Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper.

Alla människor bär på erfarenheter och upplevelser av olika slag. Frågan är hur våra tidigare erfarenheter påverkar oss. Studien belyser några lärarstudenters berättelser om mötet med ämnet matematik från grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhållen undervisning av betydelse för utvecklingen inom ämnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att påverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig på lärarstudenters berättelser användes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att matematikundervisningen i skolan har präglat lärarstudenterna på olika sätt. Några delger sina negativa erfarenheter medan andra berättar om sina positiva upplevelser. En slutsats som går att dra utifrån studien är att lärarstudenterna kan komma att påverkas av sina tidigare erfarenheter när de i framtiden skall utforma en egen undervisning. När lärarstudenterna beskriver hur de vill planera en matematikundervisning redogör de för en undervisning som skulle ha tillgodosett deras behov som elever i grundskolan. I diskussionen förs ett resonemang om hur lärande kan ske och matematikbokens betydelse i undervisningen. / Every human being carries experiences of different kinds. The question is how we are affected by our early experiences. The study highlights a few student teachers and their meeting with math from elementary school to university. The study deals with factors obtained in the education, of the importance of developments in the subject and how past experiences might affect their own teaching of mathematics. Since the study focuses on student teachers’ statements, was a narrative approach to qualitative interviewing method used. The result indicates that mathematic teaching in school has characterized the student teachers in different ways. Some communicates their negative experiences while others tell about their positive experiences. A potential conclusion of this study is that student teachers can be effected by their earlier experiences, when they are about to form an education of their own. When the student teachers describe how they form their mathematic teaching, they communicate about an education that would have seized their own needs as students in elementary school. In the discussion there is reasoning about learning and the importance of the textbook used in mathematics education.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott. Vi har träffat elever som går emot statistiken och faktiskt fortsätter sina studier.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som motiverat elever som studerat på detIndividuella programmet att ta sig vidare in på ett nationellt program på gymnasiet. Enkvalitativ undersökning gjordes, där sex elever på två orter intervjuades. Av våra respondentervar fem av sex obehöriga till gymnasiestudier. Samtligas mål var att komma in på en vissutbildning, vilket de också hade lyckats med. Hälften av respondenterna upplevde att de undersin tid på IV motiverats av skolfaktorer, så som lärare. En av eleverna upplevde att IV inte varen plats för henne. Samtliga har motiverats av andra faktorer, främst av sina egna uppsatta mål,att de klarade av studierna på IV samt påverkan av vänner och familj. / Education gets more and more important. For those who don’t have an education at uppersecondary school it has become harder to get a job. During the school year 2009/2010 88,2percent of the students were qualified to the national programs at the upper secondary school.For those who don’t are qualified, the Individual programme is an alternative, where the studentduring a year can study to get the qualification. By those who study a year at the Individualprogramme (IV) and then continue at a national programme, more students drop out fromschool. We have met students who as an opposite to the statistics actually continue their studiesall the way. The purpose with this paper was to view what it is that motivates students from anIndividual programme and then continue at a national programme. A qualitative research wasmade where we met six students in two cities for an interview. Five of the six students were notqualified to studies at a national programme. Everybody had a goal, to get qualified and startstudy at a certain national programme, which they also succeeded. Three of the studentsexperienced that they during their time at the Individual programme was motivated by theschool from the teachers. One experienced that the Individual programme wasn’t a place forher. All of the students were motivated by other factors, mostly by their own goals, that they didwell with their studies and influences by their friends and family.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är: Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen? Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen? Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen? Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö. Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där. På så sätt använder barnen sin kropp och sina sinnen för att lära sig i skogen. Barnen lär sig faktakunskaper om naturen, att respektera allt levande och utvecklar sina sociala förmågor samt sin motorik. Barnen kan även utveckla sina matematik- och språkkunskaper när de är i skogen. Många lärare använder även skogen för att barnen ska få skapa med hjälp av naturmaterial.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske. Bakgrunden till reformen är en önskan om ökad tydlighet om elevens kunskapsutveckling till elever och föräldrar.  I en granskning gjord av Skolverket visade det sig att det fanns stora brister i utformningen av omdömen, oftare var de summativa snarare än formativa och innehåll till stor del beskrivningar av elevernas personliga egenskaper snarare än deras kunskaper. Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva innehållet i de skriftliga omdömena utifrån en teori om feedback. Är innehållet i dokumenten skrivna på ett sätt som är nära kopplat till lärandet, d.v.s. ger det en bra information om vad eleven behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har jag använt en kvantitativ metod för att samla in data och en textanalys med fasta kategorier för att beskriva innehållet i dokumenten. Slutsatserna av analysen är att de undersökta dokumenten till största delen har en formativ funktion ,74,3 %, medan 25,7 % har en summativ funktion.  I 39,2 % av fallen ges feedback på en nivå som kan leda till ökat lärande medan 35,5% innehåller information som inte är effektiv ur det avseendet. 24,3% är formativa men ger inte feedback som effektivt ökar lärandet.

Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod. För insamlandet av det empiriska materialet gjordes observationer under samlingstillfällena på en förskoleavdelning med barn i åldrarna fyra till sex år. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Under analysen framkom att barnen uttryckte sina intressen genom verbalt språk, kroppsspråk och handlingar. Barnen gavs möjligheter till delaktighet och inflytande genom att förskollärarna tog hänsyn till deras intressen, värnade om deras aktiva deltagande och gav dem valmöjligheter. Det som barnen genom inflytandet påverkade var samlingens innehåll, dess tidslängd och hur engagemanget i barngruppen blev. Diskussionen behandlar studiens resultat och tidigare forskning. Den belyser vilka konsekvenser barnens uttrycksätt kan få för alla barn under samlingen. Även barnens inflytande på varandra och pedagogens betydelse diskuteras. Studiens slutsats är att barnen i viss mån har inflytande i förskolans samling. Graden av inflytande varierar beroende på barnets förmåga att uttrycka sina intressen och pedagogens uppmärksammande och tillvaratagande av det barnen ger uttryck för. / The Swedish preschool curriculum (Lpfö 98) says that the child in preschool should have a basic understanding of democracy. The educational activity should allow the child to express its own interests and to have a direct influence on the daily activities in preschool. This study aims to examine how children’s participation appears in preschool. Among the daily activities in preschool is circle time. This activity has been chosen as defined study area. The study was conducted with a qualitative approach. For the collection of the empiric material observations were made during the circle time and with children aged four to six years. The collected material was analyzed on the basis of a sociocultural perspective. The analysis revealed that the children expressed their interests through verbal language, body language and actions. The children were given the possibility to participate and to use their influence because the preschool teachers took into account their interests, guarded their active participation and gave them choices. The children influenced the contents and the duration of the circle time as well as the atmosphere in the group. The discussion deals with the study results and previous research and highlights the ways of expression of the children. The children's influence on each other and the importance of the teacher is also discussed. The study concludes that, to some extent, preschool children have an influence on the circle time activity. The degree of influence varies depending on the child's ability to express its interests and the teacher attention and procurement of the children’s influence.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell – och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare. Detta är en intervjustudie där jag valt att intervjua tre yrkeslärare inom Hotell – och restaurangprogrammet. Resultatet pekar på att vara yrkeslärare innebär att ha kompetens inom två yrkesområden, dels branschkompetens, dels den pedagogiska yrkeskompetensen. De tre första aspekterna som lärarna betonar har koppling till branschen, och handlar om vikten av grundkunskaper och yrkeslivserfarenhet, att vara stresstålig problemlösare samt nyfikenhet och intresse för egen utveckling inom yrket. De två övriga är mer relaterade till den pedagogiska uppgiften och handlar om att vara flexibel och väl förberedd samt betydelsen av god elev- och föräldrakontakt. Samtidigt kan konstateras att dessa kompetenser också överlappar varandra, enligt analysen av deras utsagor. De upplever inte att de har dubbla roller, de upplever att det är en roll att vara yrkeslärare med dubbla och breda kompetensområden. / Instructors who have to deal with sharing her knowledge of the industry so that students are enabled to perform the craft. They also have an educational role to teach and instruct in the craft. Program goals emphasize aspects is the ability to carry out the profession. How to deal with professional teachers of their dual roles, they feel that they have dual roles? Purpose of this study is to examine what skills trainers in the hotel - and restaurant program is experiencing significant to become a professional instructors. This is an interview where I chose to interview three instructors in the hotel - and restaurant program. The results indicate that as instructors is to have expertise in two professions, and industry expertise, and teaching vocational skills. The first three aspects of teacher stress has been linked to the industry, and about the importance of basic skills and work experience, to be stress problem solver as well as curiosity and interest in own professional development. The other two are more related to the educational challenge and about being flexible and well-prepared and the importance of good student and parental contact. At the same time be noted that these competencies also overlap, according to the analysis of their evidence. They do not feel that they have dual roles, they feel that there is a role to be instructors of dual and wide areas of expertise.

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier. Elever tillskriver också dessa förhållanden betydelse för deras motivation, om än i varierande utsträckning.Det finns inga nämnvärda skillnader mellan skolformerna vad gäller synen påvilkaskolfaktorersom har betydelse för elevernas motivation.Enligt eleverna är betyg och lärarens intresse och engagemang viktiga förhållanden för deras motivation.Eleverna tillskriver inte IUP och ph-samtal så stor betydelse för deras motivation. Lärarna på Kunskapsskolan menar dock att både IUP, ph-samtal och loggbok är viktiga inslag för elevernas motivation.

No description available.