Digital transformation har utvecklats till en central del inom många verksamheter i takt med ökad digitalisering i samhället. En digital transformation påverkar verksamhetsprocesserna samt deltagarna och tekniken inom IT-beroende arbetssystemet. Tidigare forskning framför hur hinder skapas inom en digital transformation. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur IT-beroende arbetssystem påverkas av hinder, vilka effekter det resulterar i och hur framgångsfaktorer kan bidra med hanteringen av hinder. Studien använder sig av en abduktiv ansats, där teorier inom digital transformation väljs och analyseras med empiriska svar. De empiriska svaren grundar sig i djupintervjuer, vilket utgör en kvalitativ studie. Studien har identifierat att hinder ser olika ut beroende på verksamhet, däremot har hindren gemensamma grunder. Icke-kompatibla system, komplexitet och en svag förändringsbenägenhet bland personal är tre faktorer som studien bland annat identifierar. Hinder har resulterat i en förändrad arbetsprestanda, arbetsroller och framväxten av nya tankesätt. Vidare framför studien hur traditionella verksamheter har svårare att hantera hinder, i jämförelse med teknikbaserade verksamheter. Studien har bidragit med flera aspekter som förklarar hur hinder vid digital transformation hanteras inom respektive IT-beroende arbetssystem. Studien identifierar även vilken roll organisationskultur, kunskap och engagemang spelar i hanteringen av hinder. / Digital transformation has developed into a central part of many businesses in line with increased digitization in society. A digital transformation affects the business processes as well as the participants and the technology within the IT-dependent work system. Previous research shows how obstacles are created within a digital transformation. The purpose of the study is to create an increased understanding of how IT-dependent work systems are affected by obstacles, what effects this results in and how success factors can contribute to the management of obstacles. The study uses a abductive approach, where theories within digital transformation are selected and analyzed with empirical answers. The empirical responses are based on in-depth interviews, which constitute a qualitative study. The study has identified that obstacles look different depending on the business, but the obstacles have common grounds. Non-compatible systems, complexity and a weak mindset for changes among staff are three factors that the study identifies, among other things. Obstacles have resulted in a change in work performance, work roles and the emergence of new ways of thinking. Furthermore, the study shows how traditional businesses find it more difficult to deal with obstacles, compared to technology-based businesses. The study has contributed several aspects that explain how obstacles to digital transformation are handled within the respective IT-dependent work systems. The study also identifies the role that organizational culture, knowledge and commitment play in the management of obstacles.

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är arbetsbelastningen ofta hög. Stress är inte ovanligt förekommande i relation till arbetet på grund av hög arbetsbelastning. För att hantera bland annat stress som kan ha uppstått från hög psykisk belastning är mindfulness, eller medveten närvaro, en beprövad metod. Det mindfulness-baserade stressreduceringsprogrammet (MBSR) är en metod som utvecklats av Jon Kabat-Zinn och används för att minska stressymptom. Intentionen med programmet är att utrusta deltagarna med verktyg för att hantera olika typer av stress. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka direkta och långvariga effekter på individnivå relaterat till stress och stressrelaterade symtom för vårdpersonal i patientnära arbete som fått genomgå ett mindfulness-baserat stressreducerande program. Metod: Sökningen efter inkluderade studier gjordes på tre databaser: Pubmed, Cinahl och Apa Psykinfo. Studier mellan år 2014-2024 inkluderades. Urvalsprocessen följdes genom ett PRISMA-flödesschema och kvalitetsgranskades genom PEDro-skalan. Resultat: I denna litteraturstudie inkluderades totalt nio studier utifrån litteratursökning och relevansbedömning. Studierna har visat på både direkta psykologiska och fysiologiska förändringar som bibehållits på lång sikt. Majoriteten av studierna som ingått i denna litteraturstudie har funnit att MBSR programmet har signifikant effekt på ett eller flera stressrelaterade symptom. Konklusion: Deltagande i MBSR programmet hade en direkt och långsiktig effekt på stress och stressrelaterade symptom hos vårdpersonal. Programmet kan vara en metod vid fysioterapeutisk behandling. Resultatet visar på att programmet kan minska stress, utmattning, depression och ångest. Denna typ av program kan även öka välmående samt sänkt blodtryck och hjärtfrekvens. Programmet kan vara en metod vid fysioterapeutisk behandling för personer med stressymtom.

Background: The furniture industry is described as one of Sweden’s largest industries where Make-to-order manufacturing has grown in popularity. To succeed in the market, it becomes essential for furniture companies to cooperate with suppliers. The supply chain can be associated with uncertainties and to avoid delays, lead time uncertainty becomes an important aspect to take into account. To manage lead time uncertainty, a safety lead time can be used, which ensures that material is available, however it is a costly solution. Purpose: The purpose is to, with the use of a case company, investigate lead time uncertainty in a furniture manufacturing MTO company, with the hope of finding the causes that contribute to perceived lead time uncertainty. Based on possible causes, applicable approaches will be suggested where possible effects are also investigated. Both approaches and potential effects involve the case company as well as their suppliers ́ perspectives. Method: This research is based on a qualitative method with elements of a quantitative method. The research has been carried out at a case company and empirical evidence has been collected through interviews with both the case company and their suppliers. Subsequently, the research has started from the construction of explanation and pattern comparison in order to set theory against empirical evidence and thereby analysis to make conclusions. Conclusion: Through the study ́s first research question, suppliers are found to be the cause of perceived lead time uncertainty and the use of safety lead time. This is due to the fact that deliveries are sometimes late, as well as bad long-term planning when communicating delayed deliveries to the case company. In order to handle uncertainty from suppliers, three approaches are proposed through the second research question; documentation of delivery performance, forecasting within MTO and building trust between actors. The third research question shows the effects of the approaches, where common effects are reduced lead time uncertainty and reduced safety lead time. / Bakgrund: Möbelbranschen beskrivs vara en av Sveriges största branscher där Make-to-order tillverkning har ökat i popularitet. För att lyckas på marknaden blir det väsentligt för möbelföretag att samarbeta med leverantörer. Leveranskedjan kan vara förknippad med osäkerheter och för att undvika förseningar blir ledtidsosäkerhet en aspekt viktig att ta hänsyn till. För att hantera ledtidsosäkerhet kan en säkerhetsledtid användas, som säkrar upp att material finns tillgängligt men är en kostsam lösning. Syfte: Syftet är att med hjälp av ett fallföretag undersöka upplevd ledtidsosäkerhet i ett möbeltillverkande MTO företag, med förhoppning att finna orsaker som bidrar till upplevd ledtidsosäkerhet. Baserat på möjliga orsaker kommer tillämpbara tillvägagångssätt föreslås där potentiella effekter också undersöks. Både tillvägagångssätt och potentiella effekter involverar fallföretag samt deras leverantörers perspektiv. Metod: Studien har sin utgångspunkt av en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ metod. Studien har utförts på ett fallföretag och genom intervjuer med fallföretaget och deras leverantörer har empiri samlats in. Därefter har studien utgått från uppbyggnad av förklaring samt mönsterjämförelse för att ställa teori mot empiri och därigenom analysera fram studiens slutsatser. Slutsats: Genom studiens första forskningsfråga konstateras leverantör som orsak till upplevd ledtidsosäkerhet samt användandet av en säkerhetsledtid. Detta till följd av att leveranser emellanåt är sena, samt dålig framförhållning vid kommunikation av försenade leveranser. För hantering av osäkerhet från leverantör föreslås vid andra forskningsfrågan tre tillvägagångssätt; dokumentation av leveransprecision, prognostisering inom MTO samt tillitsskapande mellan aktörer. Tredje forskningsfrågan visar på effekterna av tillvägagångssätten, där gemensamma effekter är en reducerad upplevd ledtidsosäkerhet samt minskat användande av säkerhetsledtid därtill.

Climate change affects lakes, seas and running water globally, but the long-term effects on aquatic ecosystems, including fish communities, are complex and difficult to predict. Previous research has shown that changes in temperature, for example, can lead to shifts in fish species distribution and reductions in body size within fish communities. This study aims to investigate the impact of temperature on size distribution of individuals in fish communities by examining variations in so-called size spectrum and mean body size in ten Swedish lakes over the period 1994-2023. Data were collected from Swedish monitoring programs and analyzed using linear mixed-effects models. The result indicates a significant negative effect of temperature on the size spectrum and mean body size, meaning the number of small individuals increases while the number of large ones decreases. The size spectrum also shows a declining trend over time in several of the lakes, highlighting a shift in the size distribution of fish. These findings support the use of the size spectrum as an indicator of the impacts of climate change on freshwater ecosystems. The results of this study found a clearer link between temperature changes and size distribution compared to biomass, which supports the usefulness of size distribution as an indicator. Understanding these relationships is crucial for informing management and conservation strategies aimed at preserving lake ecosystems and the functions and ecosystem services that fish provide, including food and recreational opportunities. The study further contributes to the existing evidence that climate change is reshaping fish communities and aquatic ecosystems, underscoring the need for adaptive management to mitigate these effects and ensure sustainability of fish stocks for future generations. / Klimatförändringarna påverkar sjöar, hav och rinnande vatten globalt, men långsiktiga effekter på akvatiska ekosystem, inklusive fisksamhällens, är komplexa och svåra att förutse. Tidigare studier har visat att förändringar i temperatur till exempel kan leda till skiften i fiskarters utbredning och minskningar i kroppsstorlek i fisksamhällen. Denna studie syftar till att undersöka temperaturens inverkan på storleksfördelningen av individer i fisksamhällen genom att undersöka variation i det så kallade storleksspektrumets lutning och medelstorlek i tio svenska sjöar under perioden 1994–2023. Data samlades in från svenska övervakningsprogram för sjöar och analyserades med hjälp av linjära mixade effektmodeller. Resultaten indikerar en signifikant negativ effekt av temperatur på storleksspektrumets lutning och medelkroppsstorlek, dvs. antalet små individer ökar relativt antalet stora. Storlekspektrumets lutning visar också en nedåtgående trend över tid i flera av sjöarna, vilket belyser att fiskarnas storleksfördelning har skiftat mot relativt fler små individer i vissa sjöar. Dessa fynd styrker användningen av storleksspektrum som en indikator på klimatförändringarnas effekter på sötvattensekosystem. Resultat från denna studie visar också en tydligare koppling av förändrad temperatur på storleksfördelning än biomassor av fisk och växtplankton, vilket styrker nyttan av storleksfördelning som indikator. Att förstå dessa samband är avgörande för att vägleda förvaltnings- och bevarande strategier som syftar till att bevara sjöekosystem, de funktioner samt ekosystemtjänster som fiskar tillhandahåller, såsom mat och rekreationsmöjligheter. Studien bidrar till redan existerande bevis på att klimatförändringarna omformar fisksamhällen och akvatiska ekosystem, vilket tydliggör behovet av adaptiv förvaltning för att mildra dessa effekter och säkerställa starka fiskbestånd för framtida generationer.

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.</p>

Stora förändringar har skett på arbetsplatser under de senaste 40 åren.  Arbetsgivare ställer allt högre krav på sina arbetare att täcka upp längre och mer av arbetstiden det vill säga olika delar av dagen, veckan och året. Organisationers ständiga omstrukturering och nedskärning bidrar till underbemanning, vilket ökar arbetsbelastning samt stress på arbetarna som måste vara tillgängliga längre timmar för att klara av arbetskraven. Även att inte enbart arbetsplatsen ställer höga krav på individer, utan familjelivet och särskilt barnomsorg kräver mycket energi och tillgänglighet. Samt genom långa arbetspass så minskar automatiskt tiden och energin till att hinna spendera med familj och barn. Detta bidrar till konflikter mellan arbete-familjelivet. / Major changes have taken place in workplaces over the last 40 years.  Employers are increasingly demanding on their workers to cover up longer and more of working hours, i.e. different parts of the day, week and year. Organisations permanent restructuring and cutbacks contribute to understaffing, which increases workload and stress on the workers who must be available for longer hours to cope with the work requirements. Also that not only the workplace places high demands on individuals, but family life and especially child care requires a lot of energy and availability. As well as through long shifts, the time and energy are automatically reduced to spend with family and children. This contributes to conflict between work-family life.

Swedish local governments participate in different forms of intermunicipal cooperation in particular policy fields to achieve benefits of scale. This is often thought to improve efficiency and/or facilitate recruitment of experts and other competent personnel, aspects which are considered deficient in many municipalities as a consequence of demographical changes. Intermunicipal cooperation has become a widely used measure to face these challenges.However, there is little empirical evidence supporting that benefits of scale are realized – and the many forms of cooperation municipalities participate in is considered to affect local governments’ democratic anchorage negatively due to the principal-agent problem that arises. In this essay the effects of intermunicipal cooperation have been studied in an explorative way, with both quantitative and qualitative methods. Firstly, the effects on efficiency and need of additional personnel are examined with descriptive statistics from local government environmental inspection (food safety). Secondly, interviews have been conducted with local politicians and local government head officials exploring how the democratic deficit arising from intermunicipal cooperation is perceived from a transaction cost perspective. The interviewees represent a total of four municipalities (medium or small sized), two of which engage in a joint committee in local government environmental authority (which includes food control), the other two engage in a joint administration in the same policy field.The findings from the descriptive statistical analysis does not give solid evidence of improved efficiency or improved organizational competencies. However, the interviewees percieve these aspects as improved by intermunicipal cooperation. The findings from the qualitative approach is that the democratic deficit is perceived as problematic by the local politicians, but that several circumstances influence how problematic it really is. If the municipality needs cooperation to function, and the cooperation delivers satisfactory service, the principal-agent problem is more likely to be tolerated by the principal i.e. the citizens. Other factors seem to matter as well, factors such as: which policy field the cooperation is conducted, if the service is kept in the municipality’s vicinity, and if there is trust between the cooperating municipalities.

Syftet med denna studie var att undersöka hur brukare påverkas av att det finns hundar i form av djurassisterade insatser i den kommunala, dagliga LSSverksamheten i Dalarnas län. Det är en kvalitativ studie som inleddes genom en kvantitativ kartläggning rörande förekomsten av hundar eller andra djur i alla kommunala LSS-verksamheter i Dalarna. Den begränsas till personalens perspektiv på effekten av hundassisterade insatser gällande målgruppen och resultaten baseras på halvstrukturerade intervjuer med personal från samtliga kommunala dagverksamheter i Dalarna, där brukare erbjuds hundassisterade insatser. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning, KASAM och social responsivitet. De visar hur och att den hundassisterade insatsen främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande samt motiverar verksamhetens brukare till att utveckla fysiska, psykiska och sociala färdigheter. Jag fann belägg för att människor mår bra av att umgås med hundar och att brukare drar fördel av hundassisterade insatser – på många olika sätt. / The aim of the present study was to investigate how users are influenced by animal-assisted interventions with dogs in municipal day-care centres (developing centres or working places for persons with autism and/or intellectual disabilities) in Dalarna County. This is a qualitative study, initiated through a quantitative mapping concerning the presence of dogs or other animals in all municipal LSS day-care centres in Dalarna. Its limited to the staff perspective on the impact of dog-assisted interventions on the target group, and results are based on semistructured interviews with staff from all municipal day-care centres in Dalarna, where users are offered dog-assisted interventions. The results where analysed through previous research, KASAM and social responsiveness. They show that the dog-assisted interventions promote mental/physical wellbeing and motivate the users of the day-care centres to develop physical, mental and social skills. I found evidence that users benefit from animal-assisted interventions with dogs – in many ways.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.

Idag står världen inför nya typer av utmaningar för att möta hållbarhetsmål och nya behov somuppkommer. Många städer genomgår därför stora förändringar i utvecklingen där både förväntadeoch oväntade konsekvenser kommer att uppstå. Sedan Northvolt beslutade att etablera sig iSkellefteå år 2017, står staden inför den stora möjligheten att bli en pionjär stad för grön utveckling.Den nya utvecklingen har inte bara satt industrin på prov, utan även staden som helhet. Kommunensutmaning är att sprida budskapet om vad den kommande utvecklingen har att erbjuda, i hopp om attsätta fart på inflyttningen då kompetensbehovet är Skellefteås främsta utmaning idag. För att mötavisionerna kring utvecklingen behöver alla aktörer samverka för att bli en stad för grön elektrifiering.Välfungerande socialt kapital mellan offentlig sektor, industri, akademi och medborgare är enförutsättning för att skapa en framgångsrik utveckling.Arbetet utforskar hur en stad som genomgår en omfattande och snabb industriell expansionpåverkas. Genom att studera migrationsmönster ur “push and pull”-teorin undersöker arbetet hur detär möjligt att generera en ökad in-migration i olika målgrupper, som studenter eller hemvändare.Samtidigt som Skellefteå är beroende av att ha ett positiv inflyttningsnetto behöver även denuvarande invånarna bibehållas. Därför har intervjuer och en enkät genomförts för att få en tydligbild av styrkor och svagheter i utvecklingen av Skellefteå. Resultaten av enkäten och intervjuernaanalyserades och diskuterades genom en exemplifiering av de två teorierna push and pull och teorinom socialt kapital.Stora industriella expansioner av denna storlek skakar städerna till sin kärna, eftersom stadensidentitet och attribut ifrågasätts under denna typ av förändring. Vid en utveckling av denna storleksätts det sociala kapitalet på prov och beroende på dess effektivitet kan utfallen skilja sig åt. Stadentvingas väga olika faktorer mot varandra; ekonomiska, sociala och miljömässiga, då alla inte är möjligaatt upprätthålla till samma grad. Eftersom det största målet är att skapa en ökad in-migration till denexpanderande staden måste de pull-faktorer som finns och främjas ifrågasättas; Vad erbjuderegentligen Skellefteå? Arbetet identifierade sex möjliga grupper av in-migration; kontraurbanister,livsstilsmigranter, människor som flyttar för relationer/hemvändare, människor som flyttar förjobbmöjligheter, studenter och människor som flyttar för hållbarhetsskäl. Genom att lyfta fram enuppsättning av pull-faktorer specifikt för Skellefteå har staden den unika möjligheten att påverkamigrationsmönstren till deras behov och skapa en hållbar och attraktiv stad för den nuvarande ochframtida invånaren. / Today the world stands in front of the challenge of adapting to new demands, where solutions thatincrease sustainability are required. Many cities are therefore undergoing big changes indevelopments where both expected and unexpected consequences will arise. Since 2017, whenNorthvolt decided to establish in Skellefteå, the city stands in front of the opportunity to become apioneer city of green evolution. The new development has not only put the demands of the industryat test, but also the city as whole. The challenge of the municipality is how to spread the message ofwhat the upcoming development has to offer to boost the in-migration, as the need for competence isthe main challenge of Skellefteå today. To be able to fulfil and meet the visions of the transformation,all actors need to work together in becoming the green city of electrification. To create a successfuldevelopment, the overlapping collaboration between the government, industry, academia andcommunity needs to be of high quality and thus the social capital will increase.The thesis explores the effects of a city that undergoes a fast expansion. By studying migrationpatterns through push and pull theory, the thesis investigates how to generate an increasedin-migration in different target groups, such as students and returners. While Skellefteå is dependenton having a positive netto in-migration, the current residents also need to be maintained, thusinterviews and a questionnaire has allowed the thesis to obtain a clear picture of strengths andweaknesses of the development in Skellefteå. The results of the questionnaire and the interviews areanalysed and discussed through an exemplification of the two theories of push and pull and thetheory of social capital.Large industrial expansions of this size shake cities to their core, as the identity and attributes of thecity are questioned as they change. When dealing with a development of this size, the social capital isput to the test and depending on its effectiveness, the outcomes can differ. The city is forced to weighdifferent factors against each other, the benefits of accommodating economic, social andenvironmental factors are measured and prioritised as all are not possible to sustain. As the main goalis to create an increased in-migration to the expanding city, the pull factors available and promotedneed to be questioned; What is Skellefteå in fact offering? The thesis identified six possible groups ofin-migration; counterurbanists, lifestyle migrants, people moving for social ties/the returners, peoplemoving for job opportunities, students and people moving for sustainability reasons. By highlightingone set of pull factors, Skellefteå has the unique opportunity to influence the migration patterns totheir needs and create a sustainable and attractive city for the current and future residents.