Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter. Både kvantitativ och kvalitativ analys används som metod.  Materialet som undersöks är blogginlägg från 2013 på Kostdoktorn.se. 157 inlägg har tematiserats och analyserats. Tre teman syftar direkt till att påverka och handlar om att 1) framhäva LCHF genom att hänvisa till forskningsstudier 2) framhäva LCHF genom andra exempel, som personer som gått ner i vikt 2) gå till angrepp på etablerade kostråd samt kolhydrater. Sex blogginlägg har genomgått en argumentationsanalys med stöd av retorik. Inläggens kommentarer har analyserats som ”positiva”, ”negativa” eller ”neutrala”.  Undersökningen visar att det finns en kommunikationsstrategi som grundar sig retoriskt på logos eller pathos, det vill säga förnufts- eller känsloargument. Argumentationstekniken är varierande, ibland backas påståenden upp på ett trovärdigt sätt och ibland backas de inte upp alls. Kostdoktorn använder sig av en kumulativ strategi, vilket innebär att han bygger långsiktig kommunikation med många små budskap, vilket kan tänkas ge stor effekt.  Analysen av kommentarerna visar att stödet för Kostdoktorns budskap är mycket stort och hängivet. Men det är också tydligt att det inte rör sig om en fri diskussion – snarare är det ett effektivt verktyg för att mobilisera likasinnade. Kommentarsfälten ger en falsk bild av åsiktsklimatet i samhället och sannolikt även för läsarna som helhet.

Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen. Databearbetningen bestod av en dataanalys där tre teman framkom; kroppsliga effekter, motstridiga effekter i samband med fysisk aktivitet samt att felkonsumtion av vassle- och kaseinprotein kan ge hälsorisker. Det huvudsakliga resultatet i studien var att proteintillskotten, vassle och kasein inte påverkar prestation i samband med fysisk aktivitet däremot har vassle- och kaseinprotein effekt på muskelmassa, muskelskador och återhämtningsförmåga. Relevanta framtida forskningsprojekt skulle kunna vara att studera proteintillskott under längre perioder för att se långtidseffekter och reella effekter av användning av proteintillskotten samt studera det exakta innehållet i proteintillskotten då faktisk kunskap saknas.

<p>Elektronisk handel B2B växer sig allt starkare. Företag, organisationer och kommuner har börjat bedriva detta för att automatisera och rationalisera samt på sikt spara pengar. Detta examensarbete fokuserar på de effekter som införandet av B2B medför, samt hur dessa kan mätas på ett effektivt sätt, något som förekommer i liten skala i nuläget. Syftet med detta arbete har varit att se vilka effekter ett B2B samarbete leder till, samt visa på hur dessa effekter kan mätas. Genom att intervjua samt att skicka ut enkäter till personer i den berörda verksamheten erhölls olika typer av effekter och faktorer som bör mätas för att få ett lyckat resultat i framtiden.</p><p>Bakgrundsmaterialet i detta arbete presenterar en rad olika typer av mätmetoder som existerar idag samt hur de används. Vidare presenteras de större typerna av elektronisk handel som idag förekommer. Resultatet som arbetet genererat är att kommuner idag har ett intresse av att mäta effekter, problemet ligger i att kunna mäta dem. Ett av resultaten har visat att större delen av dagens mätmetoder är för komplexa att använda för att mäta effekterna av B2B i mellanstora kommuner, det krävs mer generella och egenutvecklade mätmetoder för ett lyckat resultat.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur en person kan fylla ljudbilden av en hel ensemble med hjälp av saxofon samt elektroakustiska effekter och pedaler. Det som ligger till grund för arbetet är att jag ville lära mig hur jag som solist kan komponera och lära mig att improvisera med hjälp av redskap som inte tillhör det akustiska. Metoden har gått ut på att dela upp arbetstiden i tre olika perioder. Inom perioderna har jag fem punkter: teknisk kunskap, improvisation, komposition, frihet och reflektion. Vid varje period reflekterar jag över hur arbetsprocessen har gått under dessa fem punkterna. Resultatet blev en 11 minuter lång komposition. Under arbetets gång har jag breddat min kunskap inom pedaler och effekter, men också lärt mig vilka egenskaper som behövs för att simulera ljudet av trummor, bas eller ett ackordinstrument. Jag har även insett vilken påverkan pedaler har haft på mitt sätt att komponera och improvisera. Till min låtskrivarprocess har jag hittat många nya tillvägagångssätt. Pedalernas inverkan har även fått min frasering att bli tydligare vilket resulterat i att mitt spel blivit mer nyanserat, utan effekter.

Studien undersöker lärares förhållningssätt till läxor i årskurs fem. Studien presenterar Skolverkets defintitioner på olika typer av läxor, en historisk bakgrund av hur läxor har använts i Sverige och tidigare forskning på ämnet. Det sociokulturella perspektivet samt de centrala begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding är den grund som studien vilar på. Den insamlade datan är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare från skolor placerade i olika områden i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades tematiskt och är uppdelade i fem kategorier som alla utgår från studiens syfte och frågeställningar: lärares arbetssätt i förhållande till läxor, lärares upplevelser av effekter kring läxor, lärares tankar kring läxhjälp och föräldrarstöd, lärares tankar kring risker med läxor samt faktorer som kan påverka hur lärare arbetar med läxor. Resultatet visar skilda förhållningsätt till läxor hos lärarna, en varierad användning och uppföljning av desamma samt mönster som kan ligga till grund för vidare forskning.

En av de mest centrala rättsakterna i arbetet med att förbättra miljön är FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Utifrån konventionen har tilläggsprotokollet Kyotoprotokollet och därefter EU:s handelsdirektiv antagits. Det huvudsakliga syftet med dessa rättsakter är att reducera utsläppen av växthusgaser. I och med Kyotoprotokollet och handelsdirektivet infördes det ekonomiska styrmedlet handel med utsläppsrätter, både globalt och inom Europa. Syftet med ett system för utsläppshandel är att utjämna kostnaderna för utsläppsminskningar för olika företag och länder, vilket i sin tur minimerar den totala reduktionskostnaden. Handelsdirektivet, som reglerar han- deln inom Europa, har genomgått flera förändringar exempel är kompletterande förordningar och direktivet har antagits. Detta har medfört en osäkerhet om hur systemet faktiskt fungerar i praktiken. Medlemsstaterna har använt olika tilldelningsmetoder och i vissa fall har de ekono- miska intressena med systemet har gått före miljöaspekterna. Detta har inneburit att systemet inte har uppnått sin fulla kapacitet. Studier av handelsdirektivet har dock visat att detta främst beror på yttre faktorer. Resultatet av denna studie visar att handelssystemet i teorin är effektiv, men yttre faktorer orsakar att dess inverkan inte blivit vad som önskats. Sveriges utsläppsnivåer har påverkats av handelssystemet, bara inte i särskilt stor omfattning. Implementeringen av handelsdirektivet har genomförts genom att göra den till lag i Sverige.

Litteraturstudien syftade till att sammanställa aktuell forskning kring läsläxans effekter på läsinlärning, läsmotivation och läsflyt samt vad som påverkar läsläxan. Genom systematiska sökningar hittades relevanta vetenskapliga studier som besvarade frågeställningarna. Vidare har dessa analyserats genom en tematisk analys där de utvalda artiklarnas resultat sammanställdes i tre huvudteman. Forskningsunderlaget i denna litteraturstudie bestod av nio artiklar och två avhandlingar. Resultatet av vår litteraturstudie visar att läsläxans effekt kan vara god, men var väldigt låg, nästan obefintlig. Vidare framkom det att läsläxans syfte var att främja samarbetet mellan skola och hem, vilket i sin tur kan påverka läsläxans effekter på lågstadieelevers läsfärdigheter. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vilka effekter har läsläxan på elevers läsmotivation och utveckling av läsfärdighet? Vad kan förklara dessa effekter?

Syftet med studien var att undersöka möjliga likheter i val av metoder och appliceringstillfälle för användarinvolvering, samt vilka effekter detta kan kopplas till. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer hos fyra produktutvecklande företag som i någon mån riktar sig till privatpersoner. Studiens teoretiska bakgrund bygger på en litteraturstudie i området användarinvolvering i produktutvecklingsprojekt. Orsaken till litteraturstudien var osäkerhet och luckor i området. Det finns många olika metoder som kan tillämpas på olika sätt och i olika faser vilka medför olika effekter på både projekt och resultat. Då vissa metoder tros medföra kortare utvecklingstider har det blivit en självklarhet för företag att använda någon form av användarinvolvering. Genom webbaserad research valdes fyra företag ut, varav tre har en lång industriell bakgrund och det fjärde är ett konsultföretag inom produktutveckling. Två av respondenterna arbetar som experter för användarinvolvering och hoppar in stundvis i företagets olika utvecklingsprojekt. De andra två är projektledare som är djupt insatta i alla utvecklingsprocessens olika steg. Respondenterna är bland de mest insatta inom användarinvolvering inom företagen. De fyra respondenterna uttryckte vikten av användarinvolvering men hade samtidigt olika syn på hur det ska implementeras i projekt. Ett företag fokuserar på att testa användarens förståelse, ett fokuserar på undersökning i projektets början, ett intervjuar och testar prototyper och det sista letar efter användarbehov hos andra personer än slutanvändaren. Intervjuer och observationer är de metoder som alla företag använder sig av. Det skiljer sig dock i hur och när under processen de används. En respondent ansåg inte att det finns en universalmetod som passar alla personer och i alla projekt. Ett par intressanta områden som togs upp var att det är viktigt att involvera användare i projektets början och att det kan ses som en investering då man kan spara mycket på att göra rätt från start. Respondenterna hade svårt att koppla specifika effekter till användarinvolveringen. Dock togs potentiella samband upp såsom bra korrelation mellan kundnöjdhet och energi nedlagd på användarinvolvering, bra feedback, att det är en bidragande faktor till prisvinnande, bra betyg av testinstitut och att det medför att de uppfyller användarbehoven bättre. Slutsatserna från denna studie kan sammanfattas i att det inte finns några standardiserade metoder alla företag använder sig av. Både val av metoder, tillvägagångssätt och appliceringstillfälle skiljer sig i de undersökta företagen. Studien har även lett till insikter om att användarinvolvering med största sannolikhet medför positiva effekter, men att detta är mycket svårt att mäta på grund av många ingående faktorer.

Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.

<p>I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker.</p>