Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan. Denna studie visar att det finns tvåskilda förhållningssätt bland pedagoger om hur barn tillägnar sig matematiskakunskaper i förskolan. Ett av förhållningssätten innebär att pedagogerna anser att barnenlär sig matematik i vardagliga situationer. Ingen undervisning behövs eftersom lärandetsker per automatik i naturliga sammanhang. Det andra förhållningssättet som framkom idenna studie innebär att pedagoger kan genom att observera och lyssna på barnenuppfatta vad deras matematiska förkunskaper är. Pedagogerna utgår sedan från dessa föratt få barnen att utveckla sin matematiska begreppsförståelse. Pedagogerna i förskolankan pendla mellan dessa förhållningssätt i olika situationer. Vi har även kommit framtill att pedagoger kan tydligt se i leken vilka matematiska kunskaper barnen har tillägnatsig. I studien diskuteras och betonar även att pedagogerna i förskolan bör tala om förbarnen när de ägnar sig åt matematik i olika former. / The purpose of this study is to find out how teachers view mathematics in preschool inSweden and how they focus on children’s learning. This study contains interviews withteachers who work in preschools and observations of children in preschools. Thesechoices of methods helpful when the authors was described the purpose and answeredquestions. We observed the children because we wanted to find out how they expressedtheir mathematical knowledge. The educators were interviewed about their view onmathematics in preschool. The result of this study is that there are two separateapproaches among the educators on how the children can learn about mathematics inpreschool. One of these approaches was that the educators thought that the childrenlearned about mathematic in everyday situations. There is no education needed becausethe learning is done automatically. The other approaches this study revealed suggeststhat educators can learn about the children’s previous mathematical knowledge byobserving and listening to the children. The educators can use these approaches to helpthe children develop their mathematical conceptual understanding. The educators canhold both of these approaches if they are in different situations. The educators canobserve the children when they play, then they can see which mathematical knowledgethe children have acquired. In the study it is discussed and emphasised that theeducators should tell the children when they are engaged in mathematics in differentforms.

No description available.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper. Barnen däremot var av den uppfattningen att de läser på förskolan för att det är lustfyllt. Något som pedagogerna och barnen var överens om var att det är pedagogerna som bestämmer vad de skall läsa under de organiserade lästillfällena under dagen, men att barnen får bestämma när de själva tar initiativet till det under den fria leken. / We are intrested in what role the children’s book has in preschool and if the teachers and the children had some thoughts on why reading matters. Because of this, we attempted to find out the teachers’ and the childrens’ opinions on reading in preschool and if, and how, they differ. We did a qualitative study and we interviewed six teachers and 18 children. Our study is based on the social cultural perspective. The teachers used the children’s book as a tool to further various facets of the childrens’ knowledge, for example language development, fantasy and factual knowledges. The children, on the other hand, thought that they read in preschool just for fun. Something that the teachers and the children agreed on was that it’s the teachers that choose the books at the organized reading times. But the children were allowed to choose books when they were the initiators of the reading during the free times.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering. Dessutom skulle datorerna möjliggöra ett mer elevstyrt arbetssätt. Mot bakgrund av dessa förväntningar diskuteras datorlärarnas arbete och de utmaningar som är speciella för deras ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tre datorlärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades och kodades under sex etiketter: läraren, eleverna, datorerna, undervisningen, ämnet och kurserna samt samarbetet med kollegor. Studien visade att datorlärarna upplevde utmaningar som är speciella i deras ämne: Ämnets stora bredd med många kurser tillsammans med kunskapsområdets snabba utveckling gör det svårt att kunna undervisa i alla kurser. Att det är stor skillnad i elevernas kunskaper och datorvana ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen till individen. Datorerna som arbetsredskap orsakar ofta störningar. Det är få flickor som söker sig till kurserna i Datorteknik. När det gäller den stora bredden i ämnet Datorteknik visar studien att lärarna använde olika strategier för att klara av den. Antingen valde de att specialisera sig eller också använder de sig av en mer handledande roll för att kunna undervisa i ett större antal kurser trots att de inte har hunnit fördjupa sig på alla områden. Datorerna påverkar undervisningen både positivt och negativt. Positivt är att den ger möjligheter till ett mer individanpassat arbetssätt. Negativt är att datorerna ofta stör elevernas koncentration. Lärarna i min undersökning kände inte att de fick något ansvar i skolans utveckling. Detta beror framförallt på att ämneskulturen är stark och hindrar samarbete över ämnesgränserna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera några uppfattningar av den skrivna textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och två lärare som alla företräder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade åtgärdsprogram, tre från vardera skola. Resultatet utifrån intervjuutsagorna visar att det förekommer både likheter och skillnader när det gäller respondenternas uppfattningar om hur och för vem åtgärdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhåller vikten av att både elev och vårdnadshavare närvarar när ett åtgärdsprogram upprättas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i fråga om yrkesansvar för rektorer respektive lärare. Medan en av rektorerna betonar skolans skyldighet att upprätta ett åtgärdsprogram i alla lägen, påpekar båda lärarna i studien betydelsen av elevens absoluta närvaro och delaktighet i samband med att ett åtgärdsprogram upprättas. På liknande sätt framkommer skillnader i hur åtgärdsprogrammet är tänkt att användas i praktiken. Rektorerna framhåller bland annat att det skrivna åtgärdsprogrammet ska kunna utgöra ett underlag för ansökan om extraresurser – ett vuxenperspektiv, medan lärarna särskilt understryker åtgärdsprogrammets funktion som ett praktiskt verktyg för både elev och lärare – ett elevperspektiv. I undersökningen belyses även existensen av personliga pronomen i ett åtgärdsprogram. Både respondenternas utsagor, liksom exemplen från de avidentifierade åtgärdsprogrammen, vittnar om att förekomsten av personliga pronomen ej är entydig. Denna undersökning avser emellertid inte att upplysa om vilken eller vilka personliga pronomen som bör användas, utan strävar snarare efter att indikera att det skiftande användandet kan få konsekvenser för hur det upprättade dokumentet slutligen uppfattas och förstås av berörda parter.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna? Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Svenska lärarna undervisar omkring 25 elever på grundskolan och har tillgång till en speciallärare. Dock otillräckligt enligt, de svenska lärarna. De chilenska lärarnas klasser omfattar cirka 40 elever, som dock är uppdelade på två omgångar. De har begränsad tillgång till speciallärare, endast tre elever per klass får specialundervisning och det är bara läs- och skriv- undervisning som ges.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

This dissertation was made since we wanted to investigate the conception called quality within the school sector. What it means and if there is something that can give an explanation of how they  at look at the conception within the school sector. This will be the benchmark through the dissertation, trying to find out the most important things which might be equal to quality within the school. To find the answers of our questions we will read literature according to the subject. To get an increased understanding we will interview some people within the school efficacy, and give students a survey to fill in. The most important results from our investigation is to look at everything in its entirety, not only look at what grades students get. Even though this the most narrated sign of quality. There is so much more which is building quality of school. All other characteristics such as comfort, teachers etc. must work out too, to get grades and quality which is satisfying. By having these characteristics as good as possible you will get close as close as possible to an optimal solution to reach good quality. If you succeed with that, you will have a god quality.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.