Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet. Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet. Slutsatserna av detta resultat är att eftersom det finns en koppling mellan barnlitteratur och värdegrunden öppnar det för ett aktivt arbete om värdegrundsrelaterade frågor med hjälp av barnlitteratur.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om forumspel kan användas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt är i enlighet med det mål som finns beskrivet i Lpo94: ”Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter”.   Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen består av en homogen integrerad årskurs 1-2 klass. Resultatet från undersökningen visar att forumspel är ett användbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter. Forumspel utvecklar eleverna i samspel med varandra på ett sätt som gynnar arbetet mot det mål som finns beskrivet i Lpo94: ” Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter”.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet? Metod För att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats. Dessa lärare är verksamma i två olika geografiska områden. Innehållsanalyserna omfattade den nu gällande läroplanen, Lpo 94, kursplanen för IDH samt skolornas lokala arbetsplaner. Då respektive lärare gett sitt godkännande till att delta i studien avtalades tid för intervju. Intervjuerna genomfördes på lärarens egen skola och spelades in för att sedan transkriberas. Styrdokumenten analyserades utifrån sitt innehåll dels i sin helhet, dels i detalj. Slutligen sammanställdes resultaten för intervjuerna och innehållsanalyserna och tolkades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att en del lärare har svårt att skilja mellan vad som står i läroplanen och därmed ska genomsyra verksamheten, samt vad som ska betygsättas. Att få eleverna aktiva är något lärarna anser är mycket viktigt. Resultaten visar också att eleverna i princip bara behöver delta på lektionerna för att få betyget G. Det finns moment som bedöms genom teoretiska eller praktiska prov, men dessa är utformade så att deltagande i princip är tillräckligt. De lokala arbetsplanerna innehåller kriterier som eleverna kan uppnå utan att ta till sig någon kunskap. I övrigt grundas betyget i stort på en subjektiv bedömning. Slutsats Att låta eleverna prova nya aktiviteter är ett syfte med ämnet idrott och hälsa, men detta syfte måste skiljas från vad som ska betygsättas, vilket inte alltid görs på skolorna. Om kriterierna för att få G i betyg endast omfattar deltagande är det inte kunskaper som bedöms när ett betyg ska sättas. Det är viktigt att skolorna utformar lokala arbetsplaner och låter dessa utgöra grunden vid betygsättning, för att betygsättningen ska ske på rätt grunder.

No description available.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work. The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity.  The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach. During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students.  Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity.  The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.