Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ”En skola för alla”. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ”En skola för alla” menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut. Med hjälp av en hermeneutisk metod vill vi utifrån litteratur, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer förstå hur pedagoger upplever ”En skola för alla”.   Respondenter som deltagit i studien genom intervjuer menar att begreppet ”En skola för alla” är ett ansvar som måste genomsyra hela skolsystemet ända från politikernivån till skolledare för att slutligen landa hos elever och föräldrar. Tidigare forskning visar att de officiella styrdokumenten framhållit länge att skolundervisningen ska vara inkluderande men att det i praktiken har visat sig att vara svårt att både kunna tillämpa och nå. Resultatet av denna studie, genom respondenters svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp.  Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg. Dock påvisades det under intervjuernas gång att de negativa föreställningarna som de unga kvinnorna talade om ibland stämde överens med några av respondenternas familjeförhållande. Vidare visar studien på mångfald och variation bland de unga kvinnornas levnadssätt. Invandrarkvinnan som de unga intervjuade kvinnorna själva benämner sig som, är inte en homogen grupp, och behöver inte leva under samma villkor bara för att man kommer från samma land eller har en gemensam kultur eller religion. / This qualitative study aims to understand how stereotypes affect young women, with Middle Eastern roots, living in Sweden. The study is based on six young women's interpretations of society’s stereotypes regarding young women originating from the Middle East. The result shows that the majority of the respondents were somewhat affected by these stereotypes. A majority of the respondents also came to the conclusion that the social stereotypes were not accurate and they often felt the need to prove those negative perceptions wrong. Moreover, the respondents felt that the perceptions of the stereotypical immigrant family present in today’s society are exaggerated. The majority stated that the rules existing in those families were not about control of young girls. They instead highlighted that the perceived “controlling” aspect was grounded in the parents need for the care and protection of their children rather than having a cultural connection. It became however apparent during the interviews that some of the negative perceptions that the young women talked about, occasionally coincided with some of the respondents' family conditions. Furthermore, this study shows diversity and variation among the respondents and their ways of life. “Immigrant women”, as the respondents call themselves, aren’t a homogeneous group and its members do not necessarily live under the same conditions, even if they come from the same country or have a common culture or religion.

I det svenska samhället finns flera olika religiösa församlingar etablerade och i dagens globala kontext är frågor och forskning rörande migration och religion mer aktuella än någonsin. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre unga kvinnor med invandrarbakgrund som tillhör en rumänsk pingstförsamling belägen i Skåne skapar och vidmakthåller mening kring sitt religiösa engagemang samt huruvida det finns några samband mellan etnicitet och religiös engagemang. Metoden som använts har varit kvalitativ intervju och teorierna som har varit utgångspunkt i undersökningen har varit kunskapssociologi och teorier kring migration. Resultatet av undersökningen visade att det var relativt enkelt för de unga kvinnorna att skapa och vidmakthålla mening kring sitt religiösa engagemang som en följd av gruppens ständiga förstärkning. Resultatet visade även att det samband som finns mellan etnicitet och religiös engagemang beror på viljan att anpassa sig till religonens ställning i Sverige och religionsutövningen i en svensk pingstförsamlingen och viljan att bevara vissa aspekter från hemlandet.

Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

Den här uppsatsen undersöker om karaktärerna i Comviqs populära reklamföljetong om kioskägaren Karim utsatts för någon form av reduktion och/eller stereotypisering baserad på etnicitet. Med en teoretisk ansats från verk av erkända forskare som studerat stereotyper, representation, svensk film och media bland annat, har det empiriska materialet, reklamföljetongen, analyserats enligt den semiotiska traditionen. Materialet tolkas och diskuterats med stöd i den teoretiska ansatsen, med syfte att avslöja eventuell negativ missrepresentation av etniciteter. Uppsatsen avser också att diskutera vad framställningen av karaktärerna skulle kunna ha för effekt på diverse etniska grupper i samhället. Resultatet av undersökningen landade i att en viss grad av stereotyp framställning försiggår, men att det slutgiltiga budskapet som förs fram har en positiv och antirasistisk klang.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad förståelse om hur normer som etnicitet ochhudfärg framställs i barnlitteratur och hur det påverkas ur ett postkolonialt perspektiv.Detta analyseras utifrån en innehållsanalys. Detta undersöktes genom att 13 kapitelböckerför barn i åldern 6–9 år som är utgivna under 2016 slumpades fram från cirka 290 titlaroch analyserades genom ett analysschema bestående av fyra frågor. Dessa fyrs frågoranvändes sedan för att svara på de tre frågeställningarna som studien har. Resultatenvisade på att det nästan alltid är vita, svenska karaktärer representerade i barnlitteraturenoch att de flesta författare kommer från Sverige.

Två utsatta grupper i dagens Sverige, som ideligen faller offer för nedlåtande fördomar, är invandrare och individer som lider av psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka huruvida manipulation av en misshandlande gärningspersons etnicitet och psykiska hälsotillstånd kunde ge skilda resultat med avseende på bedömningen av brottets allvarlighetsgrad, straffvärde, medkänsla för gärningsmannen samt förståelse för den begångna handlingen. Deltagare var 151 studenter i åldrarna 20-64 år, varav 103 kvinnor, från en högskola i Sverige. Fyra olika vinjetter användes. För att undersöka eventuell samvariation korrelationstestades de beroende variablerna samt kontrollvariablerna. Olika 2 x 2 ANCOVA-analyser för oberoende mätningar gjordes. Resultatet motsade hypoteserna och visade inga signifikanta medelvärdesskillnader mellan vinjetterna, samt innebar inga mätbara fördomar; människors bedömning av gärningspersonen och handlingen tycks inte påverkas av dennes etnicitet och psykiska hälsotillstånd. Resultaten diskuterades och visade på en positiv trend, där människor med olika bakgrund värderas allt mer jämlikt iSverige.

Inledning: Den skapade bilden av att invandrare skulle vara farligare än den infödda populationen i landet riskerar leda till en undermedveten strukturell diskriminering som genomsyrar det västerländska samhället och således även rättssystemet. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter utsatts för negativ särbehandling vid såväl polisens ingripande som vid domstolens beslut. Denna särbehandling kan tänkas leda till en förlust av rättssystemets legitimitet och därmed till en ökad brottslighet i samhället. Som teoretiskt ramverk för problemet användes social conditioning theory och focal concerns theory. Syfte: Att undersöka huruvida det bland svenska juriststudenter förekommer negativ särbehandling av etniska minoriteter. Metod: En enkätstudie genomfördes på totalt 210 juriststudenter från fyra universitet i Sverige. Enkäten bestod av två fallbeskrivningar med åtta frågor till respektive fallbeskrivning. Av urvalet fick 104 studenter läsa om gärningsmän med typiskt skandinaviska namn och 106 studenter fick läsa om gärningsmän med typiskt arabiska namn. Mann Whitney-U test genomfördes mellan respondenterna som läst om skandinaviska respektive arabiska gärningsmän. Därtill undersöktes Spearmans rangkorrelation mellan respondenternas attityder till våldsbrott. Resultat: Vid grov misshandel uppfattades gärningsmannen med arabiskt namn vara farligare för samhället än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Vidare fanns tendenser till att respondenterna undermedvetet uppfattade gärningsmannen med arabiskt namn som mer förekommande vid rån än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Diskussion: Respondenterna visade tendenser till undermedvetna fördomar om etniska minoriteter, men lät inte dessa fördomar påverka det valda straffet. Resultatet visar att stereotypa fördomar kan finnas på ett undermedvetet plan, vilket torde kunna leda till negativ särbehandling i vissa situationer när det kommer till domstolsfrågor. Resultaten är i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk, men påvisar samtidigt den komplexitet som ligger bakom problemet. / <p>2016-06-01</p>