med personalchefer och personalsekreterare anställda vid kommunala förvaltningar i en medelstor svensk kommun. Eftersom det finns en skillnad i den hierarkiska ordningen har komparativ analys använts, där de två yrkesgrupperna jämförs med varandra.   Lojalitet är ett svårdefinierat begrepp. I arbetslivet kan lojalitet komma att te sig i många olika former, bland annat som handling, attityd eller mer formellt utifrån lojalitetsplikten. Även begreppet arbetsvillkor kan innehålla mycket i sin definition, men i denna studie har arbetsvillkoren avgränsats till att uppmärksamma två delar, där den ena delen är organisatorisk styrning och den andra delen psykosociala aspekter. Tidigare forskning om kopplingen mellan arbetsvillkor och lojalitet är smal, men den forskning som finns visar bland annat på att mellanchefer inom den kommunala vården visar lojalitet till politiska beslut, eller förvaltningsbeslut trots att dessa beslut kan medföra att högre krav ställs på deras arbete. Resultatet av denna studie visar på att det finns en koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor, där den organisatoriska styrningen, psykosociala aspekter och lojalitet har en påverkan på varandra. Det insamlade materialet visar att den organisatoriska styrningen påverkar personalchefernas och personalsekreterarnas arbetsvillkor såtillvida att de ges stor handlingsfrihet till att själva planera sitt arbete, samtidigt som det ställs höga krav på dem. Resultat visar även på att ju högre egenkontroll respondenterna har, desto lättare har de för att visa lojalitet till organisationen. Likaså tyder resultatet på att lojalitetsplikten är en viktig länk mellan krav och lojalitet. Det empiriska materialet visar också på att det inte finns några större skillnader i upplevelsen av lojalitet mellan personalcheferna och personalsekreterarna, men att det finns skillnader i upplevelsen av arbetsvillkor, där personalcheferna har större krav på sig att hålla sig till de ekonomiska riktlinjerna. Slutligen visar resultatet på att fem lojalitetsformer kan uppmärksammas.