Humans spend around 80 percent of their lifetime indoors. The humidity level plays an essential part in indoor climate, both in non-industrial applications, such as thermal comfort, and industrial ones. Dehumidification is a technology in the field of thermal comfort and indoor climate to control humidity levels. The need for the technology is essential for maintaining indoor humidity levels and lowering dew points. Based on the lack of studies that focus on the complete life cycle of the given dehumidification technology as well as the recently introduced EU Taxonomy there is an urgent need to evaluate the environmental impacts of the dehumidification systems. In this thesis, a comparative Life Cycle Assessment (LCA) is performed for two desiccant wheel dehumidifiers with industrial application driven fully by electric energy The intent of the LCA is to quantify the environmental performance of the two dehumidifier systems throughout their lifetime. The scope of this study is cradle-to-grave and includes four main life stages: cradle-to-gate, usage, maintenance and end-of-life. The objective is to identify the main drivers of selected environmental impact categories in each life phase and suggest areas of improvement. Seven categories are chosen based on the ReCiPe 2016 impact assessment method and that are related to the planetary boundaries. The two commonly available dehumidifiers will be analysed separately and in comparison. The functional unit used is 1 kg of water removed from the air which is independent of the performance of the system and focuses only on the wanted effect of humidity control. A base case is defined and scenarios are developed to cover different operational modes.  It is found that the usage stage which mainly consists of electricity demand contributes the most, varying between 65% and 99% of the overall impact in all categories. The cradle-to-gate stage, which shows the second biggest impact, has its most significant share in fine particulate matter formation, caused by the equipment for pre-treatment of air. Maintenance has the biggest variation depending on the scenario and application of the dehumidifiers where the number of maintenance occasions can vary significantly. This stage is however less crucial in the selected base case based on its small impact in most categories. End-of-life is insignificant for the results of this study having an average impact of less than 1%. The scenario analysis shows that a significant variation of the impact during usage is expected for different locations. This is mainly caused by the changing composition of the grid electricity which is identified overall main driver. The key parameters that influence the outcomes of this study are the operational hours of the systems, the target supply humidity as well as the climatic data. Potential for improvement is seen for an increased recycled content during the cradle-to-gate stage, the integration of sustainable energy technology as well as the connection of the systems to energy-efficient equipment during usage. Finally, it is concluded that an increase in material consumption may be tolerated by the systems if the energy performance is improved due to the dominating burden during the usage stage. The presented study may serve as example on how the EU Taxonomy can be applied within the field of dehumidification regarding environmental sustainability. It can also be used as a reference for further studies including the complete life cycle of dehumidifiers. Additional work may include other configurations of desiccant wheel dehumidifiers and extension to different assessment methods. / Människor spenderar cirka 80 procent av livet inomhus. Fuktighetsnivån är en viktig del av inomhusklimatet, både inom icke-industriella applikationer, såsom termisk komfort och industriella användningsområden. Avfuktning är en teknologi inom klimatkontroll inomhus och avlägsnar vattnet ur en luftström för att tillföra torr luft i rum. Den är väl ägnad om låga daggpunkter krävs. Möjliga användningsområden inom industrin är lagerutrymmen och förpackningsanläggningar, batteriproduktion, datacenter och farmaceutiska laboratorier. Denna studie har utförts eftersom det endast hittats ett fåtal studier som inkluderar hela livscykeln av sorptionsavfuktare. Utöver det så har EU taxonomin nyligen införts och den kan vara relevant för denna teknologi. Det finns därför ett behov att evaluera miljöpåverkan av dessa avfuktningssystem. I detta arbete utförs en jämförande livscykelanalys (LCA) av två rotorsorptionsavfuktare som används inom industrin och drivs av elektrisk energi. Meningen med denna LCA är att kvantifiera miljöpåverkan av de två systemen under hela livscykeln. Omfattningen av denna studie är ”från vaggan till graven” (eng. cradle-to-grave) och inkluderar fyra faser: tillverkning (eng. cradle-to-gate), användning, underhåll och demontering (eng. end-of-life). Syftet med arbetet är att kartlägga de centrala processer som driver miljöpåverkan, baserat på utvalda indikatorer och undersöka förbättringspotentialen. Sju kategorier från ReCiPe 2016 (som är en metod för miljökonsekvensbedömning) har valts ut för det baserat på de planetariska gränserna (eng. planetary boundaries). De två luftavfuktare analyseras enskilt och i jämförelse med varandra. Den funktionella enheten definieras som 1 kg vatten som tagits bort ur luften. Denna är oberoende av prestandan av systemet och beskriver endast avsedd effekt som är fuktighetskontroll. Utöver ett grundscenario har även olika scenarier utvecklats som beskriver varierande användning av avfuktaren.  Resultaten visar att användningen som mestadels består av elförbrukningen bidrar som mest till miljöpåverkan i alla kategorier med en andel mellan 65% och 99%. Tillverkningsfasen har näst störst påverkan av alla livsfaser och är mest relevant för fina partiklar. Detta orsakas av utrustningen för förbehandling av luften. Underhållet visar störst variation beroende på scenariot och användningen av avfuktaren eftersom antal underhållningstillfällen kan avvika mycket. Denna livsfas är däremot mindre relevant i grundscenariot eftersom den utgör endast en liten andel av den totala påverkan. Demontering är irrelevant för resultaten och utgör i genomsnitt mindre än 1%. Scenarioanalysen visar att en stor variation väntas för olika användningsställen eftersom produktionen av elen påverkar resultaten betydligt. De avgörande parametrar i denna studie är drifttimmar, målvärdet för fukthalten och klimatet. Förbättringspotential anses finnas i andelen återvunnet material i produktionsfasen, såsom integrering av hållbar energiteknik och energieffektiva lösningar under användningen. Det konstateras att en ökad konsumtion av material kan vara gynnsamt om detta reducerar påverkan under användningen. Detta är baserat på den tydliga skillnaden i påverkan under drift jämfört med de resterande livsfaser. Studien kan ses som exempel hur EU taxonomin för miljömässig hållbarhet skulle kunna appliceras inom avfuktning. Den kan också användas som referens för ytterligare studier inom området av livscykelanalys. Fortsatt arbete kan utökas till flera konfigurationer av rotorsorptionsavfuktare, såväl som inkluderandet av andra metoder för miljökonsekvensbedömning.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.

Människans påverkan på klimatet har gjort att klimatfrågan har fått allt större fokus i dagens samhälle. Fastighets- och byggsektorn står idag för 21 procent av växthusgasutsläpp och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen och är ett legalt bindande avtal mellan 194 länder och EU. För att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen antog EU kommissionen den gröna given som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. För att uppnå klimatmålen så behövs det även investeringar som riktar sig mot hållbara projekt och verksamheter. EU-taxonomin blev därmed ett faktum för att kunna skifta kapital till hållbara investeringar och för att skapa en gemensam definition av hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur EU-taxonomin påverkar svenska fastighetsföretags incitament för att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter fastighetsföretag ser med EU:s taxonomi på lång och kort sikt. För att kunna uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från kommersiella fastighetsföretag. Det empiriska materialet har sammanställt och analyseras med hjälp av tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket grundar sig i marknadsmisslyckande, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Resultatet visade att det finns ett marknadsmisslyckande och att det föreligger delade meningar om att EU-taxonomin skapar incitament till att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Vidare uppdagas en del utmaningar, möjligheter, problem och kritik med EU-taxonomin. / The human impact on the climate has meant that the climate issue has become increasingly focused in today's society. The real estate- and construction sector currently accounts for 21 percent of greenhouse gas emissions and 40 percent of energy use in Sweden. The Paris Agreement aims to limit global warming and is a legally binding agreement between 194 countries and the EU. To reduce emissions and limit global warming, the European Commission adopted The European Green Deal, which aims to reduce net greenhouse gas emissions by at least 55 percent by 2030. In order to achieve the climate goals, investments are also needed that targets sustainable projects and activities. The EU taxonomy thus became a fact in order to shift capital into sustainable investments and to create a common definition of sustainability. The purpose of the study is to investigate how the EU taxonomy affects Swedish real estate companies' incentives to transform the existing portfolio into more sustainable. The study also aims to examine what challenges and opportunities real estate companies see with the EU's taxonomy in the long and short term. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. The empirical material consists of four semi-structured interviews with respondents from commercial real estate companies. The empirical material has been compiled and analyzed using previous research as well as the theoretical framework.  The theoretical framework is based on market failure, administrative instruments, and financial instruments. Results showed that there is a market failure and that there are divided opinions that the EU taxonomy creates incentives to transform the existing real estate stock into more sustainable. Furthermore, some challenges, opportunities, problems, and criticisms of the EU taxonomy are revealed.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

Mankind has worked with the climate crisis and other sustainability issues since the 1990s, but this hasn’t had any desired effect. One of the problems relates to interpretations of the term sustainability. It has caused confusion, and work towards developing shared understandings is still an ongoing process. Sustainability challenges pertain to all industries. The Swedish water sector faces several challenges today. One of these challenges relates to the need for investments in the Swedish water and wastewater (W&WW) pipelines. The growing population requires an expanded W&WW network, and the existing network needs to be updated to maintain a high-quality product.  As part of the EU’s Green Deal for making the European economy more sustainable and more resilient the EU-taxonomy has been developed to put political goals into practices and measurements of performance. The role of the Taxonomy is to pave the way towards what currently is perceived as environmental sustainability. This creates transparency and simplifies investments to lead to more sustainable choices.  The aim of this study was to investigate how the EU-taxonomy affects the Swedish construction of W&WW pipelines and how this can be used in strategic sustainability efforts. This was done through research on both W&WW pipe construction and sustainability frameworks. A case study has been used to acquire a picture of how existing routines stand in relation to the EU-taxonomy. The objects of the case study have been one consulting firm in urban development and one public actor, responsible for developing the municipality’s W&WW network, a so-called VA-huvudman. To further contextualize the EU-taxonomy, the theoretical Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) has been applied. This is a research-based framework, as opposed to a political one – such as the EU-taxonomy or Agenda 2030. The framework has been used to understand what the EU-taxonomy can contribute as a tool for the strategic work with FSSD. Standardization has also been applied as a concept, in order to highlight the use of the EU-taxonomy.  In the empirical study, the result shows that the structure of the EU-taxonomy makes it difficult to apply it on a subject as specific as a W&WW pipeline construction. Furthermore, the criteria within the Taxonomy challenging to apply on W&WW pipelines since they apply to the entire water, or water treatment, system. Further work with the Taxonomy requires more horizontal coordination within the organizations to report on and fulfill the criteria.  Since the EU-taxonomy lacks a life cycle perspective it doesn’t include the whole life cycle or indirect activities related to W&WW pipeline construction, such as choice of material or the construction process. A complementary framework, or other measures, are needed in order to capture environmental aspects of sustainability. / Människan har kontinuerligt arbetat med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor sedan 90-talet,men detta har fått en begränsad effekt. Hållbarhet är ett ord som skapat förvirring, och ettgemensamt språk är något som efterfrågats. Den svenska vattensektorn möter idag ett antalutmaningar. Det stora investeringsbehovet inom det svenska vatten- och avlopps (VA)-nätet ärett av dessa. Den ökande befolkningen kräver en utbyggnad av VA-nätet och det befintliga nätetbehöver upprustas för att bibehålla kvaliteten på vattenleveranserna. EU-taxonomin är del av EU:sgröna giv vars syfte är att göra den Europeiska ekonomin mer hållbar och resilient. Taxonominsär inom detta ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar inom EU. Dettaska leda till transparens samt styra kapital mot mer hållbara alternativ genom att förenkla förinvesterare att fatta mer hållbara val. Studiens syfte är att undersöka hur kraven i EU-taxonomin ser ut för ledningsarbeten in-om vatten och avlopp (VA-ledning), och hur dessa kan användas på ett strategiskt sätt för att stärkahållbarhetsanpassningar inom samhällsbyggandet. Detta har genomförts genom en omvärldsanalysav både VA-ledning och olika befintliga hållbarhetsramverk. En fallstudie har använts för att få enbild av hur befintliga rutiner förhåller sig till EU-taxonomin. Fallobjekten i studien har varit ettkonsultföretag inom samhällsbyggnad samt en aktör som är ansvarig för en kommuns VA-nät, ens.k. VA-huvudman. Utöver avgränsningen att undersöka ledningsarbeten inom VA-branschen harprojektet begränsats till de två första delegerade akterna med klimatinriktning som publiceratsinom ramen för EU-taxonomin. För att sätta EU-taxonomin i ytterligare en kontext har det teoretiska ramverket Frameworkfor Strategic Sustainable Development (FSSD) använts. Detta är ett forskningsbaserat ramverktill skillnad från politiskt beslutat, som både EU-taxonomin, Parisavtalet och Agenda 2030är. Ramverket har använts för att undersöka hur EU-taxonomin kan användas i det strategiskahållbarhetsarbetet. Standardisering har även lyfts som ett koncept och används för att belysaEU-taxonomin i en större kontext. Resultatet visar att VA-ledning är en begränsad del av större system inom EU-taxonomin.Aktiviteterna i taxonomin som innefattar VA-ledning är också kopplade till hela vatten- ochavloppssystemet i sin helhet. Denna utformning gör det svårt att enkelt urskilja separata delarav ledningssystemet eftersom aktiviteterna inte är utformade så. Att rapportera på de för VA-verksamheterna relevanta aktiviteterna i taxonomin kommer därmed kräva samarbete från fleraparter, möjligen även utanför VA-organisationen. EU-taxonomin saknar även ett livscykelperspektiv. Den inkluderar inte hela livscykeln el-ler indirekta aktiviteter inom VA-ledning, som materialval eller byggprocessen. För att beaktahållbarhet i en vidare bemärkelse krävs därför en komplettering av något annat ramverk ellerandra åtgärder. Genom EU-taxonomin gör EU en ansats att definiera det miljömässigt hållbaravilket kan bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt om det används strategiskt ochkompletteras med andra hållbarhetsramverk som beaktar fler aspekter ur ett livscykelperspektiv. En hypotes för framtida forskning på området kan dock vara att EU-taxonomin inte kan användassom ett fullständigt hållbarhetsramverk med fokus på miljöaspekter på ett mindre system än den beskrivna aktiviteten. Det bör undersökas vidare hur EU-taxonomin kan kompletteras med etteller flera hållbarhetsramverk för att i större utsträckning främja hållbarhet.