Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet. Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka. Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan. Man vill gärna ha ett alternativ till den konventionella kommunala skolan. På den undersökta skolan arbetar man på ett individuellt sätt som skiljer sig från den traditionella undervisningen. Andra viktiga faktorer var att skolan hade möjligheter att utveckla eleverna socialt. I den skola där studien är utförd får man lära sig att ta ansvar för sina studier. Dessutom kommer eleverna från olika ställen i staden och runt omkring vilket gör att eleverna kommer från olika sociala sammanhang. Av detta resultat kan man inte generalisera utan resultatet är endast från de fyra informanterna som deltagit i undersökningen. Allt fler placerar sina barn i fristående skolor och den här undersökningen visar på några tankar som föräldrar kan ha angående valet.

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet. Syftet med detta samarbete är att främja barnens övergång mellan förskola och förskoleklass. Det framkommer att förskollärarna har begränsad insyn i den andra verksamheten och att det inte finns någon ”röd tråd” i pedagogiken dem emellan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv menar vi att kommunikationen mellan förskollärarna i de båda verksamheterna är ett centralt verktyg för att åstadkomma en bra relation och ett samarbete som gynnar både barnen samt förskollärarnas pedagogiska arbetssätt. Som vi tolkat informanternas svar finns det mycket att utveckla men det största hindret anses vara att tiden inte räcker till. Samtidigt anser flertalet av förskollärarna att de är nöjda med det samarbete som finns och att detta är tillräckligt för att barnen ska känna sig trygga. Vi menar att förskollärarna behöver inse att de kan gynnas av samarbetet och det inte enbart är för barnens skull. Detta tror vi skulle kunna utvecklas med fler kontinuerliga möten och gemensam fortbildning som inte bara berör övergången mellan verksamheterna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola. En viktig tyngdpunkt i arbetet har varit att definiera mobbningens karaktäristiska drag med anledning av att på så vis kunna granska mobbning ur samma synvinkel. Utifrån arbetet har vi upptäckt att pedagogens syn på mobbning är avgörande för hur utvecklingen av mobbningssituationen ska fortlöpa. Det är även av stor vikt att läraren är närvarande vid eleverna under hela skoldagen, för att på så vis kunna upptäcka mobbningen och agera därefter.

No description available.

Aim This study of a systematic review of systematic reviews on school, learning and mental health investigates the relation between school climate, mental health and positive school outcomes. The aim is to analyze the quality and content of previous reviews and to identify aspects in the school climate that positively affect learning and mental health. Research questions are: What is the quality and content of previous systematic reviews on school, learning and mental health? What is the current state of knowledge concerning causal relationships between school climate, learning and mental health according to systematic reviews? What factors in the school climate can be identified as vital for positive outcomes and good mental health? Method Systematic review of longitudinal or cross-sectional studies. 792 references were identified through literature searches in various databases, with search words considering mental health in combination with search words considering school and learning. Data extraction was performed in three steps; abstract, full text and in-depth data extraction. Criteria for inclusion were: systematic review, published 1999-2009, ages 2-19 years, published in English in peer reviewed journals. The number of reviews that met the criteria set for quality was 37, which were quality rated as of high 27% (10/37), medium 46% (17/37) or low quality 27% (10/37). Results Three categories of content emerge, where much research has been executed: the relation between positive aspects of mental health and learning, between mental health problems and learning and indirect relations between school factors and mental health and learning. The quality is relatively low, only 8% (3/37) meet all the quality criteria. At school level, where the teacher plays an important role, there is a positive relation between school climate and outcome and mental health, as well as on an individual level, where self-efficacy, i.e. will and skill to perform, can be identified as a factor of major importance to school outcome. Conclusions Due to the low quality of research on the relation between school, learning and mental health causal relation cannot be established. There are apparent connections between school outcome, self-efficacy and a positive school climate. Teachers are important in and for school climate and are of vital importance for outcome and mental health. Students’ possibility to influence and control their learning promote school outcome and mental health. Policy aimed at improving achievement and school outcome need to consider perceived self-efficacy. / Syfte och frågeställningar Denna studie av en systematisk översikt över systematiska översikter om skola, lärande och psykisk hälsa undersöker relationen mellan skolmiljö, psykisk hälsa och positiva skolresultat. Syftet är att analysera kvalitet och innehåll i tidigare översikter samt att identifiera faktorer i skolmiljön som påverkar lärande och psykisk hälsa positivt. Frågeställningar är: Vad är kvaliteten hos och innehållet i tidigare systematiska översikter om skola, lärande och psykisk hälsa? Hur ser aktuellt forskningsläge ut gällande orsakssamband mellan skolmiljö, lärande och psykisk hälsa enligt systematiska översikter? Vilka faktorer i skolmiljön kan identifieras som avgörande för positiva skolresultat och god psykisk hälsa? Metod Systematisk översikt av longitudinella eller tvärsnittsstudier. 792 referenser identifierades genom litteratursökningar i olika databaser, med sökord avseende psykisk hälsa i kombination med sökord gällande skola och lärande. Dataextraktion genomfördes i tre steg; abstrakt, fulltext och djupare data extraktion. Kriterier för inklusion var: systematisk översikt, publicerad 1999-2009, ålder 2 – 19 år, publicerad på engelska i tidsskrift granskad av sakkunnig. Antalet översikter som uppfyllde uppställda kriterier för kvalitet var 37 som kvalitetsbedömdes som av hög 27% (10/37), medel 46% (17/37) eller låg kvalitet 27% (10/37). Resultat Innehållsmässigt framträder tre kategorier där mycket forskning genomförts: relationen mellan positiva aspekter av psykisk hälsa och lärande, mellan psykisk ohälsa och lärande, samt indirekta samband mellan skolfaktorer och psykisk hälsa och lärande. Kvaliteten är relativt låg, endast 8% (3/37) uppfyller samtliga kvalitetskriterier. På skolnivå, där läraren spelar en viktig roll, finns det en positiv relation mellan skolmiljö och skolprestation och psykisk hälsa, såväl som på individnivå, där self-efficacy, dvs. vilja och kompetens att prestera, kan identifieras som en avgörande faktor för skolprestationer. Sammanfattning På grund av den låga kvaliteten på forskning om relationen mellan skola, lärande och psykisk hälsa, går orsakssamband inte att fastställa. Tydliga kopplingar finns mellan skolresultat, self-efficacy och en positiv skolmiljö. Lärare är viktiga i och för elevernas skolmiljö och spelar en avgörande roll för skolprestation och psykisk hälsa. Elevens möjlighet att påverka och kontrollera sitt lärande bidrar positivt till skolprestation och psykisk hälsa. Policy för att förbättra skolprestation och skolresultat behöver beakta individens upplevda self-efficacy.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskollärare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollärare för att söka svar på våra forskningsfrågor. Det som framkom av studien var att alla förskollärare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssätt är att barnen får röra på sig och att motoriken främjas, barnen håller sig friskare, och att det är positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollärare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a. De nackdelar och hinder förskollärare ser är först och främst vädret när det t.ex. är kallt ute. Hindren kan vara när förskolepersonal är sjuka och frånvarande, av vad som även framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen inställning till utomhuspedagogik.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT. Diskussionen utgår från ett organiseringsperspektiv för att förstå svårigheter såväl som möjligheter där lärares IKT-kompetens, adekvat utrustning och att planera sin planeringstid framträder som särskilt betydelsefullt.

This exam is about how preschool teachers establish a relationship with children in age one to five years old, in their reception to Swedish preschool. To limit the area the exam illustrates how preschool teachers describe their work in how to create a meaningful relationship in reception throughout the attachment theory. It also focuses on how their work influence the adjustment with the children into the preschool environment. The main aim with the study is to reach knowledge on how preschool teachers view their work with children in their reception, and its importance to children’s attachment and establishing a relationship with the preschool teacher. With a qualitative method three interviews with preschool teachers have been done to answer the main question of the study. The result of the study shows that preschools teachers value children to feel safe before they establish a relationship. It also demonstrates that parents have to feel secure in leaving their children in the preschool for the child to feel safe, and be able to develop a relationship with the preschool teachers and other children. The study gives us knowledge that preschool teachers have the full responsibility to establish - and keep to establish - a relationship to the children throughout their whole visit in preschool. Through the attachment theory the described work in reception confirms how safeness with the child is important to be able to establish a relationship before and during the reception.

Esta tese apresenta uma pesquisa que teve como objetivo geral analisar em que medida o monitoramento da qualidade da educação básica favorece o alcance dos fins da educação, compreendida essa como ação pedagógica e como processo de trabalho. A partir de um referencial analítico sobre a natureza do trabalho educativo e sobre os fins da educação, questionou-se o monitoramento como meio eleito pelo Estado para elevar a qualidade da educação. O foco específico foi o ensino fundamental, etapa da educação básica que se identifica plenamente com o conceito de educação adotado, ou seja, educação como apropriação da cultura humana, que visa à humanização plena do homem. Para compreender o fenômeno no âmbito da cotidianidade escolar, a pesquisa qualitativa buscou compreender as complexas relações que o envolvem, priorizando os acontecimentos, antes da busca de causas. Utilizou-se de pesquisas bibliográficas e documentais, assim como de perspectivas da etnografia para interrogar os sujeitos (professores, coordenadores pedagógicos e diretora da escola) na pesquisa de campo. A partir disso, foi possível verificar que o caminho adotado na política educacional brasileira de monitoramento da qualidade e, particularmente, em Minas Gerais vale-se de mecanismos da gerência tal como concebida por Harry Braverman (1987), ou seja, como controle do trabalho alheio. Nos moldes em que essa política foi formulada ao longo dos primeiros quinze anos do século XXI, ela foi apoiada num conceito distorcido do que seja a produtividade da escola, que a leva a identificar como produto do trabalho educativo um conhecimento supostamente tangível por meio de testes. A política intensifica o trabalho na escola, sem conseguir oferecer mais e melhor educação de fato. O monitoramento da qualidade da educação mineira negligencia que o fim da educação é o próprio homem e que esse fato é que deveria determinar a escolha dos meios, das estratégias. Isso conduz, ainda, à negligência de que aluno e professor são os trabalhadores que despendem sua força de trabalho na realização do produto do trabalho educativo e de que, portanto, eles não podem ter sua condição de sujeito negada. Leva, também, à confusão entre testagem de objetos e avaliação de sujeitos, bem como à distorção dos próprios fins da educação, na medida em que impele as escolas à redução curricular, por meio do treinamento dos alunos para a realização de testes. As interferências sobre a escola encerram a determinação do conteúdo e da forma do trabalho educativo. Ainda que a escola preserve espaços de autonomia, o monitoramento tem burocratizado a atividade educativa, porque aplica a esta uma lógica e uma forma extraídas de outros processos (como a produção de mercadorias). / This thesis presents a study that aimed to examine to what extent the monitoring of the quality of basic education promotes the achievement of educational purposes, including education as a pedagogical action and as a working process. From an analytical framework on the nature of the educational work and about the purposes of education, this work called into question the monitoring as a means chosen by the state to improve the quality of education. The specific focus was the primary school stage of education that fully identifies with the concept of education adopted, i.e. education as the appropriation of human culture, which aims at man\'s full humanization. To understand the phenomenon within the school daily life, qualitative research aimed at understanding the complex relationships that involve prioritizing the events before the search for causes. Bibliographic and documentary research were used, as well as perspectives of ethnography to examine the subject (teachers, pedagogical coordinators and school director) in the field research. From this, it was possible to verify that the path adopted in the Brazilian educational policy of quality monitoring-and particularly in Minas Gerais valley-betakes mechanisms of management as conceived by Harry Braverman (1987), this is as a control of other peoples labor. The way in which this policy was formulated over the first fifteen years of the century was supported by a distorted concept of school productivity, which leads to identify the knowledge supposedly measurable by testing as a educational work product. The policy intensifies work in school, unable to offer more and better education fact. The quality monitoring of education in Minas Gerais neglects the fact that the purposes of education is the human being itself and that this is what should determine the choice of means, strategies. This leads also to the negligence of that student and teacher are the workers who spend their workforce in the realization of the educational work product and that therefore they can not have denied their subjecthood. It also leads to the confusion between testing objects and evaluation of subjects as well as to the distortion of the own purposes of education in that schools are compelled to reduce curricula by means of training of students for exams. Interference in schools encloses determining the content and form of educational work. Although schools still preserves spaces of autonomy, monitoring has bureaucratized educational activity, since it applies to the latter the rationale and the form extracted from other processes (such as the production of goods).

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program. / The study tries to illustrate the difficulties students enrolled in the Individual program (IV) meet and the opportunities that will arise if pursuing studies in a National Program. The study also provides answers to the question if IV students find the program rewarding and enjoyable, and to what extent they pursue high school studies after the IV. I also wanted to find out what the students in the ninth grade of compulsory school thought about the information they received regarding the high school education, and if everyone got the chance to talk to a guidance counselor. Furthermore, the study also evaluates whether heritage plays a certain role with regard to further studies on the National Program.